”Omfördelning ska inte ske via hyran”

Att kommunerna försöker hitta nya sätt att öka utbudet av billiga bostäder i dessa tider av bostadsbrist är lätt att förstå. Men se upp! Dubbla regleringar av hyressättningen skapar lätt oönskade effekter. Det skriver Lennart Sten, ordförande Fastighetsägarna Sverige, i sin ledare.

Annons:

Annons:

Annons:


På den svenska hyresmarknaden har sedan början av 1940-talet hyrorna reglerats i en så kallad förhandlingsmodell. Den har genomgått vissa smärre förändringar genom lagstiftning, men är i allt väsentligt oförändrad sedan den infördes. Modellen är konstruerad för att undvika snabba hyresstegringar i syfte att säkerställa att bostadskonsumenterna har råd att bo i hyreslägenheter.

I korthet innebär den svenska hyresmodellen att hyran bara kan ändras om parterna är överens. Det har resulterat i att vi har fått en situation där den part som har minst att förlora på att hyran ligger still –  Hyresgästföreningen – har fått ett veto i hyressättningen. Någon väg att lösa upp en strandad situation tillhandhåller inte lagstiftningen.

Den svenska partsmodellen är på många sätt unik, men uppvisar samtidigt effekter som har stora likheter med länder där man av sociala skäl infört reglerade hyror. I alla länder där man reglerat hyrorna har det också inneburit att det uppstått en omfattande brist på hyreslägenheter.

Även i Sverige uppger hela 255 av 290 kommuner att de har brist på bostäder. Det bör därför vara av intresse för politiker och beslutsfattare att titta närmare på hur andra länder löser sin bostadsförsörjning, särskilt vad avser de ekonomiskt svagare i samhället och vilka effekter modellerna fått.

Dubbla regleringar av hyressättningen kommer inte att lösa problemet med brist på hyresrätter

I en situation med omfattande bostadsbrist prövar flera kommuner nya sätt att öka utbudet av billiga bostäder, för att på så sätt leva upp till sitt bostadsförsörjningsansvar. I Göteborg och Örebro ställer kommunerna vid markanvisningarna krav på att en viss andel av de nybyggda bostäderna ska ha en förutbestämd maxhyra.

Övriga hyreslägenheter får prissättas genom det sedvanliga systemet med förhandlade hyror, presumtionshyror eller egenförhandlade hyror. Inspirationen till Göteborgs- och Örebromodellerna kommer sannolikt från det brittiska systemet med affordable living, som fungerar på ett liknande sätt och syftar till att öka utbudet av billigare bostäder.

Det finns flera problem med det systemet. För det första etableras ett system vid sidan av hyresförhandlingsmodellen, som i grunden har samma syfte. Denna dubblering av system utan eftertanke riskerar att leda till att man får parallella system på hyresmarknaden, och kommer sannolikt att leda till att produktion av hyresrätter kommer att minska ytterligare.

Lennart X3

Skattehöjningar?

Återigen budgetöverskott. Varför ropa på skattehöjningar?
Använd först överskottet.

Militär i förorterna?

Nej, beväpna i så fall polisen.

Stängt

USA stänger ner staten igen, det bråket är inte bra för världsekonomin.

När marknaden för villor och bostadsrätter avreglerades i början av 1970-talet tog produktionen av dessa fart. En ökad reglering av hyresmarknaden är sannolikt inte någon effektiv väg att få en ökad produktion av hyresrätter, snarare borde även den marknaden reformeras.

Därutöver leder affordable living-modellen till en fördelningspolitisk oönskad effekt. De som kommer att bo i de dyrare hyreslägenheterna subventionerar de billigare hyresrätterna genom sina hyror.

Den typen av omfördelning ska ske i skattesystemet, inte via hyran mellan hyresgäster i samma område. Dubbla regleringar av hyressättningen kommer inte att lösa problemet med brist på hyresrätter.

Lennart Sten

ordförande Fastighetsägarna Sverige

Annons: