Vår besatthet av renlighet är en energislukare

Svenskarnas besatthet av renlighet är en förklaring till vår höga vatten- och energikonsumtion. Det menar Tullia Jack, doktorand i sociologi vid Lunds universitet.

Annons:

Annons:


Renlighetsivern är en rejäl energi– och vattenslukare och därför måste vi människor ändra våra vanor. Om detta skrev Tullia Jack, som är doktorand i sociologi vid Lunds universitet, en debattartikel i gårdagens Sydsvenskan.

Du säger att renlighet tar allt större plats i människors liv, hur vet du det?

– Bara för att ta ett exempel. Jag såg nyligen en affisch från 50-talet med Röda Korsets hälsobud som sa: ”Härda huden. Bada ofta, minst en gång i veckan”, säger Tullia Jack.

Och nog är det så att rengöring inte längre är något som bara sker på lördagar, som alltså fått sitt namn från det gamla ordet löga (att tvätta).

Tullia Jack pekar på att vår besatthet av renlighet kan bidra till den höga elkonsumtionen i landet. Här används 13,48 MWh per capita och år jämfört med 8,03 MWh i OECD. Genomsnittet i världen är 3,03 MWh.

– Men det är inte bara el det handlar om utan också förbrukning av vatten, energi och kemikalier.

Men vad beror det på att vi tvättar så mycket?

– Förut hade vi bara en dusch i källaren som alla fick dela på. Många har idag en tvättmaskin, en diskmaskin och en torktumlare.

Maskiner som är avsedda att spara tid. Men så är det inte alls. Tullia Jack pekar på SCB:s senaste tidsanvändningsundersökning, som gjordes 2010. Där framgår att män använder 7 timmar per vecka till renlighetsaktiviteter och kvinnor 11 timmar.

Det finns såklart miniminivå för renhet. Är det smutsigare än så riskerar vi att bli sjuka.

– Men denna miniminåvå är mycket lägre än vad många tror. Och vad som anses rent är avgörande för möjligheten att minska den miljöpåverkan som äger rum vid rengöring, säger Tullia Jack.

Här spelar sociala konventioner in.

– Den som befinner sig längre ut och är rädd att trilla ner i en lägre samhällsklass kan känna sig pressad att löpa ett accelererande renlighetslopp, säger Tullia Jack.

Hon hänvisar till studier gjorda i USA som visar att en afroamerikansk familj med samma inkomst och familjestorlek som en vit familj lägger cirka 25 procent mer av inkomsten på lyxiga och synliga symboler för framgång som smycken, bilar, och kläder. Detta för att inte riskera att uppfattas som lägre stående.

– På samma sätt är det för de mest utsatta i samhället viktigt att visa att man kan vara extra ren och fräsch. Överklassen har privilegiet att inte behöva bry sig och kan kosta på sig att vara slarviga och ovårdade om de har lust.

Men Tullia Jacks budskap är att det finns fler sätt att framstå som renlig. Ett annat är att tänka på miljön och klimatet och spara på tid, vatten och energi. Helt enkelt städa, duscha och diska lite mindre.

Har du tagit till dig detta själv?

– Ja, i ett projekt fick jag 30 människor att inte tvätta sina jeans under tre månader. Och ingen märkte någon större skillnad.

 

Annons: