[ Annons ]

Martin Lindvall, samhällspolitisk chef Fastighetsägarna
Publicerat 30 mars, 2022

”Ett ramverk som måste fyllas med mer innehåll”

Ett steg i rätt riktning. Det säger Fastighetsägarnas Martin Lindvall om den stora bostadssociala utredningen som nu läggs fram.  Men han invänder starkt mot förslaget att lagstadga hyresvärdarnas tillträdeskrav.

Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna, är i grunden positiv till utredningens slutsatser. Men med det i detta fall ganska stora tillägget: efter förutsättningarna. Han anser att Karolina Skog varit alltför begränsad av utredningens direktiv som tydligt avgränsat vilka åtgärder som faktiskt varit möjliga att titta på. 

– Och med det följer en uppmaning att fortsätta utreda dessa frågor. Karolina Skog levererar ett bra ramverk, men det måste fyllas med mer innehåll.

[ Annons ]

Men han hyser viss oro att så inte kommer att ske.

– Jag är lite rädd för att regeringen under ett valår gärna betraktar utredningsleveranser som slutpunkter, i synnerhet om återstående frågor är fler än de svar som kan erbjudas. Det vore ett allvarligt misstag, menar Martin Lindvall. 

Han menar att utredningen, trots sina förtjänster, inte lyckas fånga upp de som idag inte kommer in på bostadsmarknaden alls. 

– En utökning av verktygslådan för att stödja de hushållen har Karolina Skog helt enkelt inte haft utrymme att titta på. Men det kan såklart inte lastas utredaren. För i stort tycker jag att Karolina Skog har varit ambitiös och noga tittat på hur man skapar ett bättre ramverk för att fördela ansvaret mellan olika aktörer, där Boverkets nya beräkningsmodell för bostadsbrist blir viktig, säger Martin Lindvall.

Martin Lindvall uppskattar också att Karolina Skog i utredningen tydliggör att bostadsförsörjning bara i begränsad utsträckning kan hanteras genom byggande. Det har länge varit ett för ensidigt fokus på byggande som lösning på alla gruppers bostadsbehov. 

– I synnerhet gäller det den målgrupp som stått i fokus för denna utredning – de strukturellt hemlösa som inte har råd med nyproduktion, säger Martin Lindvall.

Därför hoppas han att regeringen hörsammar Karolina Skogs uppmaning att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att fördjupa frågorna, även om han hellre sett fristående utredare med experter och sakkunniga. 

Martin Lindvall uppskattar utredningens ambition att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Mer tveksam är han till förslaget att varje ny regering under sin första mandatperiod ska avkrävas en bostadsförsörjningsplan för hela landet. 

– Riksdagens partier brukar inte vara överdrivet förtjusta i lagstiftning som detaljreglerar vad en nytillträdd regering ska göra, resonerar Martin Lindvall.

Men en annan viktig del i hennes huvudstrategi är Martin Lindvall betydligt mer skeptisk mot. Karolina Skog vill flytta över ansvaret för de strukturellt hemlösa till den ordinarie bostadsmarknaden genom att reglera hyresvärdarnas tillträdeskrav. Det kan exempelvis handla om att det inte ska gå att neka försörjningsstöd som inkomst.

– Ambitionen att minska belastningen på kommunernas socialtjänst är god, men för det räcker det inte med sänkta tillträdeskrav. För att undvika diskriminering finns det redan en fungerande diskrimineringslag. Vad gäller tillträdeskraven finns det redan en trend i branschen där företag på eget initiativ justerar sina uthyrningspolicies, vilket vi uppmuntrar.

Vad är då problemet att göra samma sak via lagstiftning?

– För att det inskränker fastighetsägares äganderätt. Eftersom effekterna för de berörda målgrupperna sannolikt blir blygsamma utgör det ett oproportionerligt ingrepp i egendomsrätten, säger Martin Lindvall.

Sänkta tillträdeskrav ger inte strukturellt hemlösa förtur före andra bostadssökande och deras chanser att få en sökt bostad före andra är därför begränsade tror Martin Lindvall. Han menar att förslaget tvärtom riskerar att bli kontraproduktivt.

– När någon begränsar rådigheten över dina fastigheter är det inte osannolikt att du försöker säkra så mycket självbestämmande som du kan. Ett sätt är förstås att minska exponeringen av lediga lägenheter, till exempel genom att färre fördelas via bostadsförmedlingen eller att några bara görs tillgängliga för befintliga hyresgäster. 

Martin Lindvall pekar också på hur fastighetsbolag på vissa håll använder just differentierade tillträdeskrav som ett sätt att stärka ett utsatt område. Om arbetslöshetssiffrorna lokalt passerar en viss gräns sätter man anställning som krav för att få flytta in. Det för att inte hela området ska präglas av arbetslöshet.

En annan invändning handlar om förslaget att föra in allbolagen i en ny bostadsförsörjningslag.

– Det är vi kritiska mot. Det var en känslig process med många kompromisser som ledde fram till allbolagen. Som fristående lag är tröskeln hög att gå in och göra ändringar, betydligt högre än om den utgör några få paragrafer i en större lag vars syfte skiljer sig från allbolagens, menar Martin Lindvall.

Allbolagen, som är viktig för Fastighetsägarna, riskerar att bli en bisats i det nya lagsammanhanget, fruktar Martin Lindvall. 

– Utredaren vill använda allbolagen för att tydliggöra att kommunerna har ett större handlingsutrymme för de allmännyttiga bolagen än vad de hittills utnyttjat för bostadsförsörjningsändamål. Men för oss är allbolagen först och främst en viktig del av konkurrenslagstiftningen för att undvika att allmännyttiga bostadsbolag ges fördelar som andra aktörer inte får tillgång till. 

Läs Fastighetstidningen andra artiklar om utredningen:

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]