”Stockholm är fortfarande en småstad”

Det tillkommer hundra nya stockholmare varje dag, de flesta inflyttade från utlandet och utan resurser att köpa eller hyra en ny bostad. Men Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare anser inte att det ska hindra huvudstadens tillväxt.

Annons:

Annons:


I en ny rapport som ni och bolaget Veidekke beställt konstaterar man att det har byggts i takt med befolkningsökningen de senaste åren, men att de nya ytorna inte är något som nyinflyttade har råd att ta del av. Hur ser du på det?

– Det visar att man inte bara kan fokusera på att bygga mer, vi måste också få en bättre rörlighet på marknaden så att det frigörs fler bostäder för de resurssvaga grupperna, som till stor del är inflyttade från utlandet. Och då handlar det om att ändra skatteregler och att avskaffa hyresregleringen.

Vilka skatteregler syftar du på?
– Den reavinstskatt som nu låser in folk i sina boenden. Vi har många hushåll som bor större än de skulle vilja och barnfamiljer som efterfrågar just de bostäderna. Men folk rör inte på sig eftersom det inte lönar sig att flytta till mindre. Det kan tvärtom till och med bli dyrare att flytta till mindre boende om man bott i sin lägenhet eller hus under lång tid.

Trenden är att allt fler stockholmare måste tränga ihop sig – och det i områden som redan har socio­ekonomiska problem. Är det inte risk för en förslumning?
– Jag är inte så bekymrad om man kan komma in på bostadsmarknaden och också ta sig från dessa områden, det är därför som rörligheten är så viktig. Men man kan också med bakgrund av vår rapport undra hur klokt det är att rusta upp och höja hyrorna i miljonprogrammen. Risken är att vi gör alla områden för fina och att det inte blir kvar några instegsboenden med rimliga kostnader.

Vad tycker du om att införa så kallad social housing för att minska segregeringen?
– Helt klart är att det måste till lösningar för personer som har svårt att hitta ett boende. Har själv inte bestämt mig om vilken metod som är bäst: riktade bostadsbidrag eller särskilda boenden med låg hyra. Men i sammanhanget kan jag konstatera att hyresregleringen i alla fall inte lyckats bryta segregeringen, snarare tvärtom om man tittar på hur det ser ut i innerstan.

Klarar Stockholm av denna tillväxt? Många tycker att det är trångt som det är.
– Om man flyger över Stockholm ser det ut som Norrland, det är bara en liten fläck i mitten där det är ordentligt bebyggt. Vi kan växa mer, innovation drivs av täthet och det skapar vårt välstånd. Stockholm är fortfarande en småstad och målet bör vara att bli en medelstor stad med några miljoner invånare. Egentligen behövs ett Stockholm till. Nu är hela Sverige beroende av Stockholm och det är en riskfaktor för hela landet.

Finns det inte en risk att folk tröttnar på trängseln och otryggheten och att Stockholm får den utveckling som New York upplevde på 1970-talet då folk flyttade ut till närliggande städer?
– Jo, den positiva spiralen som Stockholm är inne i är inte given för all evighet – det kan implodera och gå åt andra hållet. Det är därför så viktigt att vi kan bevara en trygg och säker miljö, och att logistiken i staden fungerar så att varor och människor kan ta sig fram.

Bör även fastighetsägare vara med och betala för infrastruktur?
– Stora värden har tillfallit fastighetsägare när man byggt ut bra kommunikationer så det är väl rimligt att också de är med och finansierar utbyggnad av infrastruktur, som nu är beslutat i tunnelbaneöverenskommelsen. Det viktiga är att planer på ny spårbunden trafik och fastighetsetableringar tas samtidigt och att fastighetsägare kan räkna hem den förbättrade infrastrukturen i sina projekt.