”Osäkerheten måste skingras”

Politiken måste lyfta nya alternativ och tänka högt kring långsiktiga spelregler på bostadsmarknaden. Utred subventionerat bospar för förstagångsköpare och startlån inspirerat av studielånssystemet. Det tycker Catharina Elmsäter-Svärd, vd på byggindustrins bransch- och arbetsgivarorganisation Sveriges Byggindustrier.

Annons:

Annons:

Annons:


Du vill ha riktade ekonomiska stöd till förstagångsköpare. Hur ska dessa stöd se ut?

– Man kan tänka sig en flora av olika lösningar för att människor ska få sin första eller en ny bostad. Men mycket av bostadspolitiken är för dem som redan har en bostad.

Så därför vill du ha denna typ av individuellt stöd före generella subventioner?

– Ja, jag tror inte att man löser frågan med att ge subventioner till byggherrar. De står inte och faller om de får några miljoner eller inte från en statlig subvention. En variant kan vara ett individbaserat stöd kopplat till bostadsbidraget. En annan variant kan vara hyrköp.

Vad är det?

– Ungefär som att det har blivit populärt idag med att privatleasa din bil, där du betalar en månadskostnad och får tillgång till själva funktionen. Ett hyrköpskontrakt är ett avtal där delar av hyran utgör del av egen insats för möjligheten att köpa loss bostaden till ett förutbestämt pris vid en senare tidpunkt.

Ett stöd till köpare kan ses som ett statligt bolån. Varför ska staten finansiera bolån?

– Jag skulle snarare vilja vända på det och säga att staten och politiken har ett stort ansvar att se till att det finns en fungerande bostadspolitik. Den är väldigt dysfunktionell idag. Det vore livsfarligt om man försöker hitta en patentlösning för alla som står utanför.

Så det finns ett statligt intresse?

– Det finns ett statligt intresse i att människor jobbar och fler betalar skatt. Det finns ett intresse av att människor har någonstans att bo. I stora delar funkar detta, men när människor inte kan ta ett jobb i vissa städer för att de inte har någonstans att bo bromsas hela ekonomin. Jag skulle säga att den viktigaste delen är att få igång rörligheten.

Är dagens bostadsbidrag otillräckliga för att skapa rörlighet?

– Svårigheten är att det inte finns så många lägenheter att röra sig mellan. Jag vill se en hög och jämn byggtakt i samklang med efterfrågan – med insikten om att befolkningen kommer vara en miljon fler om bara sju år.

Ser du en risk att det här stödet kan hamna hos de som redan är väl ekonomiskt förberedda för bostadsmarknaden? Är det verkligen träffsäkert?

– Problemet är alla förslag om amorteringskrav, reavinstbeskattning och ränteavdrag som skapar osäkerhet. Det dämpar bostadsbyggandet.

Med fler riktade stöd, vad händer med marknaden framöver?

– Jag tror att marknaden blir mer avhängig av att politiken sätter ner foten för vad som ska gälla. Osäkerheten påverkar den enormt höga byggtakt som vi har under det här året, och som börjar avmattas redan under nästa år, trots att det finns ett fortsatt stort behov av bostäder. Den osäkerheten måste skingras.

Har du gett upp tanken på hyres­marknaden?

– Nej, jag tycker det är viktigt att det finns hyreslägenheter. Problemet är att det inte byggs så många. Den gamla och väldigt låsta diskussionen om prisregleringen gör att det inte finns incitament för att satsa på denna boendeform.

 

Annons: