Om krisen kommer: Skapa attraktiva lägen för bostäder

Det ser lite bekymmersamt ut för svensk ekonomi. Av våra viktiga exportmarknader är det egentligen bara USA och Storbritannien som går åt rätt håll. Men inte ens i dessa länder är det något riktigt drag under galoscherna. Hur som helst kommer det inte att räcka för att dra euroområdet upp ur den mörka dalgång unionen …

Annons:

Annons:


Det ser lite bekymmersamt ut för svensk ekonomi. Av våra viktiga exportmarknader är det egentligen bara USA och Storbritannien som går åt rätt håll. Men inte ens i dessa länder är det något riktigt drag under galoscherna.

Hur som helst kommer det inte att räcka för att dra euroområdet upp ur den mörka dalgång unionen befinner sig i. Med tanke på att cirka 40 procent av vår export går till EU-länder så är det inte bra för Sverige. Lägger vi till det faktum att Danmark går sidledes och att Norge börjat hacka så ser det ännu dystrare ut. Att just Norge hackar är extra jobbigt. Det är vår enskilt största exportmarknad.

Går det dåligt för exporten brukar det gå dåligt för industrin och då minskar intresset för att investera. Att nu även de svenska konsumenterna, enligt Konjunkturinstitutets senaste mätning, har börjat deppa är illavarslande. Det är trots allt konsumenterna som hållit uppe ekonomin de senaste åren. Riksbanken och regeringen räknar med att det ska fortsätta så.

Det är trots allt konsumenterna som hållit uppe ekonomin de senaste åren.

Enligt deras prognoser kommer konsumtionen att överstiga sitt historiska snitt nästa år och dra den svenska BNP-tillväxten upp mot 3-procentsnivån. Men hur ska det gå till när konsumtionsutrymmet ska strypas av höjda skatter och tuffa amorteringskrav? Risken är ju uppenbar att svenska konsumenter gör som sina norska gelikar och håller hårdare i plånböckerna. Och vad ska då dra ekonomin framåt?

Utlandet kan vi inte göra mycket åt, förutom att hoppas på det bästa. På hemmaplan har Riksbanken redan sänkt räntan till noll. Lite krut finns det väl kvar. Frågan är dock om det är torrt nog. Ett löfte om att hålla räntan låg länge påverkar nog ingen. Det räknar ju alla redan med.

Obligationsköp då? Men eftersom obligationsräntorna redan är historiskt låga, lär effekten bli liten. Att intervenera för att försvaga kronan är känsligt. Ska Sverige som är ett land med handelsöverskott göra det ännu svårare för andra länder att minska sina handelsunderskott?

Om den ekonomiska krisen tar ny fart eller om tillväxten bara fortsätter att domna bort, ligger därmed bollen hos regeringen, hur den nu än ser ut efter extravalet i mars, och då handlar det om sänkta skatter och/eller lånefinansierade utgifter.

I den senaste valrörelsen tävlade Anders Borg och Magdalena Andersson om vem som var bäst på att hålla i statens finanser. ”Krona för krona” upprepades till leda och så lär det fortsätta under de kommande månaderna.

Trots det tror jag att lånealternativet borde gå att presentera på ett trovärdigt sätt även av en finansminister som satt sin heder på att värna statsfinanserna. Det kostar ju inget att låna just nu. Satsas pengarna på saker som ökar den långsiktiga tillväxten, behöver det inte innebära en långsiktig kostnad för Sverige, tvärtom.

Vad ska då pengarna satsas på? Många tycker att bostäder är ett bra alternativ. Exempelvis sade HSB-basen Anders Lago nyligen i en artikel att ”nu är det billigt att låna, därför borde staten gå in och bygga hyresrätter”. Rätt och väldigt fel. Det är märkligt att staten ska ”gå in och bygga hyresrätter”, när det finns gott om privata aktörer som mer än gärna skulle vilja göra det, om förutsättningarna vore de rätta. Staten kan bidra genom att skapa just dessa förutsättningar.

Det kan den bland annat göra genom att låna för att bygga infrastruktur (vägar, järnvägar, tunnelbanor, ”cykelmotorvägar” med mera). Det är produktiva satsningar som i sig själva kommer att stärka svensk ekonomi, men som samtidigt kommer att möjliggöra en ökad bostadsproduktion.

Ett av de största problemen i dag är nämligen bristen på mark i attraktiva lägen i våra större städer. Och vad är då ett attraktivt läge? Jo, det är områden som är lättillgängliga, helst via kollektivtrafik. Med satsningar på infrastruktur skulle det skapas nya attraktiva lägen för fler bostäder.

Tomas Ernhagen,
chefekonom, Fastighetsägarna Sverige

Annons: