Vakten tar över från polisen

Samhället backar tillbaks och det råder brist på poliser. Lösningen för kommuner, fastighetsägare och handel blir ofta att anlita ordningsvakter. Resultaten är ofta goda. Men allt fler menar att det är en problematisk utveckling.

Annons:

Annons:

Annons:


Ännu en av de osannolikt varma försommarkvällarna har tagit sin början. I City ramlar folk glada gatan fram – trots att det bara är en vanlig måndag innan semestrarna ens börjat. Men här i Gamlestaden, fyra hållplatser med spårvagnen från Göteborgs centralstation, råder ett slumrande lugn. I alla fall på ytan.

Detta är en typisk arbetarstadsdel med idylliska landshövdingshus runt kullagerfabriken. SKF:s imposanta tegelbyggnad präglar fortfarande området, även om själva fabriken flyttat till modernare lokaler på andra sidan Säveån. Runt millennieskiftet började stadsdelen allt mer att präglas av otrygghet, hög vardagsbrottslighet, organiserad kriminalitet och negativ publicitet. En utveckling den ideella föreningen Fastighetsägare i Gamlestaden, som arbetar efter BID-modellen, till stor del nu lyckats vända.

– Men i den sista trygghetsundersökningen kunde vi konstatera att siffrorna planat ut, eller möjligen stigit något, säger Niclas Franklin som är säkerhetssamordnare för Fastighetsägare i Gamlestaden.

Vi går nerför trapporna i det stora parkeringshuset som bryter idyllen med sin betongbrutalitet. En hopknycklad bit aluminiumfolie skvallrar om vad problemen bottnar i.

– Här handlar det om att det av olika anledningar samlats en oproportionerligt stor andel tunga missbrukare. De tar sina droger i trapphus, källare och annat. Det blir otrevligt och otryggt för de boende.
I vissa fall kan det till och med uppstå farliga situationer, säger Niclas Franklin.

Rökheroin läggs alltså upp aluminiumfolie och hettas upp med en cigarettändare. Sedan drar man i sig ångorna.

Missbruket lämnar sina spår. Aluminiumfolie är eftertraktat av rökheroinisterna. Foto Niklas Maupoix.

Med tanke på det ibland något uppskruvade debattklimatet skyndar Niclas Franklin sig att tillägga att det inte alls handlar om gängskjutningar och den typ av problem som satt sin prägel ytterligare några hållplatser bort. Men att det här främst handlar om upplevd trygghet gör inte situationen mindre angelägen. Niclas Franklin tar ett exempel.

– När barn skulle hoppa av på hållplatsen som ligger närmast så satt där missbrukare som kunde vara lite stökiga. Barnen vågade inte gå av utan fick gå hem från en hållplats bort.

Det är anledningen till att ordningsvakterna José Bjerkheden och Ari Kartunnen nu patrullerar området alla vardagar i veckan. Vi möts utanför parkeringsgaraget för att följa med ett par timmar och se Gamlestaden med deras ögon.

– Det är svettiga dagar under skyddsvästen.

José Bjerkhedens svar på frågan om det om det vackra vädret kommer skapa oroligheter säger en del om både Gamlestaden och hans syn på bilden av väktaren med batongen som det viktigaste arbetsredskapet. Han och Ari har en pragmatisk syn på arbetet.

– Vi arbetar förebyggande och vill skapa relationer. Det klientel vi möter vet att vi kommer att behandla dem väl. En del av stammisarna tar med nykomlingarna till oss och uppfostrar dem, säger José.

Ari Kartunnen snackar med gamla bekanta nere vid Säveån. Foto: Niklas Maupoix.

Numera är det mer sannolikt att i offentlig miljö stöta på ordningsvakter än fotpatrullerande polis. Det har blivit en viktig del i kommuner, handelsföreningar och fastighetsägares trygghetsarbete. Men det är en utveckling som har skett utan att det skett några nämnvärda ändringar i lagen sedan den stiftades 1980. Nu kräver polisen ordning och reda i regelverket. Mer om det strax.

Först lite bakgrund:

Få känner till hur långtgående befogenheter en ordningsvakt faktiskt har. Samtidigt är det ett utsatt yrke där de förväntas vara första instans att hantera berusade och nyckfulla personer.

Många blandar ihop ordningsvakter med väktare. Väktare får bara ingripa som vem som helst i samhället, ett så kallat envarsgripande. Ordningsvakten däremot utbildas och lyder under Polismyndigheten och har vissa polisiära befogenheter, som till exempel att omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande. En ordningsvakt har även skyldigheter gentemot det allmänna, som krav på att uppträda hövligt, rapporteringsskyldighet och tystnadsplikt.

Totalnotan för bevakningstjänster i kommuner och landsting landade på 1,6 miljarder kronor. Det är en ökning med nästan 50 procent sedan 2014. Källa: Dagens Samhälle

Paragraf 3, även kallad LOV 3, är den undantagsregel som ger ordningsvakter befogenheter inom ett tydligt begränsat område.

Över 100 tillstånd gäller köpcentra och gallerior. En genomgång i tidningen Dagens Samhälle visade att totalnotan för de bevakningstjänster kommuner och landsting köpte in 2016 landade på 1,6 miljarder. Kommunernas nota hade ökat med nästan 50 procent sedan 2014.

Inte sällan delas kostnaden med privata aktörer. Vad fastighetsägare och handel betalar är dock ingen offentlig uppgift. Men en snabb koll med centrumägare längs med Stockholms tunnelbanelinje visar att detta är något de flesta ser som en självklar del i kostnadskalkylen.

– Bevakningskostnaden är en del av de gemensamma kostnaderna i hyresavtalen, det vill säga de delas mellan fastighetsägaren och hyresgästerna i centrumet. Idag är det inget alternativ att inte ha någon form av bevakningstjänster i centrumanläggningarna, konstaterar Bengt Forsberg, marknadsområdeschef köpcentrum Skandia Fastigheter.

Det säger sig självt att det är svårt att mäta effekten av insatserna. På BRÅ medger man att det är ett eftersatt kunskapsområde. Inte heller Niclas Franklin har några lokala siffror att presentera, det är ett tag kvar till nästa trygghetsundersökning i Gamlestaden. Men utifrån de rapporter han får från olika håll vågar han säga att det skett en utveckling till det bättre. Som att barnen vågar kliva av på den där hållplatsen utanför systembolaget.

Coop Gamlestaden. Oftast räcker det med att ordningsvakterna dyker upp för att kyla ner stök. Foto: Niklas Maupoix

José och Ari tar en sväng in på Coop. Det ser ut som vilken matvarubutik som helst tills Ari Kartunnen pekar på en liten detalj. Återigen aluminiumfolien. Här säljs rullarna bakom disk.

För Malin Lindblom, butikschef på Coop i Gamlestaden, innebär satsningen på ordningsvakter en väsentlig skillnad.

– Tryggare kunder, tryggare personal, det är en väldigt stor förbättring. Den stora skillnaden är att jag vet vem det är vi ringer och att vi kan lita på att de kommer.

Niclas Franklin betonar tre avgörande faktorer.

– Det måste vara rätt typ av område. Inte så långt härifrån har de ibland ganska så tuffa gängen sina territorier. Där har vakter blivit utsatta för en hel del kraftigt våld. Detta är inte ett lika utsatt och komplicerat område.

Det andra är att det finns en tydlig struktur för samverkan med fastighetsägare och verksamheter i området. Ari Kartunnen berättar att de ofta påpekar när lås inte fungerar. Att fastighetsägarna snabbt åtgärdar handlar här inte i första hand om inbrottsrisk utan om att det snabbt blir ett tillhåll där missbrukare injicerar.

– Och inte minst är det viktigt att ha ett fungerande samarbete med polisen. De fungerar mycket som polisens ögon i området, säger Niclas Franklin.

Men är då inte risken att fler ordningsvakter leder till att polisen backar undan?

– Inte för vår del. Vi ingår i polisområde Nordost – vilket innebär Bergsjön, Gårdsten och Hammarkullen, vilket räknas till de särskilt utsatta områdena. Här har vi inte alls problem av den arten, så polisen hade inte kunnat avvara resurser ändå.

Greta Berg, som arbetar med brottsförebyggande frågor inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), menar att kostnaderna trots allt hamnar fel.

– Det är valår och man vill visa att man tar tag i problem med otrygghet. Så jag har full förståelse för att kommunerna tar till ordningsvakter. Och visst finns det gott om exempel på hur det har minskat skadegörelse och annat. Men att upprätthålla allmän ordning är ett statligt uppdrag och det ska polisen göra, säger Greta Berg.

Li Jansson branschchef och vice vd Säkerhetsföretagen delar bilden att den kraftiga ökningen av antalet paragraf tre-områden beror på minskade polisresurser och en prioritering av brott med högre straffvärde. Men det är inte så enkelt att polisen backar undan för att ersättas av vakter.

– Man bör komma ihåg att det är våra medlemmar som drabbas hårdast om det inte finns tillräckligt med poliser på plats när svåra situationer inträffar. Så det handlar mer om hur vi tillsammans kan hjälpas åt med de trygghetsutmaningar som finns. Gör vi det på ett smart sätt, och kompletterar varandra, kommer ordningsvakter inte att ersätta polisen. Det kan vi inte heller, vi har inte de befogenheterna.

I början av sommaren krävde polisen i en skrivelse till justitiedepartementet en översyn av lagen som reglerar ordningsvakter. Framförallt handlar det om att polismyndigheten i dag inte har möjligt att bevilja tillstånd för så stora områden som kommunerna vill.

 

Men Lars Sjöberg på polismyndighetens rättsavdelning pekar också på risker inbyggda i det nuvarande systemet. Han tar som exempel att en resursstark kommun får tillstånd för ett paragraf tre-område (i praktiken är det bevakningsbolaget som får tillståndet).

– Det är inte osannolikt att de då väljer att anlita fler vakter än vad som egentligen är befogat. I den situationen finns det en risk att ordningsvakterna tar över polisens roll.

Från polisens sida vill man att en kommun, centrumförening eller liknande, ska kunna ansöka om tillstånd och att polisen ska kunna villkora hur många vakter det ska vara.

– Och det är minst lika viktigt att det inte är för få. Då blir det inte en vettig arbetsmiljö för ordningsvakterna och det uppstår risksituationer, säger Lars Sjöberg.

Politiskt är det moderaterna som har drivit på för att ordningsvakter ska kunna ges ett generellt förordnande i exempelvis en hel kommun. En snabb enkät ger vid handen att Sverigedemokraterna ligger närmast. Liberalerna vill inrätta ett tidsbegränsat statsbidrag för att medfinansiera fler kommunala ordningsvakter. Övriga partier verkar hyfsat nöjda, även om de något svävande öppnar för översyn.

Tydligast att markera mot är kd.

– Vi vill se ordningsvakterna minska som en konsekvens av att fler poliser patrullerar på gatorna och sprider trygghet, säger Tove Fridman på partiets riksdagskansli.

Men någon större politisk strid lär det knappast bli då de flesta tar ordningsvakternas närvaro för given. Någon större diskussion kring deras roll råder knappast. Det är som journalisten och författaren Kolbjörn Guwallius konstaterar:

Vi läser bara om ordningsvakter i notisform; ”Ordningsvakt slog krogbesökare” alternativt ” Krogbesökare slog ordningsvakt”.

Men ordningsvaktssystemet är en tämligen unik konstruktion för Sverige – inom EU är det bara Finland som har ett liknande system. Ett kunskapsglapp Kolbjörn Guwallius försökt att täppa till med boken ”Ordningsvakter – nödlösningen som blev permanent”. Rekommenderad läsning för den som vill ha en gedigen genomgång av hur systemet växt fram.

Här skriver han om ”gummiparagrafen”. Alltså hur den nuvarande ordningsvaktslagen, som antogs i början av 80-talet, bara skulle gälla under en övergångsperiod tills polisbristen åtgärdades. Väldigt likt dagens diskussion med andra ord. I lagen definierades det specifikt var ordningsvakter skulle få användas och i förarbetena framgår det att ”på kvasiallmänna platser varmed närmast avses innetorg och centrumanläggningar” skulle ordningsvakter inte tillåtas. Utan det handlade om badplatser, campingplatser, lokaler där alkohol serveras och liknande begränsade områden. Det som var avsett som en ytterst restriktiv undantagsregel har nu alltså snarast blivit praxis.

På väg mot Systembolaget där de alltid håller koll när det närmar sig stängning. Foto: Niklas Maupoix.

Säveån flyter i stilla mak förbi Gamlestaden. Längs med strandkanten hänger två tydligt uppdelade gäng.

– Gänget där borta är Kortedalaalkoholister sen tonåren, förklarar Ari Kartunnen.

Det andra ganska högljudda gänget är somaliska män som kanske inte hittat riktigt rätt i det nya landet.

Det kan låta som en fördomsfull kategorisering. Med hur Ari och José bemöter situationen tyder på något helt annat.

– När man fått lite erfarenhet ser man det mest som en person med en jargong. Jargongen kan verka skrämmande, men om man istället försöker se personen där bakom…

Men trots allt, flera av personerna nere vid ån är uppenbarligen påverkade. Vi befinner oss innanför paragraf tre-området. Är det inte dags för ett ingripande?

– Nej, vi kan inte ta bort alla de problem som finns. Men vi kan göra dem hanterbara för de som bor här och styra det till en plats där de kan vara. Vår uppgift är inte att lösa samhällsproblemen, säger Ari Kartunnen.

Här har de tydligt stöd av Niclas Franklin.

– Vi har tusentals tunga missbrukare här. Någonstans måste de trots allt vara. Vår uppgift är inte att få dem att sluta knarka.

José Bjerkheden har arbetat i branschen i 14 år, Ari Kartunnen i 29 år. Deras människokännedom och sociala kompetens spelar sannolikt större roll för att kunna lösa situationer än den två veckor långa ordningsvaktsutbildningen. De större säkerhetsföretagen ser också till att en nyutbildad ordningsvakt får gå parallellt med en mer erfaren kollega för att säkra kunskapsöverföringen av det som bara kunnat gås igenom summariskt på den korta utbildningen. Men här ser Kolbjörn Guwallius ett problem när paragraf tre-områden rullas ut i en allt snabbare takt.

– Om antalet ordningsvakter snabbt ökar är det enkelt att räkna ut att det kommer bli allt vanligare att en ny ordningsvakt placeras tillsammans med en annan relativt färsk. Insynen, jämfört med polismyndigheten är också nära noll. Det finns vissa tillsynsfunktioner, men de är inte lika djupgående. Det blir lätt en kåranda.

Han är tydlig med att det inte är hans uppgift att komma med lösningen. Men lanserar tanken på att istället skapa en differentiering inom det nuvarande polissystemet.

– Kanske skulle man i likhet med kriminalvårdare ha en slags ordningspolis som gått en kortare utbildning i ordningshållning? Dels för att längden på utbildningen för kriminalvårdare, 20 veckor, känns rimligare. Dels för att en offentlig anställning skulle innebära en annan form av insyn än med vaktbolag.

Från parkeringsgaraget kan José Bjerkheden och Ari Kartunnen överblicka hela Gamlestaden. Foto: Niklas Maupoix.

Li Jansson menar att säkerhetsföretagen är medvetna om problematiken och arbetar aktivt för att hitta rätt bemanning utifrån objektets komplexitet.

– Men vi ser absolut ett behov av att även titta på kompletterande insatser. Dagens utbildning, som är lika för alla, uppkom när den här typen av mer komplexa uppdrag var ovanliga. Det finns goda exempel, som att ordningsvakterna i tunnelbanan får en mycket bra kompletterande utbildning för att hantera terrorattacker.

Greta Berg som representerar kommunerna, som tillsammans med fastighetsägare och handlare, lär få ta notan står dock fast vid att det är polisen som ska sköta ordningsfrågan.

– Man borde vända på kuttingen när polisen uppenbarligen behöver hjälp att lösa vissa uppgifter. Nu är det ofta ordningsvakter som griper och kvarhåller personer i väntan på att polisen ska transportera dem till häktet. Varför inte tvärtom?

Foto: Shutterstock.

”Ställ krav på kompetens hos vakterna”

Området kring Sergels torg har en helt annan mer komplex karaktär än Gamlestaden. Polisen var länge motståndare till användning av ordningsvakter på den här typen av offentliga platser. Men när det första förordandet kom 2007, som gällde enbart Sergels Torg, motiverades: ”Polismyndigheten har svårt att bemanna platsen vid Sergels torg med kontinuitet”. Området har sedan i omgångar utvidgats och sträcker sig nu mellan Brunkebergstorg bort till Hötorget.

– När vi sökte om att få bli ett paragraf tre-område fanns det en del invändningar från media, men även från fastighetsägare och handlare i området, att det skulle leda till att polisen skulle backa undan. Men det har blivit tvärtom, säger Per Eriksson vd City i samverkan som samverkar fastighetsägare, handel, polis och andra aktörer i området.

Han menar att det är viktigt att i upphandlingen av bevakning ställa tydliga krav på kompetens och social förmåga hos vakterna.

– Men jag tror också att branschen bättre förstått vikten av rätt folk på rätt plats. För motsatsen skapar negativa rubriker och problem för branschen.

Men med så tydlig geografisk avgränsning som ett paragraf tre-område alltid har – ställer sig inte ”buset” bara utanför?

– Nej, det är en gammal myt att kriminaliteten bara flyttar på sig när man sätter in insatser. Brottsligheten är inte en konstant, utan den uppstår för att den har möjlighet att uppstå, säger Per Eriksson.

Annons: