Räkna med utdragen återhämtning av den globala ekonomin

Trots att höstens optimism på finansmarknaderna har börjat ge vika befinner vi oss fortfarande i en global ekonomisk återhämtning driven av USA och Kina. Ett antal faktorer tyder dock på att återhämtningen kan bli utdragen. • Den amerikanska ekonomin står för en knapp fjärdedel av världsekonomin och har goda tillväxtförutsättningar med nya olje- och gastillgångar …

Annons:

Annons:


Trots att höstens optimism på finansmarknaderna har börjat ge vika befinner vi oss fortfarande i en global ekonomisk återhämtning driven av USA och Kina. Ett antal faktorer tyder dock på att återhämtningen kan bli utdragen.

Den amerikanska ekonomin står för en knapp fjärdedel av världsekonomin och har goda tillväxtförutsättningar med nya olje- och gastillgångar och en fastighetsmarknad som återhämtar sig. Ekonomin får dock arbeta i finanspolitisk uppförsbacke under kommande år. Ett besparingsprogram kallat ”the sequester”, som så sent som i vintras förväntades bli ersatt av en mer balanserad långsiktig lösning, inleddes i mars. Det strukturella budgetunderskottet förväntas nu minska från 6,5 procent av BNP per år 2012 ner mot 3 procent 2015 och dra ner farten i återhämtningen.

Bric länderna har stått för 55 procent av den globala tillväxten sedan slutet av 2009. Kina står för en dryg tiondel av världsekonomin och trots att BNP växer med runt 8 procent per år, nästan fyra gånger snabbare än i USA, har det skett en tydlig inbromsning. Det kinesiska tillväxtmiraklet har byggt på investeringar och export, där baksidan har varit hämmad konsumtion, ineffektivitet och korruption. Ekonomin har dessutom varit mycket råvaruintensiv. Staten har under senare år försökt rikta om ekonomin mot konsumtion och tjänster, med en svag kinesisk aktiemarknad och sjunkande råvarupriser som följd. Även i övriga Bric länder har det skett en avmattning till stor del beroende på vikande råvarupriser, ineffektiv byråkrati och korruption – tillväxten i Brasilien, Ryssland och Sydafrika var under slutet av 2012 inte mycket över genomsnittet för västvärlden.

Trots den långsamma återhämtningen fortsätter processen med skuldminskning och strukturomvandling i västvärlden. USA har kommit långt, men även i euroområdet har betydande framsteg gjorts. Dessutom har de globala bytes-obalanserna minskat markant, vilket är en förutsättning för en hållbar återhämtning.

Det kan det bli problematiskt på obligationsmarknaden.”

Den expansiva penningpolitik som världens stora centralbanker har bedrivit sedan 2008, med låg styrränta och massiva tillgångsköp, har varit en förutsättning för återhämtningen. Det tillsammans med minskande investeringar har skapat ett ränteläge som i många länder är det lägsta på flera hundra år. Kärninflationen i västvärlden har trots det varit stabil och låg.

Det är dock farligt att anta att låga räntor under så lång tid inte ger några reala effekter på ekonomin. Problemet är att samtidigt som centralbankerna har flödat finansmarknaderna med likviditet har bankerna varit kärva i sin utlåning till mindre företag, medan storföretagen har låtit sina kassor svälla. Åratal av extremt låga räntor har gjort att investerare har börjat röra sig ut på riskskalan och driva upp olika typer av tillgångspriser. Flera amerikanska och europeiska börsindex är över eller nära sina toppnoteringar från innan finanskrisen. Vi har också sett hur företagsobligationsräntorna har sjunkit markant, både säkra ”investment grade” och mer riskfyllda ”high yield” obligationer. På den svenska fastighetsmarknaden har effekten av de extremlåga räntorna hittills mestadels märkts på kontors- och bostadsfastigheter i bästa läge, där avkastningskraven ligger på historiskt låga nivåer. Men investerarna blir allt mer villiga att ta risk och börjar nu även titta på mer högavkastande segment.

Centralbankerna kommer inte att dra tillbaka sina stimulanser förrän de anser att återhämtningen är på fast mark. Trots det kan det bli problematiskt för vissa investerare, speciellt inom obligationsmarknaden, när räntan och tillväxttakten stiger. Många investerare har tagit långa positioner till höga priser, vilket kan skapa förluster och behov av kapitaltillskott även om strategin varit långsiktig.

När myndigheterna rättar till dagens obalanser skapar de samtidigt nya. Nyckeln till att fatta rätt beslut ligger i att se i vilken riktning förändringarna sker – att kunna kombinera makro-ekonomiska samband med lokal fastighetskunskap.

Annons: