Olika blir det nya normala

Projektet Universellt Utformade Arbetsplatser vill bidra till ett perspektivskifte. Fokus ska flyttas från individanpassade lösningar,till att redan från början ta hänsyn till och utforma arbetsplatsen efter människors olikheter.

Annons:

Annons:

Annons:


FN:s definition av universell utformning är ”sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning”. Det ligger helt i linje med projektet Universellt Utformade Arbetsplatser (UUA), som syftar till att skapa ett hållbart arbetsliv präglat av inkludering och att människors olikheter värdesätts.

– I korthet handlar det om hur vi väljer att hantera det som gör skillnad. Att i utformningen av en arbetsplats inkludera ytterligheterna och det som annars skiljer ut grupper. Det ligger i allas intresse då vi vet att den svenska arbetsmarknaden står inför utmaningar med pensionsavgångar och fler som behövs inom välfärdssektorn. Vi behöver bredda rekryteringsbasen och fokusera på vad människor kan göra och matcha deras förmågor, i stället för att välja bort och skapa arbetsplatser som exkluderar, säger Cecilia Söderström, HR-chef på Vasakronan.


2,3 miljoner människor i Sverige går till ett kontor varje dag. En av tre i arbetsför ålder har en funktionsvariation som påverkar vardagen.
Källa: https://akademssr.se/uua

Projektet UUA startades 2015 av Akademikerförbundet SSR, Funktionsrätt Sverige och Vasakronan. Därefter har Sveriges företagshälsor, Randstad och Swedavia anslutit. Målsättningen är att ta fram metoder och modeller för utbildning och kompetenshöjning om hur fysisk och psyko­social arbetsmiljö samspelar med rekrytering, kompetensförsörjning och arbetsorganisation.

– En första utmaning är att etablera begreppet. En andra utmaning är att få arbetsgivare att förstå nyttan med att flytta fokus från riktade insatser till vissa grupper, till att redan från början skapa arbetsplatser där olikheterna ges plats, säger Cecilia Söderström.

Hon betonar att det för fastighetsägaren faktiskt finns ett rent affärsmässigt perspektiv med att kunna erbjuda lokaler som fungerar för någon med exempelvis nedsatt syn eller hörsel.

– Vi vet att det blir dyrare när lokalen måste byggas om och åtgärdas i efterhand. Helt klart bättre att göra rätt från början, säger Cecilia Söderström.

Lösningarna behöver inte vara så komplicerade. Det kan vara en huvudentré som funkar för alla oavsett eventuella funktionsnedsättningar, därmed behöver ingen hänvisas till en annan entré med ramp. Eller att säkerställa framkomligheten i ett öppet kontorslandskap med markeringar i golvet där inga möbler får ställas. Dörrposter och korridorer kan redan från början göras breda nog för rullstolar tillsammans med dörröppnare, armbågskontakter och golv utan höjdskillnader.

På samma sätt vill man ta sig an de mer mjuka frågorna. Kompetensförsörjning och rekryteringsprocesser kräver nytänkande exempelvis när det gäller att se potentialen hos personer med funktionsnedsättningar eller som har lägre kunskaper i svenska. Det behövs också ett kritiskt synsätt som utmanar normer och föreställningar. Arbetsorganisationen ska ge struktur och trygghet, och ledarskapet ska bygga på social inkludering, delaktighet, respekt och tolerans för olikheter.

Det intensiva arbetet som bedrivits inom ramen för projektet UUA, och med delfinansiering av EFS, har nu resulterat i fem utbildningar; en som ger helhetsbilden och fyra fördjupningsutbildningar. I första hand riktar den sig till kommuner och välfärdssektorn, med förhoppningen om att även andra branscher ska bli intresserade, säger Cecilia Söderström.

Kanske kan arbetet leda till en framtida möjlighet att certifiera sin arbetsplats som en UUA?

– Ja, varför inte? En tredjepartscertifiering skulle sannolikt bidra till att stärka arbetsgivarvarumärket och till exempel attrahera fler presumtiva medarbetare att aktivt ta kontakt.

Läs även:

 

Annons: