Smarta staden knackar på

Drönarleveranser, hemtjänstrobotar och regnvatten i toaletterna. Den smarta och hållbara staden tar steget in i våra hus. Då gäller det att landets fastighetsägare är förberedda, annars riskerar man att halka efter.

Annons:

Annons:

Annons:


Ta bilen och hämta paketet på det lokala utlämningsstället medelst avi? Glöm det.

I framtiden levereras paketen när och var vi vill och många av oss äger inte ens en bil. Och inte heller går vi till vårdcentralen eller har hemtjänst av kött och blod när vi behöver vård.

Ungefär så målas vårt framtida samhälle upp. Utvecklingen av den smarta staden går stadigt och obevekligen framåt och nu knackar den på dörren till våra fastigheter.

Då gäller det att landets fastighetsägare öppnar, är beredda och möjliggör, i stället för att stänga och låsa om sig och låtsas som det regnar.

– Jag brukar säga att det är den fastighetsägare som förstår att teknikutvecklingen och beteende-förändringarna hos människor går väldigt fort som lyckas bäst. De stora företagen lanserar allt smartare teknik. De ser möjligheterna att sälja till människor som bor i bostäder eftersom de lever på ett och samma ställe. Det går ju inte att sälja saker till någon som hela tiden rör sig. Då måste fastighetsägarna inse att de varken ska skapa eller producera tekniken, utan bara agera mellanhand, säger Christoffer Börjesson, chef för digital fastighetsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm.

Illustration: Nils-Petter Ekwall

Ett nervsystem som styr huset

Världens smartaste hus The Edge ligger i företagsdistriktet Zuidas i södra Amsterdam. Det är ett kontorshus som producerar mer energi än det förbrukar och samlar dessutom in regnvatten som går till att både spola toaletterna och bevattna växterasser. De anställda kan via en app boka parkeringsplatser, skrivbord och mötesrum samt justera temperatur och ljus. Allt är uppkopplat, för att ge så mycket data som möjligt.

Är det så här våra kontorshus ser ut i framtiden? Med sensorer som justerar luftfuktighet, temperatur och ljus. Och med kaffebryggare som känner igen ekonomichefen och automatiskt häller upp en ekologisk sjuttiotrettiokaffelatte med havremjölk?

— Många delar av det här finns redan i vissa nybyggnationer, som har sensorer och igenkänning. Det har kanske inte fått lika mycket uppmärksamhet som The Edge, men vi pratar om den här utvecklingen hela tiden, varje dag. Det är en väldigt viktig och aktuell fråga för oss. Vi lägger mycket resurser här för att komma framåt, säger säger Sandra Jonsson, teknikchef på Vasakronan, Stockholm.

Enligt Sandra Jonsson finns det redan en förväntan hos de hyrande företagen att fastighetsägaren ska ligga i framkant.

– Det är därför vi och många andra fastighetsägare tittar på nyckellösa passagesystem och apptjänster. Man kan faktiskt dra det så långt som att det är en fråga om att locka till sig arbetskraft. De anställda vill helt enkelt jobba i smarta lokaler.

Illustration: Nils-Petter Ekwall

Räkna med kvarboende

Ett av de största problemen för äldre människor som bor själva är ensamhet. Inte så konstigt då att många rynkar på näsan till hemtjänstrobotar. Ska de äldre inte ens ska få prata med hemtjänstpersonalen nu?

Om tio femton år är situationen emellertid en helt annan. Då har dagens it-chefer gått i pension, och de har ett helt annat behov och intresse för smarta lösningar. Förutom hemtjänstrobotar kan det handla om toalettstolar som analyserar urinen och ser om hyresgästen exempelvis har urinvägsinfektion, eller sensorer och kameror som analyserar och känner igen en stroke, varpå ett larm skickas till vårdföretaget som tillhanda-håller tjänsten.

Christoffer Börjesson menar att det är viktigt att fastighetsägare redan nu ställer sig frågan: Hur ska vi hjälpa leverantörerna av de här tjänsterna?

– Hur ska roboten ska komma in i huset och lägenheten. Ska den stå i källaren för att kunna serva flera olika boende, eller ska de ha varsin robot?  Sedan innebär det så klart tillgänglighetsanpassningar, men till sådana brukar man får pengar av kommunen.

Detta handlar om så kallad retrofitting:
installation av ny teknik i en äldre fastighet. Men enligt Christoffer Börjesson bör man som fastighetsägare redan nu börja tänka på att bygga lägenheter som i framtiden kan hantera den här typen av utveckling.

– Då kan man erbjuda ett boende när en hyresgäst hamnar i en livssituation där man inte längre klarar sig själv fullt ut, som ett alternativ till äldreboende. Det tror jag många skulle uppskatta.

Illustration: Nils-Petter Ekwall

Bil bytes mot mer mobilitet

Hyresgästernas krav på mobilitet och leveranser ställer nya krav på både fastigheterna och fastighetsägarna. Människor kommer helt enkelt vilja bo i ett så smidigt hem som möjligt och efterfråga saker som bilpooler, hyrmopeder och cyklar. De vill kunna beställa mat och få den levererad utan att mjölken blir sur. Och det hela ska inte ske via flera olika appar. Fastighetsägaren ska helst utveckla för samtliga tjänster. Då har man förenklat för sina hyresgäster på ett sätt som är framtidssäkrat, menar Christoffer Börjesson.

– Det här är även ett bra exempel på hur man kan skapa nya affärer. Detta är ingen utveckling som ligger ens tio år i framtiden. Om bara fem år kommer en stor del av hyresgästerna börja efterfråga den här typen av upplägg. Sveriges fastighetsägare måste fundera på hur man ska kunna möjliggöra den visionen och interagera med den här världen.

Fastighetsägarna måste inte skapa dessa tjänster och lösningar själva. Utvecklingen går för fort och väldigt många stora aktörer kommer att etablera sig, och de kan det här sakerna bättre.

– Vi kan jämföra med de bostadsbolag som skapade egna, tv-kanaler, webbportaler och appar. De blev ganska snabbt omsprungna. Det säger sig själv. Skulle en svensk fastighetsägare kunna konkurrera med Volvos mobilitetslösningar? Svaret är nej, säger Christoffer Börjesson.

 

Annons: