Spelet om energin

Boverkets förslag till definition av nära-nollenergibyggnad satte bollen i rullning. Sveriges framtida energisystem står på spel. Men debatten om hur olika energislag ska värderas har hittills mest engagerat de mest insatta. Därför sammanförde vi Johan Tjernström, Akademiska Hus, och Erik Dotzauer, Fortum Värme, för att få upp frågorna på bordet.

Annons:

Annons:

Annons:


Akademiska hus köpte förra året 325 GWh fjärrvärme, 385 GWh el och har även en stor del egen energiproduktion. Fortum Värme levererade 8 160 GWh fjärrvärme och 1 182 GWh el. Johan Tjernström, affärsutvecklare energi på Akademiska Hus, och Erik Dotzauer, skatte- och styrmedelsexpert på Fortum Värme, är med andra ord två tunga spelare i energidebatten.

Köerna är kritade, bollarna är upplagda, dags för en runda debatt. Men först en kort bakgrund.

Allt ramas in av EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda. Från 2021 ska alla byggnader som uppförs vara så kallade nära-nollenergibyggnader. Den springande punkten i processen att ta fram en svensk definition av nära-nollenergibyggnad har varit vilken systemgräns som ska användas. Det kan tyckas som petitesser på detaljnivå, men det får konsekvenser för hur vi planerar och bygger framöver.

Många har varit kritiska mot nuvarande regler eftersom de kan främja billiga hus med dåligt klimatskal som är utrustade med värmepump och som endast kräver en mindre mängd köpt energi för driften. Köps istället energin utifrån i form av fjärrvärme anses byggnadens energiprestanda rent beräkningsmässigt vara betydligt sämre.

[ FAKTA ]

Johan Tjernström

Företag: Akademiska Hus

Befattning: Affärsutvecklare energi

 

[ FAKTA ]

Erik Dotzauer

Företag: Fortum Värme

Befattning: Skatte- och styrmedelsexpert

I mitten av januari presenterade Boverket sitt förslag på definition. Förslaget innebär att kravet ställs på byggnadens användning av primärenergi. Men primärenergi (se faktaruta här intill) går inte att mäta rent fysiskt utan beräknas rent teoretiskt utifrån den köpta energin med så kallade primärenergifaktorer.

Att köpt energi därmed blir kvar som beräkningsgrund har mött protester. Även Energikommissionen underströk i sitt slutbetänkande som presenterades i början av året vikten av att släppa fokus på köpt energi till förmån för använd energi som beaktar själva byggnadens energiprestanda.

[ FAKTA ]

Primärenergifaktorer

Primärenergi är energi som ännu inte omvandlats till exempelvis el-, värme-, eller rörelseenergi. -Primärenergifaktorn är en verkningsgradsuppskattning. Ett exempel kan vara att för att koka vatten i ett kraftverk för att få el behövs det tre delar bränsle för att få en del el. Primärenergifaktorn blir då lika med 3,0. Men för att el produceras på olika sätt har primärenergifaktorn satts till 2,5.

Erik dotzauer hör till dem som föredragit att Boverket valt använd energi som systemgräns.

Erik: Men jag tycker att primärenergi kan vara okej om man sätter rätt värden på primärenergifaktorerna. Man måste också införa en primärenergifaktor för fjärrvärme.

Johan: Jag kan också hålla med om att använd energi är ett bättre sätt att styra mot att byggnaden i sig ska vara så bra som möjligt. Där försöker jag agera grindvakt inom min organisation. Vi satsar inte på värmepumpar för att kunna minska på isoleringen, utan det är andra faktorer som avgör. Våra byggnader ska klara energikraven oavsett hur värmen och kylan tillförs.

Så långt är de överens alltså. Men Boverkets förslag på primärenergifaktorer är kontroversiellt. Även om det rent definitionsmässigt inte är någon miljövärdering så rymmer diskussionen om hur faktorerna ska sättas starka åsikter. EU använde el från kondens-anläggningar som drivs av fossila bränslen som grund när man föreslog primärenergifaktorn 2,5 för el. Det drabbar alla byggnader som använder eldrivna lösningar för sitt behov av värme och kyla, detta oavsett vilken el man valt att köpa eller producera.

Johan: Tack vare systemet med ursprungsmärkt el kan Akademiska Hus köpa el som enbart kommer från förnybara källor. Då blir det, sett i ett bokföringsperspektiv, väldigt svårt att överträffa den låga miljöpåverkan med fjärrvärme som har fossila utsläpp från det avfall man eldar.

Erik: Det enkla svaret är att systemet för ursprungsmärkning av el bara innebär en omfördelning av statistik. Det påverkar inte utvecklingen av elsystemet. När man köper den märkta elen kan man inte veta om man verkligen gör någon miljönytta. Det påverkar inte elmixen i stort.

[ FAKTA ]

Avfallsimport

Importen av avfall till Sverige fortsätter att öka. Avfallet kommer främst från Norge och Storbritannien. Mer än 85 procent av avfallet går till energiåtervinning.

Källa: Naturvårdsverket

Johan: Men systemet för ursprungsmärkning används ju av er själva för driften av era egna värmepumpar.

Erik: Ja det stämmer, men det är så att vi mer eller mindre tvingas till det i och med att konkurrenterna på värmemarknaden utnyttjar den möjligheten. Ursprungsmärkning av el är tänkt att vara ett instrument för elkonsumenterna, så om
de slutar efterfråga ursprungsmärkt el så kommer vi också att göra det.

För att höja tempot i debatten ytterligare ett snäpp så slänger vi in förslaget till Miljöbyggnad 3.0 som är ute på remiss. Sweden Green Building Council (SGBC) vill sätta press på energileverantörerna genom att ta med utsläpp som uppstår vid avfallsförbränning i fjärrvärmeproduktionen.

Johan: Då kommer Fortums bränslemix, med avfallsförbränning och de fossila bränslen som finns kvar, inte att vara tillräckligt bra för att vi ska kunna certifiera våra nya byggnader som är anslutna till fjärrvärme.

Erik: Självklart ska fastighetsägaren ställa krav på sin energileverantör, men detta menar jag inte hör hemma i Miljöbyggnad. Certifieringen ska betygsätta själva byggnaden och premiera åtgärder som fastighetsägaren har rådighet över. Och just avfallsfrågan är extra komplicerad eftersom förbränning i praktiken är den enda behandlingsformen som är tillgänglig. Det är ju också så att Akademiska Hus egna hyresgäster genererar avfall som måste tas om hand.

Den där attityden `vi vet bäst´ funkar inte mot oss fastighetsägare. Vi vill kunna erbjuda våra hyresgäster så miljöriktig energiförsörjning som möjligt.

Johan Tjernström

Johan: Den där attityden ”vi vet bäst” funkar inte mot oss fastighetsägare. Vi vill städa upp och kunna erbjuda våra hyresgäster så miljöriktig energiförsörjning som möjligt. Ni får göra hemläxan och lösa detta istället för att tala om för oss kunder hur vi egentligen borde göra. För det är ingen som köper fjärrvärme för nån moralisk överhöghet i den produkten. Ni måste se till att vara konkurrenskraftiga ekonomiskt till att börja med.

Här handlar det verkligen om var systemgränsen ska dras rent geografiskt. Importen av avfall till Sverige fortsätter att öka även om just Fortum Värme fyller sina pannor med enbart stockholmarnas avfall.

Erik: I Sverige har vi minskat de brännbara fraktionerna och har därför kvar en stor kapacitet som bör utnyttjas. Styrkan med fjärrvärme är att ta tillvara på energi som annars gått till spillo. Det här är ju avfall som annars hade hamnat på deponi. Dessutom bidrar kraftvärmeproduktionen till att den fossila elproduktionen i norra Europa kan minskas.

Johan: Jag tycker inte att det är långsiktigt hållbart. De länder som skickar avfallet borde själva se att det finns en potential i detta. Nu löser de svenska fjärrvärmebolagen deras problem kortsiktigt.

Erik: Helt rätt. Men utvecklingen tar tid och tills problemet är löst ska vi så klart utnyttja de komparativa fördelar vi har med väl utbyggda fjärrvärmenät och effektiva produktionsanläggningar.

Okej, tiden rinner iväg. Sista bollen.

Johan: Jag hör att Fortum har en strävan att få bort den fossila delen. Men det händer för lite och för långsamt. Det är ett arbete som bör ske i samverkan med oss kunder. Jag tycker exempelvis att man borde vara mer proaktiv med att hjälpa sina kunder att hålla nere effektbehoven. Det tjänar både fjärrvärmeleverantör och kund på. Nu är det är mest en massa fina ord om fjärrvärmens fördelar.

Erik: Jag kan inte annat än instämma i att energibolagen måste bli bättre på att svara upp mot sina kunders önskemål. Till energibolagens försvar vill jag dock säga att det finns en inneboende tröghet i och med att det handlar om infrastruktur och stora investeringar. Många energibolag ägs av kommuner så det handlar också om att förvalta kommuninvånarnas tillgångar på ett ansvarsfullt sätt. Och effektfrågan är lite av min hjärtefråga, inom det området finns det helt klart många spännande saker vi kan utveckla tillsammans.

Energibranschen är en förtroendebransch och det måste vi inse. Budskapet till fastighetsägarna är att se byggnaden i det större sammanhanget, byggnaden är en del av energisystemet. Då är det utmärkt att lyfta upp frågorna till en sån här debatt.

Erik Dotzuer, Fortum Värme

Två snabba matchreferat, tack!

Johan: Fjärrvärme är ett bra samhällsnyttigt system med bra miljöprestanda. Man är bra på att återvinna energi, men inte på att återvinna sina kunder som får starka locktoner från annat håll. Men behöver vara mer på tå och förstå kundernas verksamhet och erbjuda lösningar på deras problem.

Erik: Energibranschen är en förtroendebransch och det måste vi inse. Budskapet till fastighetsägarna är att se byggnaden i det större sammanhanget, byggnaden är en del av energisystemet. Då är det utmärkt att lyfta upp frågorna till en sån här debatt.

 

 

Annons: