”Tidig integration ger miljardvinster”

Satsa på barnen innan de fyllt 13 år - det leder till de bästa effekterna och blir en oerhört "lönsam affär" för samhället. Med stöd av forskning från USA och erfarenheter från bland annat Tyskland har Stefan Fölster, nationalekonom och chef för Reforminstitutet, tagit fram ett program för att bryta utanförskap och förbättra integrationen.

Annons:

Annons:

Annons:


Du betonar i din rapport ”Den inkluderande staden” att man ska göra insatser för barn innan de fyller 13. Varför?
– Den slutsatsen bygger på erfarenheter från en stor studie i USA på 90-talet. Man valde slumpvis ut grupper av fattiga familjer i fem stora städer som fick flytta till bättre områden. Facit 30 år senare visade att de riktigt positiva effekterna fick de som flyttat som barn, många gick till högskoleutbildningar och hade högre inkomster än de jämngamla som var kvar i sina områden.

Så ditt råd är att bryta sönder dagens segregerade förorter?
– Nej, den typen av omflyttningar går inte att göra i stor skala, men där det finns möjligheter, som till exempel med sociala kontrakt, är det bra om barnfamiljer med små barn kan få ett boende i mer blandade områden.

Vad är då lösningen för att minska utanförskapet för de som är kvar?
– Här krävs fokuserade satsningar som visar resultat och det kan handla om allt från stadsplanering till skola och insatser mot brottslighet. Avgörande är att det finns ett samband mellan resurser som sätts in och effekterna av dem – hittills har det varit många snuttifierade, korta och inte särskilt samordnade projekt.

Och vilka insatser är det som ger effekt?
– De som är långsiktiga och inte enbart kommer till på grund av dagspolitiken och det senaste mediedrevet. I Tyskland och även i England finns många bra exempel på hur man i vissa områden vänt såväl skolresultat och brottsutvecklingen. En modell som jag tror på är att bilda ett gemensamt utvecklingsbolag i ett område med många olika lokala intressenter. Stat och kommun bidrar med en social investeringsfond men betalar bara ut till satsningar som visat resultat i minskning av brott, ökad sysselsättning eller bättre skolresultat.

Vad kan fastighetsägare göra?
– Skapa miljöer som förändrar mycket av det som är negativt med dagens miljonprogramsförorter. Förtäta, bygga stråk och inte minst ordna med lokaler för mikroarbetsplatser som gör att en arbetslös målare från Syrien eller trebarnsmor från Somalia kan starta nån egen verksamhet utan större kostnader. Många ungdomar som växer upp ser aldrig en arbetsplats i närheten, så en positiv indirekt effekt är känslan av att se möjligheter.

Du beräknar att samhällsvinsten bara i Järvaområdet är 80 miljarder kronor om rätt saker görs. Hur kom du fram till den siffran?
– Det är till största delen en analys av vad utanförskap kostar i minskade skatteintäkter när folk inte har ett arbete, och utgifterna för det offentliga; bara samhällskostnaden för ett kriminellt ungdomsgäng kan landa på 250 miljoner. På plussidan, som inte är med kalkylen, finns även högre fastighetsvärden och positiva effekter som sprider sig till andra omkring­liggande områden.

Och vad är kostnaden för att spara dessa miljarder, hur ser balansräkningen ut?
– Jag har ingen sådan beräkning, men görs rätt insatser handlar det i detta sammanhang om lite pengar. Ta till exempel skolresultat, erfarenheter från Tyskland visar att man inte behövde anställa fler lärare för att elever skulle gå från att vara bland de sämsta till de bästa i matematik i Pisamätningarna.

Har Tyskland klarat integrationen bättre än Sverige?
– Tyskland är definitivt inget paradis, man de har varit lite mer pragmatiska och har väl mer erfarenhet av stora flyktingströmmar än vi har. De har också ett lärlingssystem som fungerar bra och som ju är perfekt för ensamkommande flyktingar från Afghanistan. Man har inte heller samma bostadsbrist som Sverige.

Annons: