Socialdemokrater vill ha ett barnbobidrag

Med bland annat barnbobidrag till unga och statlig finansiering av bostadsbyggen menar en socialdemokratisk expertgrupp att vi skapar förutsättningarna för en ny social bostadspolitik.
– Kommande generationer måste ha en plattform att stå på, säger Lennart Weiss, ordförande i gruppen.

Annons:

Annons:

Annons:


”En ny social bostadspolitik” är en 113 sidor lång rapport från en S-märkt expertgrupp med bland annat den bostadspolitiska talesperson Johan Löfstrand, Ewelina Holm, press- och kommunikationschef på Einar Mattsson och Marie Linder ordförande i Hyresgästföreningen. Ordförande för arbetsgruppen är Lennart Weiss, till vardags kommersiell direktör på Veidekke.
Det är alltså en blandning av politik och bransch som samlats i arbetet med de 15 förslagen som tagits fram. Några väldigt konkreta, andra mer inriktningar mot en önskad riktning.

Vad gör det då som gör dessa förslag socialdemokratiska?

– Grunden för hela arbetet, säger Lennart Weiss, är att Sverige har en bra och blandad bostadsmarknad med hyresrätt, bostadsrätt och egnahem. Det vi betonar och som är vår slutsats är att vi även fortsättningsvis ska ha en generell social bostadspolitik öppen för alla och vi stänger därmed dörren till social housing.

I paketet ingår visserligen förslag om kommunala övergångskontrakt till svaga grupper som en förstärkning av dagens sociala kontrakt. Men det ska inte vara permanenta lösningar utan bara gälla i maximalt två år.

Tydligt är att arbetsgruppen även ser bostadsrätten som ett viktigt alternativt för en social bostadspolitik öppen för alla vilket också går helt i linje med Lennart Weiss och hans arbetsgivare Veidekkes beräkningar om att eget boende i längden är ett billigare alternativ än hyresrätt för de med svag ekonomi .

Här ger avdragsgillt bosparande för de som fyllt 18 år och startlån till hushåll som har tillräckliga inkomster men inte ett startkapital, möjligheterna in på bostadsrättsmarknaden. En modell hämtad från Norge där den hjälpt unga till sin första bostad.

Förslaget som sticker ut allra mest och som väl kan anses som rätt kontroversiellt är ett barnbobidrag till alla barn från de föds till de blir 18 år och myndiga. Bidraget, enligt förslaget mellan 200 till 400 kronor i månaden, ska läggas i en placering och får efter 18-årsdagen bara användas för bostadsändamål, som kontantinsats för köp av bostad, bidrag till hyra i en hyresbostad eller bosättningsstöd till möbler.
Statens kostnader för det extra barnbidraget blir mellan 8 till 9 miljarder kronor per år och det dyraste i de reformer som S-gruppen föreslår.

– Vi ser det som en möjlighet för kommande generationer att ha en grundplattform att stå på när det är dags att lämna föräldrahemmet. Jag och många i tidigare generationer har kunnat dra nytta av olika subventioner som gjort det möjligt att göra bostadskarriär och för många även inneburit stora vinster. Nu är det dags att betala tillbaka en del, säger Lennart Weiss.

Men är det inte bättre att resurserna riktas till de som verkligen inte har råd att ta sig in på marknaden? Med ert förslag kan pengarna även gå till lyxiga möbler i en bostad som rika föräldrar köper till sina barn.

– Jo, så är det. Men vi värderar inte barn efter vilken familj man är född i. Det ska vara en generell politik som alla ska kunna ta del av och det vill vi slå vakt om. På andra områden föreslår vi mer riktade åtgärder med förstärkta bostadsbidrag och höjda bostadstillägg för pensionärer, säger Lennart Weiss.

För att påskynda och öka produktionen är gruppens tunga förslag införandet av det man kallar statlig mellanfinansiering. Tanken är att privata eller kommunala bostadsbolag går in med 15 procent eget kapital, lånar runt 50 procent av kostnaden i banken och att resten, mellanfinansiering på 35 procent, kommer från staten. Även statens ränta ska vara marknadsmässig.

– Det största problemet på marknaden är just nu likviditetsbristen, och det gäller såväl för bolagen som för privatpersoner som inte klarar av bankernas nålsögon efter alla nya krav som ställts. En stående fråga som jag ställt gång på gång utan att få svar är: Vem ska finansiera alla våra nya bostäder som måste till? Nu svarar vi att det är staten som måste ta ett ansvar, säger Lennart Weiss.

Han bedömer att staten får ta en något högre risk än bankerna men att en statlig bank inte ska behöva ha högre marginaler än för ett bottenlån. Med mellanfinansiering kan även dagens investeringsbidrag så småningom avvecklas.

Ett område som S-gruppen inte ger sig in på är de olika finanspolitiska frågorna om ränteavdrag, reavinstbeskattning och ändringar av dagens amorteringskrav. Här vill man att det tillsätts en bostadssocial utredning  för att som man skriver ”finna lösningar på de fördelningspolitiska problem som råder idag”.

Det finns inte heller några beräkningar av hur de olika reformerna som föreslås ska finansieras.

– Vi vill inte gå in på det eftersom finansiering kan ske på så många olika sätt. Men helt klart är att det går att skruva på olika rattar inom systemet för att få fram pengarna som behövs. Jag kan inte se att bostadspolitik ska vara en kassako för staten som den är idag. Det borde åtminstone vara plus minus noll på sista raden, säger Lennart Weiss.

När det gäller hyresregleringar och förändringar av hyresförhandlingssystemet ser man inga skäl till förändringar. ”Systemet (hyresförhandlingar) kan inte förväntas lösa problem med ekonomiska klyftor, segregation, höga byggkostnader, ekonomiska förutsättningar

för hyresrätten m.m. För det krävs andra insatser både inom bostadspolitiken och andra politikområden.”, skriver rapportförfattarna.

Detta föreslår den Socialdemokratiska expertgruppen: 

1. Barnbobidrag från 0-18 år. Förslag 200 till 400 kr/mån. Pengarna öronmärks till bostadsändamål och kan endast tas ut efter 18 år.
2. Avdragsgillt bosparande för de mellan 18-35
3. Startlån till köp av den första bostaden. Lånen ska belastas med sedvanlig bankränta och amorteras på 30 år.
4. Statlig medverkan i bostadsfinansieringen inrättas genom ”mellankapitalfinansiering” till bostadshyresfastigheter samt bostadsrättsföreningar.
5. Landsbygdslån införs för att möjliggöra fler bostäder på landsbygden.

Annons: