”Små byar i landsbygden är bäst för nyanlända”

Storstädernas förorter är inte framtiden för alla nyanlända svenskar. Trettio procent av våra invandrare kommer från landsbygden och trivs i den miljön. Bygg små byar där high-tech, hantverk och lantbruk förenas. Den visionen har Aram Afsahi, vd på företaget Integra som arbetar med arbetsmarknadsfrågor.

Annons:

Annons:

Annons:


Jobba uppkopplat på förmiddagen och skörda potatis på eftermiddagen. Så vill du och några andra eldsjälar att man lever i det ni kallar Bredbandsbullerbyar. Låter idylliskt, men vad ska en nyanländ flykting göra i den byn ute på landet?  

– Trettio procent av flyktingarna som kommit de senaste tjugo åren är människor från landsbygd med låg utbildningsbakgrund. De kanske inte har så mycket formell kunskap men har det som jag kallar för handens kunskap, och vet hur handel bedrivs. Några somalier jag nyligen talade med vill gärna föda upp getter för mjölk- och köttproduktion. Många är duktiga hantverkare men saknar plats för att utöva sitt yrke.

Men nyanlända vill kanske till storstäderna där kanske deras landsmän finns?
– Så är det, men jag tror inte det är hållbart att låta folk själva välja boende­ort eftersom det cementerar segregationen. Jag möter ofta inflyttade som aldrig har träffat en svensk. Man måste skapa nav där människor kan mötas och då tror jag småskaligheten i en by är rätt ställe.

Tror du att invandrare från Irak, Syrien eller Somalia skulle integreras lättare i en lantbruksmiljö än i en förort till storstad?
–Ja, definitivt, i alla fall de som kommer från landsbygden. En annan aspekt är att de flesta i sina hemländer ofta var egna företagare och vana vid entreprenörskap. Man är beredd att jobba och försörja sin familj, inte fundera över reglerad arbetstid. Delningsekonomi är inte heller något nytt område för nya svenskar, så har det varit under lång tid i deras kulturer.

Det låter som du förordar mindre inblandning av stat och kommun?
– Till viss del. Vi ordnar projekt och olika riktade utbildningar men det är få initiativ som utgår från individens egen drivkraft, från deras passion och drömmar. Det händer så mycket mer när människor får utrymme att själva skapa något.

Vi lever i ett högteknologiskt samhälle, ska vi verkligen tillbaka till bondesamhället igen?
– Det beror på vad man lägger i begreppet bondesamhälle. Den småskaliga verksamhet som redan nu bedrivs på ekologiska gårdar är i mina ögon något mycket eftertraktat. I vårt projekt finns till exempel ett företag som odlar klimatsmarta jätteräkor med högteknologiska metoder. Tanken är att locka välutbildade nyanlända såväl som livskvalitetsinriktade svenskar.

Du bor själv i Uppsala. Varför är du så engagerad i detta?
– Jag har arbetat med integrationsfrågor sedan 1987 och började i Kiruna som tog emot iranska flyktingar. Det kommer aldrig gå bra, tänkte jag, och det var en del protester när de anlände. Men efter ett tag började de trivas. På den lilla orten är det nog lättare att snabbare få vänner, du kommer lättare lära dig språk och komma in i samhället på ett mer naturligt sätt.

 

Annons: