”Var tydlig med vad som faktiskt går att påverka”

Våga släpp tryggheten i de invanda metoderna och utgå från de boendes egna perspektiv. Nazem Tahvilzadeh som arbetar vid Mångkulturellt Centrum i Botkyrka, och tidigare verksam som forskare vid Urbana och regionala studier på KTH, menar att det är dags att ta medborgardialogen ett steg framåt.

Annons:

Annons:

Annons:


Är medborgardialog ett bra sätt att komma tillrätta med utanförskap och andra problem som kommit att förknippas med miljonprogramsområden?

– Både ja och nej. Vad som verkligen behövs är resurser för att faktiskt kunna förändra sitt liv, bara deltagande räcker inte. Men dialogerna kan skapa ett fönster in till makten. Dialogen kan skapa en möjlighetsstruktur där det egna engagemanget kan växa.

Du har sagt att medborgardialog till och med kan vara farlig. Hur menar du?

– Det kan vara ett manipulativt sätt att skapa samtycke för något man redan bestämt. Som att få igenom hyreshöjningar. Många medborgardialoger leder inte alltid till en positiv förändring för de boende utan mer för fastighetsägaren. Vad är då motivet för en dialog?

Men som fastighetsägare råder man inte över de stora strukturerna.

– Därför är en framgångsfaktor att vara tydlig kring vad man faktiskt kan påverka. Risken är annars att man startar en dialog för att lösa sina egna problem, inte de boendes.

Så hur lyckas man?

– För det första är vi alldeles för fixerade vid hur. Den viktigaste frågan att börja med är vad. Dialogen måste alltid börja i en vilja att lösa de boendes problem. Sannolikt blir man då också effektivare i att lösa fastighetsägarens problem. Sen kan man ta tag i hur?

Så hur..?

– Jag har märkt att många bolag tycker att det är viktigt att anlita en konsult som kan processen. Då missar man de som redan finns lokalt och som kan göra samma jobb. Många områden har sådana ”vardagsverkare” som redan jobbar för det gemensamma i civilsamhället. Hittar man dem får man på köpet åratal av djup kunskap. Stärk dem istället!

Men är det inte en fördel att utgå från en beprövad metod?

– Jag kan förstå behovet av trygghet och jag ska inte fördöma alla som kommer utifrån. Men det är svårt att verkligen ha insikter om de sociala relationerna i ett område. Och jag ser ofta hur ytligt man arbetar med att kartlägga i grunden mycket komplexa saker. De som har bäst möjlighet att lyckas är de som har djup kännedom om nätverk och sociala relationer.

Vilka ska delta?

– Jag menar att det inte alltid måste vara ett representativt urval. Det viktiga är att få djup i den informationen. Det finns en helt annan kraft när boende och fastighetsförvaltare inte bara informerar varandra, utan tillsammans verkligen stöter och blöter tankar. Då kan också de boende förstå fastighetsförvaltarens perspektiv bättre.

Hur får man rätt deltagare?

– Det är fantastiskt vad mycket tid fastighetsägaren kan spara om det finns en samlingspunkt där de boende kan organisera en dialog med varandra och stärka sin förmåga att vara en samtalspart. Det finns generellt en brist på den typen av samlingslokaler.

Vad händer med allt sen?

– Tydlig återkoppling är viktigt. Efteråt måste man var tydlig och återkoppla. En viss åtgärd kanske inte gick att genomföra trots att man försökte. Då har man uppfyllt sitt löfte även om man kanske inte lyckats lösa problemet i sig.

Annons: