De senaste dagarnas oväder har väckt insikten om att VA-system och dagvattenkapacitet är eftersatta. Något som länge lyfts av aktörer i fastighetssektorn.
Det massiva lågtrycket Hans har ställt till med stor förödelse i flera delar av landet. När lågtrycket nu börjar dra sig bort, har nog de flesta insett vidden av ett fuktskadat Sveriges eftersatta vatten- och avloppssystem.
Hos försäkringsbolagen fortsätter skadeanmälningarna att droppa in. Från försäkringsbranschen har man också återupprepat det faktum att om inget snabbt görs åt underhållsskulden så löper fastigheter i områden med högre risk att få förhöjda premier.
[ Annons ]
– Men vi vill inte prisa ut någon kortsiktigt utan då ska man först och främst försöka skadeförebygga och se vad städer och samhällen kan göra med dagvattensystem och infrastruktur. Det finns mycket att göra omkring innan man helt börjar sluta försäkra, säger Folksams hållbarhetschef Karin Stenmar till Dagens Nyheter.
Att SMHI varnar för extremt höga vattenflöden med ”stor fara för allmänheten”, när det i våras varnades för en upprepning av den extrema torkan sommaren 2018, kan te sig märkligt. Men väder och klimat är komplext. Värmeböljor kan likaväl också leda till extrema regn.
De eftersatta avloppssystemen i flertalet av landets kommuner är dock ingen större nyhet i fastighetssektorn.
Ansvaret på att klimatsäkra byggnader ligger i dag på fastighetsägaren. Men inte sällan ställer verkligheten till problem. En så pass enkel åtgärd som att installera en backventil för att motverka översvämning på den egna fastigheten kan om det vill sig illa leda till att risken för översvämning flyttas till grannfastigheten. Behov finns av samordning.
Kommunallagens likställighetsprincip, som säger att kommuner inte får gynna enskilda aktörer, kan vara ett hinder för fastighetsägare och kommuner att diskutera gemensamma åtgärder för att undvika exempelvis översvämningar. Detta trots att åtgärder på en fastighet i många fall kan avlasta trycket på det allmänna ledningsnätet. I dag är det endast myndigheter och kommuner som kan söka stöd för sådana åtgärder.
För två år sedan föreslog Marie Öhrström, chefsjurist på Fastighetsägarna, och Jesper Prytz, ordförande i Mannheimer Swartlings fastighetsgrupp, ett statligt klimatanpassningsstöd till fastighetsägare. De argumenterade för att det borde ligga i linje med EU:s förslag till ny klimatlag som innebär ett ökat fokus på statens ansvar i förhållande till medborgarna och företagen.
Exempel på effektiva åtgärder finns det gott om (i relation till vad som verkligen skulle behövas kanske man dock snarare ska kalla det ett fåtal). Här är ett par exempel:
I satsningen Tillsammans gör vi plats för vattnet finns det incitament som exempelvis fastighetsägare i Malmö och Lund får 2 500 kronor i ersättning för varje stuprör som kopplas bort från ledningsnätet så att regnvattnet i stället tas om hand lokalt. I lite större skala fick Möllevången 150 nya gatuträd, varav 35 står i växtbäddar med skelettjord (växtjord uppblandad med grov makadam) som kan magasinera extra vatten.
Vill man se hur hela stadskvarter kan hanterar skyfall och samtidigt bidrar till grön mångfald är Klimakvarteren i centrala Köpenhamn ett lämpligt besöksmål.
Norra Djurgårdsstaden i Stockholms är ett bra exempel på vad som kan göras i nybyggnation. Här leds dagvatten till regnbäddar, fuktstråk, dammar och träd i gatumiljön. Träd även renar luften, ger skugga och är viktiga boplatser för olika djur.
I Projektet Rain Gothenburg finns exempel på hur stora regnmängder kan hanteras och samtidigt skapa nya upplevelser. Ett exempel är Renströmsparken. Här har man försökt nyttja regnets egenskaper i ett pedagogiskt och lekfullt syfte.
Probleminsikten är som sagt inte ny. Fastighetstidningen rapporterade 2015 hur det kommunala bolaget Umeva, Umeå vatten och avfall, har börjat premiera byggföretag eller byggherrar som installerar fördröjningsmagasin, både vid nybyggen och i efterhand på befintliga fastigheter.
För att förenkla planeringen lanserade Fastighetsägarna GFR och WSP tillsammans för drygt ett år sedan ett automatiserat verktyg för att analysera klimatrisker för fastigheter. Tjänsten, som heter Skyfall – klimatkoll för fastighetsägare, är baserad på så kallade geografiska informationssystem (GIS) och kan exempelvis handla om att identifiera områden med risk för översvämningar.
