[ Annons ]

Skyskrapor så långt ögat når i miljonstaden Peking.
Publicerat 17 november, 2014

Bostaden är en komplicerad affär i Kina

Snårig byråkrati och svårtydda regler. Det är vad som möter den som vill sälja eller köpa bostad i Kina. Svante Jerling har bott i Peking i tio år. Han är en av få svenskar som både agerat säljare och köpare på den kinesiska bostadsmarknaden.

Svante Jerling har bott i Peking i snart tio år och arbetar med mode och utställningar. Förutom att ha hyrt flera olika lägenheter, är han också en av få svenskar som både köpt och sålt en bostad i Kina. Köpet ägde rum i början av 2012.

[ Annons ]

– Det var första gången jag hade möjlighet att köpa lägenhet tack vare egna pengar och ett dollarlån från banken HSBC. Den var 75 kvadratmeter stor och kostade precis 2 miljoner yuan (ungefär lika mycket i kronor), berättar Svante Jerling där han sitter ett trendigt kafé i Pekings nöjesdistrikt Sanlitun.

Svante Jerling påpekar att 75 ”kinesiska” kvadratmeter, egentligen är 49 ”svenska” kvadrat­meter. Detta för att man i Kina även räknar med ytterväggar, hiss och ventilation med mera.

Svante var med och startade det sociala nätverket P1 i Peking, men efter sju år lämnade han företaget för nya utmaningar och då var det dags att sälja bostaden igen. Hyra ut kunde han inte eftersom utlänningar bara får ha en bostad för personligt bruk.
– Dessutom hade värdet gått upp till 2,7 miljoner yuan, vilket berodde på att en stor renovering av området och omgivningarna planerades. Vinsten blev cirka 40 procent, säger Svante Jerling.

Men samtidigt påpekar han att det knappt var värt det för allt besvär. Hela affären omgärdades av en smärtsam byråkratisk process.
– Bara för köpet krävdes sammanlagt sju stämplade papper. Bland annat var jag tvungen att översätta mitt pass eftersom man bara kan använda kinesiskt namn då man köper bostad i Kina.

Lägenheten stod alltså i ett fejkat översatt kinesiskt namn, vilket han beskriver som ”minst sagt olustigt”. Till skillnad från i Sverige så finns rättigheten till lägenheten heller inte i någon databas, utan bara genom de olika papper man får under den byråkratiska processen.
– Jag tappade bort ett papper, vilket gjorde att hela affären höll på att gå i stöpet — trots att jag redan betalat handpenningen.

För att försöka minska tiden som gick åt till pappersarbete ordnade mäklarfirman också vad Svante Jerling kallar ”professionella kö-gubbar”, som tog nummerlappar och köade vid de olika kontoren.

Liksom vid uthyrning, så är många regler kring försäljningen av lägenheter i Kina också oklara. Det finns en fastighetsskatt på 7,5 procent vid affärer med lägenheter som inte är helt nya. Den ska egentligen betalas av säljaren.

När det gäller skillnader mellan den svenska och kinesiska bomarknaden, pekar Svante Jerling ut främst två saker.

Till att börja med så kan man alltid förhandla om hyran, eftersom man hyr av privatpersoner. I regel kan man få ner månadshyran en hel del om man betalar ett års hyra i kontanter i förskott. Lägenheterna hyrs dessutom nästan alltid möblerade.
— Att du hyr såväl lägenhet som möbler gör den personliga relationen till hyresvärden väldigt viktig. Hur ni två kommer överens kan avgöra vem som står för notan om något går sönder, menar Svante.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]