”Riksbanken vill äta kakan och ha den kvar”

Riksbanken ger motsägelsefulla signaler. Man vill ha en svag krona för att driva upp inflationen men samtidigt inte ställa till problem för ekonomin. Det skriver Anna Öster, chefekonom på Länsförsäkringar.

Annons:

Annons:

Annons:


Kronan har försvagats kraftigt den senaste tiden vilket i normala fall skulle vara tecken på kris, som vår egen kris i början på 90-talet, IT-kraschen och under finanskrisen senast.

En liten öppen ekonomi som den svenska är ingen säker hamn när omvärlden skakar. Till viss del skulle man kunna tycka att omvärlden skakat under våren, inte egentligen här och nu men en oro om vad som komma ska. Hur långt kommer president Trump gå i sin önskan att minska USA:s handelsunderskott mot Kina och kommer detta till slut att eskalera i ett fullskaligt handelskrig? Det skulle i så fall självklart drabba den svenska ekonomin som är beroende av sin utrikeshandel. Problemet är att marknaderna i övrigt inte skakat i samma utsträckning som den svenska kronan. Det är därmed svårt att se att den vanliga förklaringen till en svag krona håller. Vad är det då som har fått kronan att försvagas så kraftigt just på sistone?

Enligt min bedömning är det främst Riksbankens agerande som ligger bakom den svaga kronan. Minusräntan är den främsta anledningen som fått valutan att försvagas under lång tid.  Riksbankens upprepade budskap om möjliga valutainterventioner och att kronan absolut inte får stärkas för snabbt har bidragit till detta och på sistone har det att göra med att marknaden inte längre förstår Ingves och Co.

Under 2017 var Riksbanken tydlig med att en första höjning av räntan skulle komma vid halvårsskiftet i år. Det budskapet köpte marknaden, vilket gjorde att både kronan och våra räntor avspeglade dessa framtidsutsikter. Under början av året när inflationen blev lite lägre än Riksbanken räknat med ändrade man ståndpunkt. Trots att inflationen nu legat nära målet en längre tid och att inflationsförväntningarna avspeglar att ekonomins aktörer faktiskt har förtroende för att Riksbanken ska nå sitt mål om två procents inflation så blev Riksbanken återigen nervös.

Det är nu mycket oklart vad som behöver ske i den svenska ekonomin för att Riksbanken ska våga höja räntan. Och risken för att man inte hinner börja höja räntan innan den svenska ekonomin går in i nästa lågkonjunktur har ökat. Denna osäkerhet har fått kronan att försvagas markant.

Inspireras av:
I skrivandes stund det underbara vädret, så jag maximerar utetiden och följer trädgårdsgrupper på Facebook som förutom uteliv bjuder på väldigt god ton för att vara sociala medier.

För svenska konsumenter och företag är utvecklingen uppenbar, importerade varor blir dyrare, bensin är ett väldigt tydligt exempel, där även oljepriset stigit på sistone. När Riksbanken får frågor om detta är det tydligt att de inte vill kännas vid något ansvar för eventuella bieffekter av den svaga kronan. De säger att de inte välkomnar den ena eller andra utvecklingen av kronan för att i nästa sekund säga att den inte får stärkas för fort. Man vill alltså styra växelkursen så att den inte lägger krokben för inflationen men samtidigt inte ta ansvar för den effekt deras agerande har på växelkursen. Man vill med andra ord äta kakan och ha den kvar.

Vår bedömning är att kronan kommer att stärkas från dessa nivåer men att det hänger i stor utsträckning på att Riksbanken vågar signalera att en räntehöjning kommer. Och detta lär dröja.

Anna Öster
Chefekonom, Länsförsäkringar. Doktor i nationalekonomi