Ägare av elbilar har svårt att kontrollera att laddplatsen levererat den el man betalt för. Nya rekommendationer är på gång, men det räcker inte, menar representanter från bolaget Infometric, som kräver hårdare krav.
Om en bilist tankar sin bil på en bensinstation får avvikelsen från vad pumpen visar och det bilisten får i tanken högst avvika med 0,5 procent.
Några sådana krav finns emellertid inte när det gäller laddning av elbilar, vilket innebär att ägare av elbilar inte kan vara säkra att de faktiskt får den laddning de betalar för.
[ Annons ]
Thomas Ericson och Henrik Nygård, styrelseordförande respektive marknadschef på företaget Infometric, skriver i en debattartikel att små avvikelser kan leda till stora summor. De tar ett exempel med en elbilsägare som kör 3 000 mil under ett år och laddar sin elbil i publika laddboxar. Summan för laddningarna i exemplet hamnar på omkring 20 000 kronor.
”Då har vi räknat med ett elpris på 3 kr per kWh och att elbilen drar 2,5 kWh per bil. Om det i räkneexemplet är en mätavvikelse på 5 procent i laddboxarna och elbilisterna går miste om denna el så motsvarar det omkring 1 000 kr i rena pengar på ett år.”, skriver de.
Det låter kanske inte handlar om astronomiska summor, men samtidigt bör mätare för elbilsladdning rimligtvis regleras lika noga som andra mätare som används för debitering. Den statliga myndigheten Swedac, tillsammans med motsvarande myndigheter i Norge, Finland, Danmark och Schweiz, lade nyligen fram ett förslag om att elmätare i laddstolpar ska vara godkända enligt MID-klassning (Metering Instrument Directive). Det skulle innebära att mätarna uppfyller de krav som myndigheterna ställer på mätare som användas för debitering över lag. Mätnogrannheten i laddboxarna ska även kunna kontrolleras efter installation på samma sätt som för pumpar för fossila drivmedel.
Thomas Ericson och Henrik Nygård välkomnar förslaget, men kräver mer än så och hänvisar till Tyskland.
”Det är ett förslag i rätt riktning men Sverige bör gå längre än så. Det finns ingen anledning att ha lägre krav på mätare för elbilsladdning än för mätare för bensin och diesel. Sveriges elbilister ska inte behöva betala extra för att vi har mätare som inte har en kontrollerad mätnoggrannhet. I Tyskland har politikerna gått före EU:s lagstiftning och infört strängare krav på elmätare i laddboxar. Sverige bör gå samma väg. Regeringen bör under året ge Swedac i uppdrag att utreda hur en lagstiftning kan se ut, där vi värnar elbilsägarna och inför högre krav på mätnoggrannhet i Sveriges laddinfrastruktur.”, skriver de.
Kaj Winther, chef digital utveckling på Fastighetsägarna Stockholm, ser det som två frågor.
– Certifiering av mätare är helt rimlig och de mer insatta beställarna av laddinfrastruktur kräver MID-klassning och har gjort så under lång tid. Men om man ska omarbeta ny certifiering är det viktigt att man tar hänsyn till de olika mätmetoder som finns på marknaden, så att inte bra produkter diskvalificeras på byråkratiska grunder. Ett fåtal har egna patent på mätning med extrem noggrannhet, men med helt annan metod än den konventionella, säger han.
Kaj Winther menar även att destinationsladdning bör ha en praxis med ansvarsfriskrivning. Till exempel att kunden betalar en rimlig summa för rimlig laddning utan att veta exakt hur mycket man får, med en rimlig minimigräns.
– I en tid då klimatmålen är vår största utmaning och ett minskande av energianvändningen är helt avgörande, så blir det oerhört viktigt att elektrifieringen av bilflottan även medför en förändring i beteendemönster Det är rimligt att man får tillbaka motsvarande effekt som nyttjats för att ta sig till exempelvis jobbet och skolan, men en ’full tank’ är ett förlegat tankesätt och kan i sådana fall vara en premiumtjänst med prissättning därefter, säger han.
