Riksdagsbeslut ska sätta press på elnätsbolagen

Även 2017 steg elnätspriserna mer än konsumentprisindex, men efter ett riksdagsbeslut som togs tisdag eftermiddag finns det hopp om en rimligare prissättning från 2020.

Annons:

Annons:

Annons:


Enligt den senaste mätningen från Nils Holgerssongruppen fortsätter elnätsbolagen att öka avgifterna i hög takt. Sedan årsskiftet 2017 är höjningen i genomsnitt 5,1 procent . Under samma tid ökade KPI med 1,9 procent. Den senaste femårsperioden har elnätsavgifterna ökat med nära 26 procent.

Av de tre stora elnätsbolagen är det Vattenfall som höjt avgifterna mest sett över fem år, upp med 41 procent, EON + 25 procent och Ellevio (f.d. Fortum) + 19 procent.

Lokalt skiljer det mycket med priser runt 130 öre per kWh för bolagen i topp som Ånge, Härjedalen och Bräcke, ner till runt 50 öre hos Borlänge Energi, SkövdeNät och Lidköpings kommun. Bolag i glesbygdskommuner med spridda abonnenter har generellt högre kostnader och priser.

Det är ingen slump att statistiken om de höjde elnätspriserna presenteras samma dag som riksdagen röstar igenom propositionen 2017/18:237 som öppnar upp för nya lagar och bestämmelser för elnätsbolagen.

Grunden för regeringens proposition är att man från politiskt håll under lång tid irriterats över de kraftiga höjningar som drabbar såväl privatpersoner som näringsliv. Energimarknadsinspektionen (EI) fick uppdrag av energiminister Ibrahim Baylan att sett över regelverket och inspektionen menar att elnätsbolagen inte ska ha rätt till så hög avkastning . Dessutom föreslås även ändringar i ellagen som syftar till att skapa en tydligare och enklare lagstiftning.

Efter att propositionen nu är tagen kan regeringen formulera en förordning under sommaren där detaljerna sätts för storlek på intäktsramar som är rimliga för att bedriva elnäten på ett ändamålsenligt sätt. Men förändringen kommer inte att få genomslag på priserna förrän 2020 eftersom de regler vi har i dag gäller till och med 2019.

Ja, tyvärr lär vi nog få räkna med ökade elnätavgifter några år framöver, men i längden får vi ett skarpare regelverk som inte tillåter den osäkerhet som funnits där till sist tarifferna ska avgöras i domstol, säger Rikard Silverfur, chef för  utveckling och hållbarhet hos Fastighetsägarna Sverige.

Energiminister Ibrahim Baylan tycker att eljättarna allt för länge utnyttjat monopolet på elnätet.

– Den här balansen som krävs mellan kunder och de som levererar, den balansen har inte funnits. Har man ett monopol krävs ett visst ansvarstagande”, säger han i en kommentar.

Kritik från nätbolagen som riktats mot lagändringen är att bolagen, framför allt i landsbygden, inte längre kommer att ha råd med investeringar i näten. Kan inte bolagen flytta med kapital från tidigare år, medel som inte investerats, begränsas de långsiktiga arbetet med att hålla näten i bra skick.

Men Energimarknadsinspektionen inställning är att bolagen inte ska kunna höja avgifter för att samla pengar på hög för att sedan eventuellt göra investeringar.

– Detta är inte rimligt. Verksamhetens långsiktiga natur innebär att den inte kan vara självfinansierad. Elnätsföretagen behöver helt enkelt ta fram kapital som investeras i elnätsverksamheten och detta kommer återbetalas av kunderna genom avgifter, skriver Tony Rosten, ställföreträdande generaldirektör och chef för nätreglering på Energimarknadsinspektionen i en debatt i Ny Teknik.