Radonkontroll förvirrar

I vissa kommuner jagas fastighetsägare med blåslampa. I andra bedrivs ingen kontroll alls. Och än krångligare blir det när de kommunala tjänstemännen har egna idéer om hur radonkontrollen ska ske.

Annons:

Annons:


Varje år skulle färre drabbas av lungcancer om radonhalten i alla bostäder var lägre än 200 becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3). Socialstyrelsens mål är att detta ska vara uppnått till 2020. Oklart hur många, men en stor del av landets bostäder antas fortfarande ha en alldeles för hög strålningshalt. För att få koll på läget genomförde Svensk radonförening förra året en undersökning bland landets kommuner, 68 procent svarade. Endast 53 procent av kommunerna ställde krav att ägarna till flerbostadshus ska mäta radon och göra de insatser som krävs.

– Det är fel, de har ett tillsynsansvar. Och såklart blir det förvirrande för fastighetsägare, säger Per Nilsson, styrelseledamot Svensk Radonförening.
Visserligen ligger ansvaret på fastighetsägaren oavsett om kommunen bedriver tillsyn eller inte. Men spretigheten blir ändå ett problem.
– Jag har pratat med fastighetsägare med bestånd i flera kommuner. Man ser inga som helst problem med att mätningar ska göras, men det blir nyckfullt när det är så olika villkor. Det blir en mardröm att budgetera när man inte vet om den andra kommunen plötsligt kommer att begära in radonmätningar om två år, säger Per Nilsson.
– För oss är det näst intill omöjligt. Vi växer så det knakar och finns idag på 18 orter, vilket idag innebär 18 olika bedömningar, konstaterar Robert Norin, driftchef på Balder, krasst.

Ett stort problem är att det är svårt, näst intill omöjligt, att få tag i uppgifter huruvida en fastighet som man köper är mätt eller inte. Robert Norin berättar att bolaget nu själva skapat ett register genom att kontakta de olika labben. Onödigt snårigt, tycker han. Och snäppet krångligare blir det när en kommun gör sin egen tolkning av hur radonmätningen ska gå till. Som de allra flesta tycker Christer Dahlström, fastighetschef på Jönköpings Bygginvest, att egenkontrollen är ett utmärkt verktyg i förvaltningen. Men när det kommer till radonmätningen suckar han.
– Vi är nu inne i slutfasen för att hinna mäta och eventuellt åtgärda alla våra fastigheter till år 2020. I det arbetet har vi följt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer för hur mätning ska gå till. Där står det: ”Mätningarna ska täcka minst 20 procent av antalet lägenheter i varje huskropp.” Men Jönköpings kommun valde att tolka huskropp som trappuppgång. Då kan man räkna ut att med ett flertal hyreslängor ett par uppgångar så var det plötsligt en massa mätningar som ”fattades”.

– Radonmätningen handlar om att få en indikation om hur fastigheten mår. Annars kunde man ju lika gärna mäta i varenda enskild lägenhet. Jag tycker att kommunen gått för långt när de skrivit in ett eget tillägg i jämförelse mot alla andra kommuner. Vi har överklagat till länsstyrelsen och vet ännu inte riktigt var det kommer att landa, säger Christer Dahlström.

Problemet är, menar Per Nilsson, att man på många miljökontor saknar stöd uppifrån kring vad och hur man faktiskt ska gå tillväga. Det är idag nära nog ett tiotal myndigheter inblandade. Men i ny EU-lagstiftning betonas vikten av att en eller två myndigheter ska ansvara för radonfrågan, så att den inte ramlar mellan stolarna.

Enkelt webbsystem förenklar förvaltningen

”Egenkontroll för fastighetsägare” är ett webbaserat system som hjälper, förenklar och minskar kostnader i din förvaltning. Här finns alla de funktioner som behövs för att tillgodose kraven på dokumentation och kunskap. Verktyget påminner om när kontroller ska genomföras samtidigt som det ger en översiktsbild över fastigheternas egenkontrollstatus. Utöver det ingår även utbildning, dokumentmallar och rutiner för egenkontroll. Mer information finns på www.fastighetsagarna.se hos varje region (I skrivande stund finns ännu inte tjänsten hos Fastighetsägarna Syd, men man räknar med att kunna sätta igång under våren.)

Annons: