Så skapas miljöer för lärande

Framtidens skolbyggnader har blivit en del av själva lärandet. En utveckling där privata fastighetsägare bidrar med både kunnande och lokaler. Tajta kommunbudgetar och hårda krav avskräcker inte.

Annons:

Annons:


Du kanske minns otryggheten i de långa, kala korridorerna kantade av plåtskåp? Eller uppehållsrummet vars enda utsmyckning utgjordes av prillorna kring lysrören i taket? En särskild plats i det kollektiva minnet har de sällsynta tillfällen då tjockteven rullades in i klassrummet.

Där pedagogiken har utvecklats från ett linjärt till ett kollaborativt lärande där eleverna ska lära av varandra, själva söka efter information och analysera den har lärandemiljöerna av olika skäl inte följt med i samma takt.

– Eftersom vi måste täcka behoven som följer med befolkningstillväxten kan vi inte bara avveckla alla omoderna lokaler, de måste ersättas också, säger Lisa Olsson, enhetschef för lokalplanering på förskoleförvaltningen i Malmö stad.

Om än sakta så gör förändringarna sitt intåg. Det börjar redan ute på skolgården.

– Man tänker mycket mer på utemiljön som en pedagogisk miljö idag. Förr var gårdarna främst till för fri lek, idag fortsätter barnens lärande även utomhus, säger Lisa Olsson.

 

Byggnadstekniskt har skolbyggnaderna gradvis anpassats till verksamheten. I takt med att regler skärpts har bullerskyddet blivit bättre. Fönster placeras så att både barn och vuxna kan titta ut. Elektroniska passersystem där föräldrarna själva kan registrera hämtningar och lämningar gör att personalen kan ägna mer tid åt barnen istället för att hålla reda på pärmar.

 

Horreds_Pi_Ljudhuv_lampa_VX_pall tryck_WEB

MÖBLER MED FUNKTION:

Eleverna ska känna att de själva har kontrollen, och alla platser som kan användas till lärande ska utnyttjas till det. Belysningsarmaturen Klappa är en gigantisk, ljudisolerande skärm som skapar känslan av ett tyst, avskärmat rum när den hängs lågt över ett bord.

Lampan ingår i Tengbom och Input Interiörs möbelserie Alphabeth City.

– Ny teknik har utvecklat förskoleverksamheten jättemycket. Vi bygger multimediarum idag med belysningslösningar för att styra lugn eller aktivitetslusta. Det är otroligt spännande, inte minst pedagogiskt, berättar Lisa Olsson.

Globaliseringen har inte gått skolmiljön förbi. För 20 år sedan tittade man på grannkommunen när skolan skulle byggas. Nu hämtar man inspiration från andra länder och från olika typer av pedagogik.

– Det betyder att skolorna kan utformas på det unika sätt som bäst passar verksamheten och eleverna, säger Lukas Toll, arkitekt på Tengboms.

Hans eget bidrag är Alphabet City, Tengbom. och Input Interiörs inredningsserie för läromiljöer som ska bidra till en tryggare skolmiljö. Exempelvis moduler av skåp, bänkar och bord som kan byggas samman till små oaser för inlärning, återhämtning och umgänge i skolkorridorerna.

Vi kan inte ha kvar mobbingkorridorerna om eleverna ska kunna känna sig trygga i skolan.

– Vi kan inte ha kvar mobbingkorridorerna om eleverna ska kunna känna sig trygga i skolan, menar Lukas Toll.

En stor del av detta förändringsarbete sker i nära samarbete med privata fastighetsbolag.

– Jag ser det som en av våra viktigaste framgångsfaktorer. Vi använder flera privata fastighetsbolag och får på så vis in många nya idéer. Vi kan plocka russinen ur kakan och återvinna kunskapen i nya projekt, säger Lisa Olsson.

En i sammanhanget välkänd privat aktör är Hemsö som äger och förvaltar nästan hundra skolor i landet.

– I en mindre kommun bygger man kanske en ny skola var tjugonde år. Vi bygger flera stycken varje år, och det innebär att vi hänger med i nya trender och hinner ta del av mer forskning om pedagogiska miljöer, berättar Fredrik Alvarsson, projektutvecklingschef på Hemsö.

Privata fastighetsbolag har också fördelen att ofta redan ha lokaler som kan hyras ut efter en del anpassningar. Som Atrium Ljungbergs takförskola ovanpå köpcentret Mobilia i Malmö.

Mässsingen foajén. Biblioteket har en bokhörna med dagstidningar och böcker
Kommunen kan spara pengar och samtidigt minska skadegörelsen genom att blanda skola med offentliga verksamheter. Här är Upplands Väsbys kommunbibliotek i Messingen. Foto: Åke E:son Lindman, Thomas Zaar.

Det är också lättare för en privata aktör att integrera samhällsfastigheter med kommersiella lokaler i nyproduktion. Ett av de multifunktionella skolprojekt Hemsö bidragit till är Väsby nya gymnasium Messingen, vars lokaler samutnyttjas med bland annat bibliotek, en restaurang och flera konferenslokaler. Hemsö kallar konceptet för ”kyrkan mitt i byn”.

– Vi utformar lokalerna så att de kan hyras ut under de tider de inte används av skolan. Det är alldeles för oekonomiskt att låta de stå tomma nästan 200 dagar per år. Det finns också en trygghetsaspekt i och med att skadegörelsen minskar när det alltid pågår aktivitet i lokalerna, säger Fredrik Alvarsson.

En skola behöver alltså inte bara vara en skola och definitivt inte se ut som de gjorde förr i världen. Somliga menar att det inte ens behövs klassrum längre.

– Man pratar mer om hemvister idag, om att ta tillvara på alla platser som främjar lärandet, och det behöver inte vara ett klassrum, säger Lukas Toll.

Så om ytterligare 20 år – hur kommer skolan se ut då?

– Lärandet är absolut inte längre begränsat till ett klassrum med kateder och bänkar. I och med det fria skolvalet blir det viktigare för skolor att kunna locka med fantastiska lokaler. En viktig drivande faktor, som vi ser det, är teknologin och möjligheten att inkorporera den och understödja den som kommer att styra, säger Lukas Toll.

Messingen_MG_9563 tryck_web
Gymnasieeleverna på Messingen delar vissa utrymmen med offentliga verksamheter och möter därför samhällets mångfald i vardagen. Kommunen kan spara pengar och samtidigt minska skadegörelsen genom att blanda skola med offentliga verksamheter. Här är Upplands Väsbys kommunbibliotek i Messingen. Foto: Åke E:son Lindman, Thomas Zaar.

Skolan som lever året runt

Gymnasieskolan i Upplands Väsby brottades med daterade lokaler och bristande elevströmningar. White fick uppdraget att göra om skolan, ett projekt som resulterade i den multifunktionella byggnaden Messingen där utbildning och näringsliv samsas under samma tak. Utmaningen var att utforma lokalerna för att skolan skulle kunna växa i dem. Därför skapades klassrum och uppehållsrum som också kunde vara kontor och mötesrum åt andra hyresgäster. I takt med att skolans elevantal återhämtat sig har den fått mer yta i huset.

White lade mycket möda på att engagera alla inblandade i processen.

– Det är så man skapar förståelse för andras behov och det var så vi hittade lösningar för Messingen, berättar Klara Frosterud, en av arkitekterna i projektet.

Bland annat placerades musik- och bildsalar så att de kunde användas av andra än skolan på fritiden. Då kunde kommunen använda samma lokaler till flera verksamheter och fick pengar över till att utrusta lokalerna lite extra.

Skolan upptar de tre översta planen, men delar entré med andra verksamheter, bland annat kommunens bibliotek och en restaurang.

– Högkvalitativa miljöer med en pampig entré får ungdomarna att känna sig prioriterade och skapar en vilja att ta hand om sina lokaler. Så här ett par år senare är miljöerna fortfarande väldigt fräscha, säger Klara Frosterud.

 

takforskola4 tryck_web
På taket ovanför ett köpcenter i Malmö ligger förskolan. Foto: Åke E:son Lindman, Thomas Zaar.

[ FÖRSKOLA PÅ TAKET ]
Säkerheten större än på en friliggande förskola

Fler familjer väljer att stanna kvar i innerstaden efter att barnen kommit. Att få fram förskoleplatser i de redan tätt bebyggda stadskärnorna är en tuff utmaning. I Malmö stad byggs det hellre tätt och på höjden än glest och på bredden, och det ställer krav när man ska få fram lokaler för förskoleverksamhet.

– Vill familjen stanna kvar i staden så får man nog släppa bilden av att en förskola ligger i en vacker skogsmiljö och består av max 40 barn, säger Lisa Olsson, enhetschef på enheten för lokalplanering i Malmö stads förskoleförvaltning.

Genom samverkan med privata fastighetsägare får kommunen tillgång till fler ytor att bedriva samhällsverksamheter på. Med kreativa lösningar har man lyckats uppföra flera takförskolor. Under våren invigdes den senaste ovanpå köpcentret Mobilia i Malmö.

– När man bygger i en sådan här speciell miljö är dialogen är jätteviktig eftersom det är många regler och krav att förhålla sig till i utformningen av förskolemiljöer, säger Peter Svanberg, affärsutvecklare på fastighetsbolaget Atrium Ljungberg.

Han menar att bolagets kompetens inom samhällsfastigheter nog inte är större än Malmö stads egen.

– Däremot har vi möjligheten att kunna erbjuda plats. Det är precis det här vi vill göra, det är ju så man bygger stad.

Att förskolan ligger i, eller snarare på, en så folktät allmän plats som ett köpcentrum oroar inte Lisa Olsson.

– Säkerheten är faktiskt bättre här än på många friliggande förskolor på markplan. Innegården är helt sluten från obehöriga. Ingången ligger ju förvisso i anslutning till en trafikerad del av Mobiliaområdet, men det ser vi inte som ett problem. Barn går ju inte själva till förskolan oavsett var den ligger.

 

 

Annons: