Sverige är unikt och det är bra för fastighetsbranschen

De senaste åren har kännetecknats av stora globala ekonomiska problem med svag tillväxt och stora risker. För Sverige har det visserligen gått hyfsat, men något riktigt drag i ekonomin har det inte varit. Trots det har fastighetsbranschen utvecklats bra och så lär det fortsätta. Varför? Jo, därför att Sverige är unikt. Alla minns vi hur …

Annons:

Annons:


De senaste åren har kännetecknats av stora globala ekonomiska problem med svag tillväxt och stora risker. För Sverige har det visserligen gått hyfsat, men något riktigt drag i ekonomin har det inte varit. Trots det har fastighetsbranschen utvecklats bra och så lär det fortsätta. Varför? Jo, därför att Sverige är unikt.

Alla minns vi hur den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kollapsade under hösten 2008 och kastade in världen i en finansiell mardröm. För det lilla exportberoende Sverige blev året som följde ett av de värsta i mannaminne. Under 2009 krympte ekonomin med 5 procent.

Det såg en tid mörkare ut än under 1990-talskrisen. För fastighetssektorn målades domedagen upp. Hur skulle det vara möjligt att omsätta de stora lånestockarna, löd den givna frågan som ingen hade något svar på. Många räknade med att fastigheter skulle säljas i panik och att priserna skulle störtdyka.

Domedagen kom aldrig. Istället reste sig den svenska ekonomin som Fågel Fenix ur askan. Tillsammans med en mindre skara lyckosamma länder gick Sverige mot strömmen och visade glimrande tillväxtsiffror mitt i den globala krisen. 2010 växte ekonomin med hela 6,6 procent. Därefter har det visserligen lugnat ned sig betydligt, men med tanke på läget i omvärlden och vår hökaktiga riksbank har det ändå gått hyfsat.

För fastighetsbranschen har de senaste åren, kanske lite paradoxalt, varit gynnsamma. Efter Lehmans kollaps skakade det visserligen till. Tillgången till bankfinansiering försämrades och många utländska investerare lämnade landet.
Men sedan vände det.

Intresset för fastigheter ökade plötsligt rejält då kapitalstarka privata bolag och institutioner (pensions- och försäkringsbolag) började söka trygga placeringsalternativ till lågavkastande statsobligationer. I stället för panikförsäljningar, inleddes något som nästan kan liknas vid panikköp. Avkastningskraven trycktes snabbt ned i attraktiva lägen i våra expansiva städer och därefter började köpintresset leta sig ut till mer sekundära lägen.

Varför uppfattades fastigheter som ett tryggt alternativ till statsobligationer? Erfarenheterna från vår egen 1990-talskris och den aktuella utvecklingen i länder som Spanien och Irland borde snarare avskräcka. Den bästa förklaringen är att Sverige är unikt. Till skillnad från vår omvärld ökade sysselsättningen i Sverige. Att arbetslösheten också ökade berodde dels på att svenskarna blev fler, dels på att arbetsmarknadsreformer gjorde att fler sökte sig ut på arbetsmarknaden. Sverige avvek också från omvärlden med en mycket låg nyproduktion av lokaler och i synnerhet bostäder. Skillnaden jämfört med de länder som sett sina fastighetsmarknader krascha under krisen kunde inte vara större. När lägenheter och kontor stod tomma i krisländerna, pressades vakanserna ned i de svenska städerna. Stabila hyror och låga räntor skapade god lönsamhet i den svenska fastighetsbranschen, trots den osäkra ekonomiska utvecklingen i omvärlden. Inte undra på att investerarnas intresse för fastigheter ökade.

Jag tror att dessa ”unika” trender kommer att hålla i sig under det kommande året. Ekonomin återhämtar sig långsamt och sysselsättningen fortsätter att öka (vilket framgick av SCB:s senaste besked). Nyproduktionen av bostäder och lokaler går på sparlåga och inflationen fortsätter att lysa med sin frånvaro.
Om inget oförutsett händer, kan vi därför räkna med ?fortsatt låga vakanser, stabila hyror och nedtryckta räntor.
Det ser med andra ord fortsatt bra ut för fastighetsbranschen.

Tomas Ernhagen, chefekonom, Fastighetsägarna Sverige

Annons: