Styr föreningen som är störst i landet

Precis som för de flesta stora bostadsrättsföreningar börjar historien om Brf Masthugget i Göteborg på 1960-talet. Gamla Masthugget hade successivt vuxit fram som en oplanerad förstad för arbetarna i hamnen och på flygbilden som hänger i Brf Masthuggets expedition ses ett gytter av orgelbundna kåkar som klänger sig fast vid bergssidan. Idag ser bilden närmast pittoresk ut, men då såg man snarare den sanitära misären, de alldeles för små lägenheterna och en som man kallade det ”total förslumning”.

Och precis som på många andra ställen blev lösningen att riva allt och bygga nytt. 1972 stod det nya området klart och är idag, med sitt läge nära både populära restaurang stråket Linnégatan och grönområdet Slottsskogen, ett väldigt attraktivt boende. Men precis som många andra områden byggda i skarven mellan 1960- och 1970-tal har föreningen ett omfattande renoveringsbehov.

[ Annons ]

– Vi har lagt ner åtskilliga miljoner i olika projekt de senaste åren, konstaterar föreningens förvaltningschef Kjell Johansson.

Han har jobbat här sedan 2000 då han bytte rollen som förvaltningschef på Fastighetsägarna gfr mot samma position på Brf Masthugget.

– Mitt uppdrag på Fastighetsägarna var att hjälpa våra medlemmar med teknisk och ekonomisk förvaltning. Bland de vi hjälpte fanns en större bostadsrättsförening, och jag tyckte att det var väldigt spännande att jobba tillsammans med dem.

När det sedan började bli dags att söka sig vidare var Kjell Johansson säker på att han ville fortsätta med fastighetsförvaltning, men samtidigt ville han testa något nytt. Hitta nya utmaningar, och varför då inte prova att jobba ännu mer med just bostadsrätter? Jobbet på Brf Masthugget dök upp, han bestämde sig för att ge det en chans och har fortfarande inte ångrat sig.

– Min roll är ungefär densamma som en vd i vilket privat fastighetsbolag som helst, men med den stora skillnaden att jag här jobbar tillsammans med de boende på ett helt annat sätt, konstaterar Kjell Johansson.

– Här inte bara bör utan måste vi lyssna på vad de boende tycker för det är de som äger fastigheterna och styr vad som ska hända genom demokratiska processer.

Och det faktum att de boende fattar de stora ekonomiska besluten, och självklart både är intresserade av en hög boendekvalitet, en god ekonomi och att föreningens egendom underhålls väl, är enligt Kjell Johansson avgörande för att man ligger så bra till renoveringsmässigt som man gör.

– Det finns självklart många duktiga privata fastighetsägare som jobbar hårt för att vårda sina hus, men någonstans har de ändå alltid ett avkastningskrav, konstaterar Kjell Johansson.

– Här däremot finns inget motsatsförhållande mellan de som vill ha ekonomisk avkastning och de som vill ha väl underhållna hus. Så länge årsavgifterna hålls på en rimlig nivå finns det inget som begränsar oss i att utveckla området mot att bli tekniskt fulländat, något som för mig som förvaltare är väldigt stimulerande.

Här finns inget motsatsförhållande mellan de som vill ha ekonomisk avkastning och de som vill ha väl underhållna hus.

Han går bort till lekplatsen och berättar att här under finns det fem garage som har rustats upp för 33,5 miljoner de senaste åren. Ventilationen i hela beståndet har moderniserats för 35 miljoner och plåtfasaderna, betongsocklarna, balkongerna och entrépartierna håller just nu på att renoveras för en total kostnad på 133 miljoner kronor. Och det här är bara en liten del av allt som måste göras.

Men det är inte bara frånvaron av vinstintressen som har möjliggjort de här investeringarna, även medlemsdemokratin och det krav på tydlig information den för med sig har varit en viktig faktor.

– Utan bra information hade vi aldrig fått det här att fungera, säger Kjell Johansson och förklarar:

– Vi har långsiktiga underhålls-, investerings- och finansieringsplaner på tio och tjugo år. Det gör att vi vet precis vad som ligger framför oss, och eftersom vi kontinuerligt jobbar med information till medlemmarna är det ingen överraskning för dem heller.

Trots det är inte medlemsdemokratin i Brf Masthugget mer aktiv än på andra ställen. På årsstämman 2014 var bara 91 medlemmar närvarande.

– Ska vi tolka det välvilligt beror det på att folk trivs här och litar på att föreningen sköts som den ska, säger föreningens ordförande Mischa Gavrjusjov.

– Samtidigt är det självklart så att det är lättare att hålla sig undan här än vad det är i ett mindre område, och det måste fortfarande vara upp till var och en om man väljer att delta i föreningsdemokratin eller inte.

För att ändå få fler att engagera sig jobbar Brf Masthugget mycket med sociala aktiviteter kring de olika gårdarna. En egen tidning ges ut fyra gånger per år, hemsidan uppdateras regelbundet och med jämna mellanrum deltar styrelsemedlemmar och förvaltningspersonal på möten i de olika husen.

– Det är först när medlemmarna vet vad som händer som de kan engagera sig och dra i nödbromsen om de skulle tycka att det behövs, konstaterar Mischa Gavrjusjov.

Än så länge har få medlemmar valt att göra just det, till viss del säkert beroende på att ekonomin är avundsvärt god. Den nuvarande föreningen köpte husen i början på 1980-talet när priset i centrala Göteborg var ett helt annat än vad det är idag. Med ett marknadsvärde på cirka 1,7 miljarder och en belåning på 167 miljoner är föreningens ekonomi väldigt stark, något som har bidragit till att renoveringarna har kunnat genomföras utan att föreningen varit tvungna att höja avgifterna alltför mycket.

Just nu är föreningen mitt i sin stora fasadrenovering. Mischa Gavrjusjov visar hur de gamla rosabruna fasadfärgerna som skulle anspela på Bohusläns granit har bytts ut mot en diskret beige färgskala med gula, röda och gröna accentfärger. Vad kommer då att hända härnäst?

– Det händer alltid något, konstaterar Mischa Gavrjusjov och pekar på de sneda murarna utanför hans port, förmodligen en konsekvens av att rör i marken behöver ses över.

– Men vi diskuterar också sedumtak, solceller och andra åtgärder som gör området mer hållbart. Vi vill verkligen att det här ska fortsätta att vara ett attraktivt boende även i framtiden.