Räkna med lågkonjunktur ?innan hållbar återhämtning

Det har varit en händelserik höst i världen med eskalerande geopolitisk oro i Mellanöstern och Östeuropa, ebola­utbrott i Västafrika, stagnation i euroområdet och ekonomisk nedväxling i Kina. Marknaden har dessutom reagerat starkt på signaler om stramare penningpolitik i USA, med kraftiga fall på världens aktiemarknader – som sedan återhämtade sig under slutet av oktober. Ett …

Annons:

Annons:

Annons:


Det har varit en händelserik höst i världen med eskalerande geopolitisk oro i Mellanöstern och Östeuropa, ebola­utbrott i Västafrika, stagnation i euroområdet och ekonomisk nedväxling i Kina. Marknaden har dessutom reagerat starkt på signaler om stramare penningpolitik i USA, med kraftiga fall på världens aktiemarknader – som sedan återhämtade sig under slutet av oktober.

Ett tydligt tecken på att efterfrågan i världsekonomin inte vill ta fart är det låga inflationstrycket. Här hemma har Riksbanken sänkt styrräntan till noll, och ECB förväntas trappa upp sina tillgångsköp under senhösten. Trots turbulensen fortsätter dock den USA-ledda globala återhämtningen, även om den är långsam och till stora delar baseras på penningpolitiska stimulanser och låga räntor.

Trots att världsekonomin växer svagt har Sverige en internationellt sett stark tillväxt och god konkurrenskraft.

På kort sikt kan dock politisk osäkerhet och skattehöjningar slå mot hushållens konsumtion, vilket just nu är den enskilt viktigaste tillväxtmotorn. Storföretagen är i sin tur oroliga för hur en eventuell omläggning av energipolitiken kan påverka konkurrenskraften i exportindustrin, en sektor som förväntats driva konjunkturuppgången under 2015–2016.

Dessutom finns en oro för hur förändrade villkor för företagande inom välfärdssektorn kan påverka det allmänna företagsklimatet och investeringarna. Regional politik är också viktig.

Den föreslagna nedläggningen av Bromma flygplats och uppskjut­andet av Förbifarten skapar osäkerhet i Stockholmsområdet, en region som under 2009–2013 stod för två tredje­delar av tillväxten i landet.

På längre sikt är det splittrade parlamentariska läget en risk i sig. Sveriges starka internationella position beror till stor del på de reformer som genomfördes på 1990-talet och under Alliansens första mandatperiod 2006–2010. Eftersom Alliansen var i minoritet under 2010–2014 såg vi ganska få reformer, och som det parlamentariska läget ser ut nu kommer det att vara svårt att genomföra de reformer som ständigt krävs i en föränderlig omvärld. Man ska dock inte fokusera för mycket på dessa riskfaktorer.

Det svaga parlamentariska läget gör att regeringen med stor sannolikhet kommer att behöva röra sig åt mitten för att kunna få en bred förankring för sin politik.

Det starka utgångsläget för svensk ekonomi gör också att det borde finnas en ganska stor samsyn hos mittenparterna om vilken politik som långsiktigt ger tillväxt och skapar jobb. Baserar man bara sin politik på bred samsyn i riksdagen har Sverige alla möjligheter att fortsätta vara ett ekonomiskt föregångsland.

Hur ser då förutsättningarna ut för svenska fastigheter? Förutsatt att vi lyckas behålla tillväxten kommer realhyrestillväxten vara god, samtidigt som de låga räntorna pressar ner direktavkastningskraven.

Hyrestillväxt och viss press på direktavkastningskraven kommer att driva totalavkastningen i city- och innerstadslägen i storstäderna, medan sjunkande direktavkastningskrav driver avkastningen i mer sekundära lägen i storstäderna samt i tillväxtstäderna.

Problemen är snarare globala och ligger två till fyra år in i  framtiden. Just nu kombinerar vi tillväxt med nollränta, och tillgångspriserna anpassar sig därefter. Trots att inflationen, mätt som prisutvecklingen för varor och tjänster, är obefintlig så döljer sig en tydlig global tillgångsprisinflation bakom siffrorna.

De senaste månadernas volatilitet på aktie- och obligationsmarknaderna är en fingervisning om vad som kommer att ske när centralbankerna på allvar ska normalisera sin penningpolitik.

Det positiva är att detta inte kommer att ske förrän den globala tillväxten på allvar börjar återhämta sig. De senaste sex årens krisräntor har dock skapat felprissättningar på finansmarknaderna, vilket förmodligen för tillbaka världsekonomin i lågkonjunktur igen innan vi kan få en mer hållbar återhämtning.

På kort sikt kan dock politisk osäkerhet och skattehöjningar slå mot hushållens konsumtion.
Arvid Lindqvist, chefsekonom på Newsec.

Annons: