”Vi ska inte tvingas betala mer än skäligt”

Just nu pågår arbetet där Energimarknadsinspektionen ska bestämma elnätsföretagets intäktsramar för kommande fyraårsperiod 2016–2019. Eric Anderzon, Gnosjöföretagaren som var med om att starta Elnätsupproret, menar att det därför är dags att uppmärksamma de villkor som gör det möjligt för elnätsföretag att debitera för mycket.

Annons:

Annons:


Varför engagerar du dig i detta?
– Vi ska inte tvingas betala mer än absolut skäligt för att få en stabil och säker elförsörjning i Sverige. Vår industri måste vara konkurrenskraftig och våra fastighetsägare måste ha rimliga villkor.

Vad ligger bakom Elnätsupproret?
– Vi var några företagare som gick samman i protest mot aviseringar om kraftigt höjda elnätspriser. Vi kontaktade Eon och ville veta vad som föranledde dessa prishöjningar. Det slutade med ett stort jaså, och att de hänvisade till regelverket.

Vilket väl visserligen är korrekt…
– Men Energimarknadsinspektionen har en grannlaga uppgift att förstå att de är en tillsynsmyndighet med uppgift att skydda kunderna – inte elnätsbolagen. Droppen var när man från Energimarknadsinspektionen i en artikel 2010 uttalade sig om att nätverksamhet inte är särskilt lönsamt.

Fast nätbolagen å sin sida säger att de måste ha incitament för att kunna bygga nät och anpassa sig till gällande regelverk.
– Om vi jämför de tre stora; Eon, Fortum och Vattenfall med de kommunalt ägda icke vinstdrivande bolagen så ser vi att de senare har en acceptabel lönsamhetsnivå på 10–15 procent, detta samtidigt som de har cirka 30 procent lägre avgifter. Att inte de stora kan ha en bättre lönsamhet är märkligt när de har stordriftsfördelar.

Långa sträckor i glesbygd kostar, säger de.
– Men det är ju bara skitsnack. Jag bor 300 meter från Gislaveds elnät och de är 30 procent billigare än Eon och det är samma geografi och topografi.

Så vad är rimlig nivå?
– Under perioden 2006–2009 hade vi sviterna av stormarna Gudrun och Per, dessutom projekt Krafttag där ledningar skulle grävas ner och säkras. Trots de ansträngningarna hade man en hygglig lönsamhet. Inför den så kallade mellanregleringen (2010–2012) då man skulle byta modell, passade elnätsbolagen på att höja rejält för att få den nivån att gälla senare. Varför skulle de då ha mer pengar nu när allt var gjort? Vi föreslog därför oförändrad intäktsram för denna period, samma som 2006–2009.

Vad är fel  i dagens regelverk?
– Som nätbolag är man skyddad till tänderna eftersom intäktsramen är garanterad. Ändå lägger de på en risk-ränta i kalkylen. Men vad är risken? Kommer någon att sluta köpa?

Finns det fler fel?
– Ja flera, bolagen betraktar till exempel hela nätet, även uttjänt utrustning och andras ägodelar som anslutningen som sin. Man värderar hela kapitalbasen efter nyanskaffningsvärde, vilket gör att man betalar hela nätet i all evighet trots att stora delar redan är avskrivet. Paradoxalt budgeterar man reparation och underhåll, som om nätet vore gammalt.

Nyligen överklagade Energimarknadsinspektionen kammarrättens domar om elnätsföretagens intäktsramar till Högsta förvaltningsdomstolen. Hur tror du att det går?
– Nu är det en ny generaldirektör som jag upplever står mer på vår sida. Men de sitter på dubbla stolar och det kommer man att göra så länge staten äger Vattenfall som ska leverera miljarder i aktieutdelning till staten. Elpriset styrs av tillgång och efterfrågan, så det är nätdelen som kan ge de stora pengarna. Har man fått Energimarknadsinspektionen att gå med på sina krav så är intäkten garanterad. De andra nätbolagen åker sedan snålskjuts på de generösa reglerna, och vi får betala.

Annons: