”Riksbanken redo att höja räntan när konjunkturen mattas av”

Riksbanken har stimulerat ekonomin onödigt länge och resultatet är en ekonomi där såväl näringsliv som hushåll vant sig vid mycket låga räntor. Det skriver Anna Öster, chefekonom på Länsförsäkringar, i sin senaste krönika.

Annons:

Annons:

Annons:


Nyligen firade den negativa reporäntan tre år och den ser ut att hänga kvar ett tag till. Riksbanken själva säger att de kommer ha lämnat den negativa reporäntan det tredje kvartalet 2019. Om de följer den planen har räntan alltså varit negativ i fyra och ett halvt år.

Det var sjunkande inflation hösten 2014 som påbörjade en nervös räntepolitik fram till idag. Vi kommer aldrig i efterhand veta vad som hade hänt med ekonomin och inflationen om Riksbanken inte hade agerat så kraftfullt som de gjorde. Att förtroendet för inflationsmålet var på väg att minska påtagligt var en stark anledning till att ta i med hårdhandskarna. Behovet av att behålla reporäntan negativ och fortsätta köpa statsobligationer mer än tre år senare är inte lika uppenbart.

INSPIRERAS AV:
Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi. Hon analyserar sanningshalten i nyheter och populära utspel och kopplar forskningen till det verkliga livet på ett tänkvärt och inspirerande sätt.

Den svenska ekonomin befinner sig nu i en högkonjunktur och har gjort det enligt Konjunkturinstitutets bedömning sedan slutet av 2015. Inflationen har i genomsnittliga termer varit över 1,5 procent i ungefär ett år och nu väntas inflationen ligga väldigt nära målet de kommande åren. Inflationen är förstås fortsatt låg med tanke på hur stark ekonomin är och i hela den utvecklade delen av världen diskuteras om sambanden har förändrats. Är det något strukturellt skifte med globaliseringen eller digitaliseringen som gör att ekonomin inte skapar inflation på samma sätt som tidigare?

Det är svårt att veta om någonting har förändrats i grunden som gör det svårare än tidigare att få upp inflationen till målet, eller om det bara är så att vi fortfarande påverkas av det senaste decenniets ekonomiska kriser och att inflationen kommer att ta fart som vanligt när alla efterverkningar klingat ut. Oavsett är det ett problem att konjunkturtoppen sannolikt snart är bakom oss och vi fortfarande har negativ ränta. Att först höja räntan och därmed strama åt onödigt mycket för att senare kunna sänka och stimulera är ingen lyckad metod. Räntan stimulerar ekonomin via
sin nivå, inte förändring. I så fall är det bättre att ha räntan på låg nivå hela perioden.

Det som däremot är ett problem idag är att vi sannolikt stimulerar ekonomin onödigt mycket. Rädslan för att strama åt för tidigt har varit för stor och fått Riksbanken att avvakta för länge. Resultatet är en ekonomi där såväl näringsliv som hushåll vant sig vid mycket låga räntor.

Nu är det inte bara Riksbankens fel. Strukturella globala krafter och demografiska utmaningar med en åldrande befolkning har fått den genomsnittliga räntan att falla betydligt de senaste 30 åren och dessa krafter fortsätter hålla räntorna på låga nivåer. Det här betyder att Riksbanken, och andra centralbanker, behöver sänka räntan mer för att stimulera ekonomin. Räntorna kommer alltså att fortsätta vara låga, även om Riksbanken sakta höjer reporäntan med start andra halvåret i år. Det innebär också ett stöd för bostadsmarknaden. Även om boendeutgifterna är på väg att öka med amorteringskrav och långsamt stigande räntor har hushållen råd att finansiera de höga bostadspriserna, vilket innebär att vi ser en stabilisering framför oss på marknaden där januari månads starka bopris-siffra var en start på detta.

Svensk ekonomi är stark, bostadsmarknaden kommer att stabiliseras. Penningpolitiken har dock varit för expansiv den senaste tiden och det är olyckligt att Riksbanken gör sig redo att höja först när konjunkturen troligen är på väg att mattas av.

Anna Öster

Chefekonom Länsförsäkringar. 

Doktor i nationalekonomi. 

Annons: