Sänkta ränteavdrag och bolagsskatten ner till 20,6 procent

Regeringen lyssnade på kritiken från fastighetssektorn och väljer att införa minskade ränteavdrag enligt EBITDA-regeln. Samtidigt införs avdrag för byggande av hyreslägenheter och sänkt bolagsskatt.

Annons:

Annons:

Annons:


Så kom då regeringens lagrådsremiss med förslag till hur skatteplanering med ränteavdrag ska motverkas och även på vilket sätt man vill öka neutraliteten i skattesystemet. För fastighetssektorn är avdragsbegränsningarna av högsta vikt för verksamheten och det har funnits farhågor om att Finansdepartementet ska gå på utredningens förslag enligt EBIT-regel (avdragsutrymme maximalt 35 procent av rörelseresultatet). Men finansminister Magdalena Andersson påpekar på presskonferensen att invändningarna varit kraftiga från många sektorer, och inte helt oväntat landar man i EBITDA-regeln med ett avdragsutrymme om 30 procent av rörelseresultatet före avskrivningar.

Samtidigt sänks bolagsskatten. Den första sänkningen görs 2019, till 21,4 procent, och det andra steget tas 2021, ned till 20,6 procent. Förslaget innebär att Sverige nu får liknande regler som övriga EU-länder.

– Det är bra att regeringen tagit till sig av kritiken mot det ursprungliga förslaget som skulle inneburit en tvärnit för bostadsbyggandet, säger Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna.

Under presskonferensen betonade Magdalena Andersson att det är av stor vikt att bostadsbyggandet av hyreslägenheter inte berörs och i förslaget ligger ett primäravdrag för hyreshus som ska minska skatten de första sex åren efter ny- till- och ombyggnation. Regeringen undantar nu räntekostnader under 5 miljoner kronor från bestämmelserna om ränteavdragsbegränsningen, en positiv effekt särskilt för mindre fastighetsföretag.

– Vi bedömer effekterna som neutrala för den sektorn, säger Magdalena Andersson.

– Här borde regeringen utnyttjat EU:s regler som gör det möjligt att undanta räntekostnader upp till 3 miljoner euro. Det skulle ge en positiv signal för ökade investeringar från fastighetsföretag, menar Ulla Werkell.

Det finns även en skrivning med om ett så kallat infrastrukturinvesteringar ska undantas från reglerna om ränteavdragsbegränsningar.  Exakt vad som ska ingå där vill finansministern inte spekulera i. Liknande undantag i Storbritannien avser även fastigheter, men på den punkten stänger Magdalena Andersson dörren.

– Nej, för oss är det inte uppenbart att det ska vara så, och vi får se vad EU-domstolen tycker om britternas tolkning.

Magdalena Andersson bedömer inte att de minskade ränteavdrag ska påverka byggsektorn för hyresbostäder.

– Vad gäller kommersiella lokaler får vi analysera det, men det beror förstås på vilken belåning bolagen har.

Ligger det inte en orättvisa i att fastighetssektorn som är beroende av hög finansiering drabbas hårdast?

– Syftet med detta är att skapa bättre neutralitet mellan bolag som lånar mycket och som inte är så högt belånade. Vad gäller fastighetssektorn har de varit väldigt skattemässigt gynnade med det system vi haft.

Finansministerns säger att såväl allianspartierna och Vänsterpartiet varit med i beredningen av lagrådsremissen och hon räknar med att den vinner laga kraft den 1 januari 2019. Möjligen med vissa justeringar i bolagsskattenivån som man inte varit helt ense om.

Annons: