Rudolf Antoni: Detta händer i städerna 2017

Från virtuell verklighet till storstäder utan verklighetsförankring. Rudolf Antoni Vice vd och utvecklingschef på Fastighetsägarna GFR, skriver om trenderna som kommer att påverka stadsutvecklingen den närmaste framtiden.

Annons:

Annons:

Annons:


Att sia om framtiden är alltid vanskligt. De antaganden man gör baseras av förklarliga skäl på det vi vet idag, vilket förstås helt kan ställas på ända av någonting oväntat som händer imorgon. De senaste åren har vi sett en rad förändringar när det gäller utvecklingen av våra städer och livet däri. Ett exempel på detta är en kraftigt ökad urbanisering och ett lika tydligt uppsving för stadslivet som ideal. Det gäller inte bara för ungdomar och karriärister, utan lika mycket för seniorer och barnfamiljer, där allt fler nu vill bo i staden. Vi har även sett hur bostadsbristen, som var en icke-fråga för bara några år sedan, har blivit till sprängstoff i den politiska debatten. Många städer har därtill börjat ställa om sitt bilberoende till fördel för cykel- och kollektivtrafik. Tiggeri och EU-migranter har blivit en självklar del av stadsbilden och stadspolitik, det vill säga vad som ska byggas, samt hur och var staden ska utvecklas, har blivit ett samtalsämne för en bred allmänhet.

Det här är bara några av de förändringar som har skett på senare år som på ett eller annat sätt har påverkat hur våra städer ser ut. Det kan tyckas omvälvande, men förändring är stadens naturliga tillstånd. Staden består av människor och människor driver alltid förändring med sina drömmar och förhoppningar. IT-pionjären Bill Gates ska ha sagt att vi tenderar att överskatta de förändringar som kommer att ske de närmaste två åren. Men att vi samtidigt underskattar vad som kommer att ske de närmaste tio åren. Oavsett svårigheten att träffa rätt så är spaningar in i framtiden en del av det beslutsunderlag vi behöver för att kunna agera strategiskt. Därför tänkte jag ge mig på en spaning om fem trender som jag tror kommer att påverka svensk stadsutveckling de närmaste åren.

1: Det virtuella tar plats

Bildtext VR.
Sannolikt kommer VR och AR de närmaste åren att prägla sättet du interagerar med andra på nätet såväl som hur vi utvecklar och nyttjar våra stadsmiljöer.

”När information som hämtas från nätet kombineras med den fysiska miljön är möjligheterna oändliga”.

Få har väl missat det genombrott som mobilspelet Pokémon Go fick under 2016; spelet där du jagar virtuella varelser via karta och kamera i din mobiltelefon. Tekniken, som kallas augmented reality (AR) eller förstärkt verklighet som det betyder på svenska, gör att du ser varelsen i din närmiljö om du tittar genom telefonens kamera. Även om man bortser från själva spelet är denna teknik på stark frammarsch och har en mängd potentiella användningsområden. Vad sägs till exempel om att hålla upp telefonen för att mitt i vintern få se hur torget ser ut en sommardag? Eller att rikta den mot en byggnad och få se prislappar på olika lägenheter som sålts i huset, eller kanske byggår, arkitekt, ägare och känd historik? När information som hämtas från nätet kombineras med den fysiska miljön är möjligheterna oändliga. Varför inte kombinera en bok med stadsmiljön där du måste ta dig till nya platser och lösa utmaningar för att komma vidare i berättelsen?

Det enda som sätter gränserna är kreativiteten och den råder det ingen brist på. Vi kommer därför alla, vare sig vi vill det eller ej, börja använda oss av den här tekniken inom kort. Och det behöver inte handla om din telefon. Årets julklapp 2016 var så kallade VR-glasögon vilket tydligt markerar att det virtuella nu har blivit allmängods. Virtual Reality (VR) har länge bara handlat om spel och film men kommer nu att börja nyttjas i mängder av sammanhang. Med tredimensionell VR kan du exempelvis vandra runt i Google Maps Street View, provåka Stockholms citybana, eller utforska det kök du funderar på att bygga. Du kan uppleva platser du aldrig kommer att besöka och se världen ur nya perspektiv, som till exempel ett barns. Sannolikt kommer VR och AR de närmaste åren att prägla sättet du interagerar med andra på nätet såväl som hur vi utvecklar och nyttjar våra stadsmiljöer.

2: Sharing is caring

dsfgsdgsdf
Nu dyker det upp delningstjänster för alla möjliga av livets behov och situationer.

”Ägandet som statusmarkör har förlorat mark.”

Det hänsynslösa konsumtionssamhället är allt mer ifrågasatt. I dess ställe börjar nya, spännande affärsmodeller som bygger på delande istället för privat ägande dyka upp. Det är huvudsakligen tre drivkrafter som ligger bakom delningsekonomin. Först och främst är det framväxten av sociala medier och digital teknik som gör delningsekonomin möjlig. Sedan är det behovet av att minska vår påverkan på klimatet. Slutligen har det på global nivå varit ett antal tuffa år med ekonomisk nedgång och kris. Det gör att allt fler hittar sätt att göra vinning på någonting de redan äger och samtidigt ge andra tillgång till någonting de inte vill eller kan köpa själva. Ägandet som statusmarkör har förlorat mark till fördel för smarta lösningar som exempelvis Uber och AirBnB.

Nu dyker det upp delningstjänster för alla möjliga av livets behov och situationer. Vad sägs till exempel om tjänster som matchar ihop dig med någon som vill utföra lättare arbeten, kan tänka sig att leverera varor eller gå ut med din hund? Istället för att köpa dig en borrmaskin, som du i snitt använder sex minuter om året, så finns det en tjänst som visar att du kan låna en av en granne. Istället för att hyra kontorslokal och konferensrum finns det förmedlingstjänster där du hittar oanvända ytor hos andra företag.

Delningsekonomin handlar om samnyttjande och därmed mer effektivt nyttjande av det som redan finns. Detta kommer kanske främst att påverka handeln vilket redan syns i att allt fler företag erbjuder möjligheten att byta in gamla varor mot nya. I samma anda ser reparationer, som länge har varit en utdöende verksamhet, nu ett uppsving liksom affärsmodeller som har ett cirkulärt tänk. Produkter och tjänster i en cirkulär ekonomi designas så att de blir värdefulla att återanvända i antingen biologiska eller tekniska kretslopp. De tillverkas på ett sätt så de går att plocka isär och antingen kan brytas ner av naturen eller återföras till produktionen. Här är de existerande exemplen många och utvecklingen kommer att fortsätta explosionsartat med allt fler tjänster och produkter av det här slaget. Vi kan förvänta oss förändringar i stadens utbud och i takt med det förändras behoven av lokaler.

Sannolikt behövs det nu mer flexibla och mångfunktionella kontorsytor, mötesplatser som underlättar utbyte av internetförmedlade tjänster och verkstäder där du kan hyra in dig och nyttja maskiner och verktyg, bara som några exempel.

3: Undantagstillstånd råder

Så kallade trailorparks är ett exempel på vad vi snart kommer att se mer av då bostadsbristen tvingar fram fler frizoner för alternativa lösningar.
Så kallade trailorparks är ett exempel på vad vi snart kommer att se mer av då bostadsbristen tvingar fram fler frizoner för alternativa lösningar.

”Sannolikt kommer vi framöver att få se frizoner för bostadsbyggande”.

En ökad desperation i bostadsbristens spår och ett stort behov av att läka socialt ohållbart konstruerade städer gör att avstegen från det som anses normalt och vedertaget inom stads- och bostadsbyggande kommer att bli allt vanligare. Vi har redan sett en del yttringar i form av kommunala experiment, som Frihamnen i Göteborg där kommunen genom marktilldelning har styrt fram ett slags social housing-projekt i centralt läge vid älven. Där ska nyproducerade hyresrätter ha betydligt lägre hyror än de har i grannfastigheterna och fördelas efter behov. Ett annat exempel är Vallastaden i Linköping där man har fokuserat på variation, småskalighet och social hållbarhet. Bland annat får stadsdelens alla kvarter en blandning av småhus och flerbostadshus med varierade upplåtelseformer, och samma arkitekt får inte rita två fastigheter bredvid varandra. Ytterligare ett exempel är Landvetter Södra. Mitt ute i skogen i Härryda kommun ska en ny stad byggas från grunden med plats för 25 000 invånare, vilket motsvarar ett helt Härnösand eller Höganäs. Planen är att det ska bli en urban ekostad med djärv arkitektur och fokus på hälsa. Nya insikter om människa och miljö, samt ny kunskap om teknik, byggmetoder och byggmaterial, ska göra det möjligt att bygga en unik ny stad i Sverige.

”Detta är bara början”

Detta är bara början. Sannolikt kommer vi framöver att få se frizoner för bostadsbyggande, uppförandet av trailorparks enligt amerikansk modell, olika typer av kombinationer av bostäder, butiker och kontor på samma yta, kollektiva boendeformer med samnyttjade ytor och fler förslag på helt nya hållbara konceptstäder. Samtidigt drivs utvecklingen mot en ökad förtätning i existerande stadskärnor trots motstånd från protektionistiska NIMBYs (Not In My Back Yard). Den bilberoende staden med funktionsseparerade förortsenklaver förändras till en trängre, mer gång- och cykelvänlig stad. Från politiskt håll har man valet att driva den här utvecklingen eller välja att titta åt andra hållet medan den sker ändå. Människor behöver bostäder och städerna utvecklas alldeles för långsamt med de metoder, normer och regelverk vi nyttjar idag. Därför kommer nytänkande att börja sippra igenom dessa ramverk. En del av det kommer sannolikt att ske genom civil olydnad och det i sin tur knuffar politiken till att bli en del av lösningen istället för en del av problemet.

4: Automatic city

I takt med att nya funktioner utvecklas tar robotarna plats i nya branscher.
I takt med att nya funktioner utvecklas tar robotarna allt större plats i olika branscher, så som sjukvård och transport.

”Den främsta utmaningen för den här utvecklingen är människors behov av integritet och självbestämmande”.

Robotar är inte längre något som bara återfinns i science fictionlitteraturen. De är inte heller begränsade till förprogrammerade armar som rör sig i fabriksmiljö. Nej, nu är de på väg ut i interaktiv människomiljö. Med artificiell intelligens som kan lära sig kommer allt fler maskiner att kunna hjälpa oss i vardagen. Ett av de mest påtagliga exemplen är DriveMe. Det är är världens första storskaliga pilotprojekt för autonom körning där 100 självkörande Volvobilar kommer att köras på allmän väg i Göteborg under 2017. Hur självkörande bilar kan komma att förändra stadsbilden är svårt att fullt ut överblicka. En tänkbar konsekvens är att behovet av parkeringsplatser minskar, då bilen kan släppa av dig vid destinationen och parkera någon annanstans. Det kan i sin tur leda till att de externa köpcentrumens ställning förändras radikalt. Men automationen har förstås potential på en rad andra områden. Det handlar om allt från byggsektorn till redovisning och vård. Många yrkeskategorier vi är vana vid idag kommer i takt med automationen att försvinna eller åtminstone genomgå grundläggande förändringar. Det bör vi vara beredda på.
Till robotiseringen kommer den massiva datainsamling som pågår för fullt och brukar gå under benämningen Big Data. Genom att kombinera tjänsterobotar med analys av massdata som exempelvis internettrafik, geografiska positioner, luftkvalitet, trafikflöden och så vidare, kan vi successivt göra världen vi lever i smidigare, mer effektiv och mer hållbar. Den främsta utmaningen för denna utveckling är människors behov av integritet och självbestämmande. Vi har de senaste åren sett hur pionjärer på området har fått hantera opinionsstormar till stor del baserade på rädslan för ett övervakningssamhälle. Ett sådant exempel är Västerås där man införde ett nytt system för att följa och mäta hur människors mobiltelefoner rör sig i staden. Systemet fick efter kritiken göras om grundligt men är nu på plats efter korrigeringar som godkänts av Datainspektionen. Med hjälp av mer exakt och detaljerad information kan staden bättre planera belysning, aktiviteter, underhåll och säkerhet vilket gynnar stadens alla invånare och besökare.

5: Ni är inte vi

På global nivå kom först Brexit och därefter Trump-valet i USA som två tydliga tecken på att eliten i storstäderna hade tappat kontakten med verkligheten.
På global nivå kom först Brexit och därefter Trump-valet i USA som två tydliga tecken på att eliten i storstäderna hade tappat kontakten med verkligheten.

”Om klyftan mellan stad och landsbygd är stor, är klyftan om möjligt ännu större mellan olika stadsdelar”.

Medan urbaniseringens segertåg tuffar fram växer samtidigt motsättningarna och de interna spänningarna. Städerna växer på bekostnad av landsbygden vilket skapar en känsla av att de som bor där inte räknas. Många känner sig inte delaktiga. Misstroende och missnöje breder ut sig. På global nivå kom först Brexit och därefter Trump-valet i USA som två tydliga tecken på att eliten i storstäderna hade tappat kontakten med verkligheten, eller åtminstone med de stora folkgrupper som ligger kvar och guppar i urbaniseringens bakvatten. Utvecklingen är precis densamma i Sverige. Vi ser en tydlig kompetensflykt från svensk landsbygd, när de unga drar till storstäderna för att utbilda sig och få tillgång till framtidsjobb och ett rikt utbud av nöjen och upplevelser. Det leder till en negativ ekonomisk spiral på landsbygden med stigande arbetslöshet, sjunkande inkomstnivåer, stigande genomsnittsålder, nedläggningar och indragen samhällsservice. Främlingsfientlighet, ilska och myndighetsförakt frodas i denna mylla av hopplöshet.

Samtidigt växer även skillnaderna inom städerna. Medan stadslivet blomstrar står miljonprogrammets mastodonter slitna och hålögda vid lokaltrafikens ändhållplatser. Om klyftan mellan stad och landsbygd är stor, är klyftan om möjligt ännu större mellan olika stadsdelar. I vissa områden finns i princip ingen arbetslöshet medan det i andra delar av staden är precis rakt motsatt situation. När människor växer upp utan förebilder och utan att känna sig delaktiga är risken stor att de finner andra typer av tillhörighet och bekräftelse. Gängkriminalitet och våldsbrott är tydliga tecken på denna utveckling, liksom bilbränder och stenkastning mot poliser, brandmän och ambulanspersonal. Den här segregationen, eller skillnaden mellan dem och oss, kommer att få allt större betydelse för städernas och hela landets utveckling. Om vi inte lyckas överbrygga gapen så har vi trots alla goda intentioner lagt grunden för ett ohållbart samhälle.

Rudolf Antoni, Tf vd, Fastighetsägarna GFR
Rudolf Antoni, Tf vd, Fastighetsägarna GFR

Dessa fem trender är självklart inte de enda som kommer att forma livet och förutsättningarna i våra städer och orter de närmaste åren, men de kommer sannolikt att vara tongivande. Förståelse för dem är därför avgörande för hur landets 290 kommuner hänger med i utvecklingen. Detsamma gäller alla företag och verksamheter inom samhällsbyggnadssektorn. Den som är beredd på och villig till förändring blir inte ensam kvar när alla andra har dragit vidare.

Rudolf Antoni
Vice vd och utvecklingschef på Fastighetsägarna GFR

Annons: