Räntehöjningen kommer allt närmare

En amerikansk tioårig obligation med tre procents ränta motsvarar det som investerare får på aktiemarknaden. I den miljön är det naturligt att skifta om till mindre risk och mer ränteplaceringar, konstaterar chefsekonom Annika Winsth i sin krönika.

Annons:

Annons:

Annons:


Riksbanken kommer allt närmare en räntehöjning. Samtidigt har räntor med längre löptider stigit, inte minst i USA. Att räkna med högre räntor framöver är rimligt, men frågan är hur mycket högre de kan bli med tanke på att konjunkturtoppen är passerad.

Under de senaste tio åren har vi haft en expansiv penningpolitik, de senaste åren med negativ ränta och stora stimulanser därtill. Det har fått skuldsättningen att öka och har lett till att inte minst hushållen blivit mycket räntekänsliga. En procentenhets räntehöjning från dagens nivåer ger en betydligt större procentuell förändring för hushållens räntekostnader än när räntan låg runt 3–4 procent. Samtidigt är Stefan Ingves tydlig med att Riksbanken kommer att hålla sig till 25 punkters ränteändring den dagen det blir aktuellt att höja räntan.

I det senaste protokollet från Riksbankens räntemöte framkom det att de som varit mest tveksamma till att höja räntan, nu har bytt fot. Stefan Ingves säger att det är dags att testa att gå före ECB, Per Jansson indikerar att det räcker att vara nära inflationsmålet. Det gör att en räntehöjning i december alternativt i februari nu är mycket sannolik. Det är däremot lite som talar för att den följs av flera, då inflationen inte varaktigt ligger på målet.

Energipriserna har stigit tillfälligt på grund av torkan och lär falla tillbaka framöver. Inflationsförväntningarna hos arbetsmarknadens parter är de lägsta sedan mätningarna inleddes och de är centrala för Riksbanken. Kronan kan komma att stärkas om Riksbanken går före ECB, vilket dämpar den importerade inflationen. Fönstret för räntehöjningar är öppet en kort tid och direktionsledamöterna vill nu utnyttja det.

Enligt Nordeas bedömning väntar dessutom en avmattning. Den ser ut att bli mild, men dämpar ändå trycket i ekonomin. I den miljön lär det bli än svårare att gå vidare med flera höjningar och även detta talar för att det bara blir en höjning i närtid.

Illustration: Johan Isaksson.

Räntor med längre löptider är fortsatt mycket låga. Trots att Sverige i mångt och mycket är mer i fas med konjunkturförloppet i USA är det europeiska långräntor som har styrt de svenska. Räntorna har därför stigit mycket måttligt och betydligt mindre än i USA. Även i euroområdet är konjunkturtoppen passerad, vilket har fått ECB:s ledning att vara tydlig med att den ämnar föra en expansiv politik länge ännu.

Risken för klart högre räntor ligger snarare i att något går snett. Historiskt har hög skuldsättning bidragit till kriser. Skuldsättningen är hög på många håll. I den miljön ska Fed fortsätta att höja räntan och från årsskiftet trappa ned stimulanserna. Det är inte lätt att göra finjusteringar av penningpolitiken då konsekvenserna kan bli stora långt utanför USA. Tillväxtländerna är skuldsatta i dollar. En stark dollar och högre räntor pressar ekonomierna i flera av länderna. En upptrappad handelskonflikt lär dämpa tillväxten och kan skapa oro på aktiemarknaderna. En amerikansk tioårig obligation med tre procents ränta motsvarar det som investerare får på aktiemarknaden. I den miljön är det naturligt att skifta om till mindre risk och mer ränteplaceringar.

Annons: