Tystnad – en ny lyxvara

Förtätning handlar inte bara om yta. En hållbar urban utveckling kräver även goda ljudmiljöer. Experiment med tysta oaser mitt i städerna och skräddarsydd ljuddesign skvallrar om att en genomarbetad akustik blir ett lönsamt säljargument i framtidens städer. 

Annons:

Annons:

Annons:


Klick. Arbetsmiljöverkets bullermätar-app lyssnar av ljudmiljön i köpcentrumfiket. Mätaren guppar strax ovanför nivån ”normal konversation” och landar efter en minuts mätning på i snitt 63 decibel. I lokalerna ljuder urtypisk muzak som får besökarna att sänka axlarna och känna sig lugna nog att hinna titta in i ännu en butik. Fyra unga tjejer samtalar förtroligt två bord längre bort. Då och då pyser en kaffe-maskin. Ett järnjalusi till en butikslokal hissas upp för att släppa in dagens första kunder. Bebisgny och klirrande kaffekoppar. Det är bevisligen mycket ljud omkring mig, men det stör mig inte. Är det kanske så att vi kan bo i växande städer med massor av ljud i de offentliga miljöerna och ändå må bra, om det bara låter på rätt sätt?

Jag vänder mig till professor Mats Nilsson, psykoakustiker och bullerforskare vid Stockholms universitet, för att få svar.

– Ljud är kontextuellt. Vi gillar instinktivt ljud från naturen som vind i trädkronor eller porlande vatten. Forskning visar att behagliga ljud underlättar vår återhämtning från stress. I stadsmiljö vill man höra människor omkring sig när man är ute och shoppar, förklarar Mats Nilsson.

Med rätt ljud på rätt plats är svaret på min fråga alltså ja.

Byggandet i centrala lägen har intensifierats i Sverige, helt i linje med en hållbar stadsutveckling. Tät bebyggelse är energieffektivt bland annat för uppvärmning och innebär också kortare transporter mellan platser i staden. Men det tar också fler människor närmare stadens ljud. Samtidigt växer avstånden till naturens behagliga ljudkulisser.

Nata Amiryarahmadi är projektledare på rise (Research Institute of Sweden). Hon menar att det är både möjligt och önskvärt att tänka in tysta oaser mitt i stadsmyllret när nya områden ritas. Själv har hon varit med och tagit fram en prototyp med glashexagoner som skärmar av en lekplats mitt i storstadsbullret i Göteborg.

Nata Amiryarahmadi, Research Institute of Sweden. Foto: Anna Sigge.

– Det räcker inte att det finns en park två kilometer bort. Vi lever inte våra liv två kilometer bort från våra bostäder utan behöver tysta platser i nära anslutning till hemmet. Det är så man får människor att vilja röra sig utomhus i en stad, konstaterar hon.

Mats Nilssons egna hypotes är att buller kanske inte bara orsakar stress i sig, utan att det också försvårar återhämtning från andra påfrestningar. Oavsett vilket är listan på bullerrelaterade symptom och sjukdomar lång. Det finns idag belägg för samband mellan trafikbuller och hjärt- och kärlsjukdomar, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter och till och med bukfetma. Sammantaget uppgår samhällskostnaderna till 16 miljarder kronor årligen enligt en uträkning av Naturvårdsverket. Mats Nilsson menar att kunskaperna om hur vi påverkas av olika sorters ljud bör tas på allvar i utformningen av framtidens städer.

– Vi behöver höra ljud som innehåller information, till exempel ljudet av en bil som närmar sig när man går på gatan. Men vi vill inte höra ljud som innehåller massor av information när vi inte behöver den, det triggar både kortsiktiga och långsiktiga effekter på vår hälsa.

Barngråt berör
Gråtande spädbarn sätter inte bara våra trumhinnor i gungning utan också våra hjärnor. Barngråt orsakar neurologiska reaktioner som får våra hormoner att flöda. Bland annat utsöndras stresshormonet prolaktin av ljudet från ledsna småttingar. Samma hormon har uppmätts i högre nivåer hos människor i urbana miljöer än de i glesbygd.

Plötsliga ljud på nära håll, som hårda smällar eller tutande bilar skickar varningssignaler genom hörselsystemet som utlöser flera fysiologiska stressreaktioner. Den direkta effekten är stigande blodtryck. Som en indirekt effekt påverkas hormonsystemet som börjar producera kortisol. Idén att man med tiden skulle kunna vänja sig vid buller är bara att glömma enligt Mats Nilsson.

– Nej, man kan inte tillvänja sitt fysiologiska system genom att utsätta det. Systemet är ju gjort för att reagera på varningssignaler och förändringar i ljudbilden. Kör det förbi en lastbil i bakgrunden är det ju bara bra att vi kan notera den avvikelsen från bakgrundsnivån av ljud. Däremot finns det en stor individuell variation på hur man upplever ljud. Man ska komma ihåg att mellan 30–40 procent uppger att de inte störs alls av trafikbuller.

Det räcker inte att det finns en park två kilometer bort. Vi lever inte våra liv två kilometer bort från våra bostäder utan behöver tysta platser i nära anslutning till hemmet

Naturvårdsverkets uppskattning av de samhällsekonomiska kostnaderna av omgivningsbuller baseras på allt från produktionsbortfall på grund av bullerorsakad ohälsa som hjärt- och kärlsjukdomar till hur mycket pengar människor är beredda att spendera för att minska buller.

Men det faktum att städerna växer betyder inte att notan för vår folkhälsa behöver göra detsamma. Intresset för akustik som en del av hållbarhetsbegreppet växer bland såväl samhällsbyggnadsaktörer som hos allmänheten. Flera miljöcertifieringar, däribland Miljöbyggnad och breeam, erbjuder numera möjligheten att plocka hem ett antal poäng i certifieringsprocessen genom att uppvisa en hög akustisk kvalitet i nya byggprojekt.

Nata Amiryarahmadi, Research Institute of Sweden. Foto: Anna Sigge.

Det finns inte en enstaka gyllene lösning på alla bullerproblem, menar Nata Amiryarahmadi.

Hon betonar att man måste hitta en lösning för varje plats, och för att lyckas med det måste vi titta på andra saker än bara decibelmätaren.

– Utmaningen är att förstärka önskvärda ljud och minska de ljud som stör. Trafikljud är inte störande i sig, men att inte uppfatta källan till ljud kan göra att vi upplever det som mer störande, till exempel starkt brus från en vägtunnel som inte är inom synhåll.

Nata Amiryarahmadi tror inte att vi kommer att behöva bannlysa bilen från våra innerstäder för att kunna låta städerna växa på ett bullermässigt hälsosamt sätt.

– Nej, jag tror att utvecklingen av elbilen kommer att utgöra en stor del av lösningen på trafikbuller i framtiden. Däremot kan det bli farligt om bilarna blir helt tysta. Då hör vi helt enkelt inte när de svänger runt hörnet.

Utifrån antagandet att vi kommer vilja ha kvar bilen i städerna en bra bit in i framtiden gäller det att ta till andra åtgärder för att skapa goda ljudmiljöer utomhus. Nata Amiryarahmadi räknar upp en rad lösningar så som val av vinkel på huskropparnas placering mot trafikerade vägar och mot varandra, skärmar som dämpar oönskat ljud och andra skärmar som förstärker det ljud man inte vill missa.

– Materialvalet i husens fasader spelar också en stor roll. Det är fint med alla glasfasader, men de riskerar att bli akustiska speglar och reflektera det inkommande ljudet vidare mot omgivningen. I slutänden kan resultatet bli att den totala ljud-nivån i området höjs. Det räcker inte med bara glas, det behövs en kombination av andra material för att ljudets energi ska kunna reduceras eller absorberas istället för att spridas vidare.

Att bara ta bort alla ljud är alltså inte rätt mål i framtidens stadsutveckling. Total avsaknad av ljud är inte ett tecken på god akustik, i synnerhet inte ur tillgänglighetssynpunkt för personer med synnedsättning som måste förlita sig på ljudbilden för att kunna orientera sig utomhus. Oavsett synförmåga kan fullständig tystnad skapa känslor av obehaglig ödslighet. Därtill försvinner möjligheten att låta harmlöst bakgrundsljud maskera andra ljud som istället förstärks i onödan.

Nata Amiryarahmadi förespråkar istället maskering av negativa ljud med tillförsel av positiva ljud. På det här området är det bara bullerreglerna och fantastin som sätter gränser, men för ett bra resultat krävs det god ljuddesign för att få ljuden att passa in i rätt kontext. Vegetation i urbana miljöer kan bidra på ett naturligt sätt med önskade ljud. En studie som publicerats i Behavioral Ecology konstaterar att artificiellt ljus triggar stadens fåglar att börja sjunga betydligt tidigare än normalt – och att det beteendet glädjande nog också är positivt för fåglarna. Dock lyckades forskarna inte trigga fågelsång på platser med starkt trafikbuller.

Idag är det fullt möjligt att bygga väldigt tysta hus, då är det otillräckligt att endast mäta den avvägda ljudnivån, det vill säga dBA

Nata Amiryarahmadi menar att artificiella ljud bör hanteras med försiktighet och i kombination med bullerbekämpning för att inte försämra platsens ljudmiljö.

– Att tillföra ljud kan bidra positivt till atmosfären om en butik eller restaurang vänder högtalare med musik ut mot gatan, men inte om alla butiker längs hela gatan gör det, säger Nata Amiryarahmadi.

För att inte glömma bort de offentliga miljöernas akustik när städerna växer är det viktigaste att alla parter har möjlighet att komma till tals redan från start.

– Det är jätteviktigt att stadsplanera, byggherrar, arkitekter och akustiker samarbetar redan i början av ett byggprojekt för att ljuddesignen och bullerbekämpningen ska bli så bra som möjligt.

Mats Nilsson, som främst forskar kring trafikbuller instämmer.

– Man måste tänka in alla bullerkällor på en gång. Man kan ha gjort ett jättebra jobb med att bygga en innergård helt skyddad från trafikbuller men missat att en högljudd ventilationsanläggning är vänd in mot gården och förstör vad som annars hade kunnat vara en väldigt tyst och behaglig miljö.

I fjol lättades bullerreglerna för möjligheterna att uppföra nya bostäder invid trafikbullrande vägar upp en aning.

Så högt får det låta i bostadsområden
Bullervärdet utomhus i bostadsområden (mätt vid fasaden) bör inte överstiga 55 db(A). I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.

Källa: Trafikverket

– En helt rimlig utveckling, menar Mats Nilsson vars forskning idag främst kretsar kring trafik­buller.

– Jag tror att det finns en politisk medvetenhet om att föreskrifterna är satta utifrån mätningar i äldre hus. Idag är det fullt möjligt att bygga väldigt tysta hus, då är det otillräckligt att endast mäta den avvägda ljudnivån, det vill säga dBA. Finns det godstrafik i närheten så kommer det lågfrekventa ljudet in ändå.

Mats Nilsson ser optimistiskt på utmaningen att förtäta städerna och lyckas med en akustisk förtätning på samma gång.

– Det går att bygga tyst om man verkligen lägger manken till. Förtätning ger en potential att utnyttja fasader som bullerskärmar och skapa tysta sidor av hus. Det gäller att man inte sumpar den chansen.

I den rådande bostadsbristen är det svårt för städernas invånare att ställa krav på ljudmiljön i sina närområden men på sikt tror Mats Nilsson att utmärkt utomhusakustik kan bli ett värdefullt säljargument för byggherrar.

– Man graderar ju inomhusljud utifrån olika klasser idag, det tror jag behövs utomhus också. Jag tror att många skulle lockas av löftet om att kunna höra fågelsång från sin balkong.

 

Illustration: Johan Reich.

Så kan stadsplanering styra ljuden i staden:

Glasfasader
Få material förstärker ljud lika bra som glas. Husfasader bör därför förses med flera olika material för att kunna absorbera ljud istället för att förstärka det.

Uppskattat sorl
Absolut tystnad är varken önskat eller möjligt att uppnå i offentliga miljöer. Däremot tycker vi om att höra människor omkring oss i butiker eller på café. En skicklig ljuddesigner kan förstärka de önskade ljuden och samtidigt avskärma oönskat bakgrundljud.

Elbilar
Frammarschen av tysta elbilar lär sannolikt lindra en del av städernas trafikbuller i framtiden, men allt för tysta blir de farliga för fotgängare.

Oidentifieratoljud
Ljudkällor som vi inte kan identifiera upplevs som extra störande. Brus från exempelvis vägtunnlar utom synhåll bör avskärmas med bullerskärmar som studsar bort ljudet från platser där människor rör sig.

Viktiga oaser
Tysta rum på centrala platser ger invånarna möjlighet att återhämta sig från stadsbullret i vardagen. Grönska absorberar ljud och rasslande trädkronor bidrar med värdefullt naturljud.

Tysta vägar
Beläggning och hastighet har stor påverkan på hur mycket buller en bilväg genererar.

Byggarbete
Med buller- och vibrationscertifierade maskiner och verktyg kan ljudet från byggarbetsplatser mildras för både byggarbetarna och förbipasserande.

Ljudraviner
Huskroppar som placeras exakt mitt emot varandra med litet avstånd emellan kan skapa obehagliga ljudraviner som får även låga ljud från gatan att studsa upp mellan fasaderna.

ÖMTÅLIG VÄG

Foto: Andreas Schander/VTI.

En vägsträcka i Linköping belades år 2014 med en yta som skalar bort fler decibel från trafiken än vad ett bullerplank kan göra. Vanlig bullerreducerande asfalt kan sänka nivån med 6–7 decibel. Vägen har visat sig minska bullret med mellan 10–16 decibel. Dessvärre har vägen visat sig ömtålig för snöröjning med stålplog som orsakat skärsår. Kommunen hoppas nu kunna arrangera röjning med gummiplog för att rädda sin tysta väg.

TYSTA LEKEN

Foto: Julia Sjöberg.

En akustisk frizon, utformad för att skydda trötta öron – mitt i livliga storstads-miljöer. De 16 glashexagonerna som kapslar in en lekplats på Masthuggskajen i Göteborg är en av tre affärslösningar som laborerats fram inom det Vinnovafinansierade samverkansprojektet Tysta offentliga rum. Projektet går ut på att dämpa störande trafikljud och buller i stads-miljöer med hjälp av avancerad teknik som skapar en behagligare ljudupplevelse.

– Det är en komplicerad miljö med alla möjliga ljud, och det är det som är utmaningen – att hitta en lösning som kan tillämpas i en miljö med spårvägstrafik, biltrafik och busstrafik, säger Amanda von Matern, projektledare på teknikkonsultföretaget IMCG som samordnar projektet Tysta Offentliga Rum.

Hexagonernas utseende och placering är noga genomtänkt utifrån ett flertal önskade funktioner. Väggarna isolerar platsen från trafikbuller. Vinklingarna på väggarna skapar diffusion, det innebär att ljudet som studsar mot väggarna splittras och studsar vidare i mindre styrka när det delas upp i flera olika riktningar. Taket skyddar inte bara mot regn utan skapar absorption, vilket betyder att det stoppar trafikljuden från att studsa vidare. Att väggarna är av glas bidrar till att förstärka det önskade ljudet, nämligen det som uppstår från lekplatsen. Som en bonus förhindrar hela konstruktionen spridningen av avgaser från vägtrafiken. Hexagonerna invigdes i maj 2016. De inblandade aktörerna fortsätter att utveckla konceptet i förhoppning att kunna introducera det storskaligt i framtidens stadsplanering.

Inom Tysta offentliga rum har flera andra projekt demonstrerats ute på fältet, bland annat en busshållplats på Sven Hultins gata vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Annons: