Nya vindar för hållbarhet

Ny lagstiftning och ökade krav från intressenterna. Men det bjuds ofta vaga löften, särskilt när det kommer till social hållbarhet. Malin Lindfors Speace vet hur ansvar omvandlas till nytta.

Annons:

Annons:

Annons:


Fröken Smilla gör en lätt vimsig entré. Hon sniffar lite förstrött och sjunker ner under det stora mötesbordet.

Strax efter kommer den 15-åriga Jack Russeltikens matte för att reda ut var Smilla egentligen tog vägen och att hon inte gjort något otillbörligt. Det händer.

– Hon är jättegammal och inte helt med. Eller rättare sagt hon är helt dement. Hon sitter oftast och stirrar lite förvirrat i ett hörn, säger Malin Lindfors Speace.

Nya regler
Från och med räkenskapsår som inleds efter 31 december 2016 ska större företag hållbarhetsrapportera. Grunden finns i EU:s redovisningsdirektiv. Den svenska lagstiftaren har dock valt att gå längre och fler företag omfattas av regleringen än i EU:s minimikrav.
Information ska omfatta frågor rörande miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.
De nya reglerna om hållbarhetsrapportering ska tillämpas av större företag med mer än 250 anställda, en balansomslutning som uppgått till mer än 175 miljoner kronor och företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Utöver att vara hundägare är Malin Lindfors Speace grundare och rådgivare på Ethos international, en konsultbyrå specialiserad på hållbar affärsutveckling, dessutom mångårig medlem i juryn bakom utmärkelsen Årets bästa hållbarhetsredovisning. Och det är naturligtvis för att tala om de nya lagkraven om hållbarhetsredovisning och om ett ökat fokus på social hållbarhet i fastighetsbranschen som vi är här. Inte för att prata om hundar.

Men frestelsen är för stor för att inte använda en väldigt charmant, men lätt förvirrad, hund under bordet för en liknelse. Även om den kan te sig både oförskämd och missvisande. Men säg så här: Ungefär vid tiden när Smilla fortfarande var en ung pigg valp så började hållbarhetsfrågorna på allvar göra sitt intåg i fastighetsbranschen. Med hög svansföring kunde man ta sig an utmaningarna, som då till största del fokuserade på miljö- och klimatarbetet. I många fall kunde man vara ett föredöme för andra branscher.

När det nu riktas allt större fokus på social hållbarhet märks en viss förvirring. Inte så att det saknas goda exempel, men det spretar. Vad förväntas man som fastighetsägare egentligen göra? Köpa nya fotbollar till det lokala fotbollslaget? Eller bygga med lägre hyra? Eller räcker det gott att förse människor med tak över huvudet för att anse sig uppfylla kraven på social hållbarhet?

 

I samband med regeringens förslag till ny strategi för levande städer, som presenterades den 12 april, framhöll miljöminister Karolina Skog (MP) själv att viktiga delar inom social hållbarhet saknas. Från Fastighetsägarnas sida menar man att detta är problematiskt. Man menar att det visserligen finns stor kunskap om alla tre aspekterna av hållbarhet, i synnerhet hos de som långsiktigt äger och förvaltar fastigheter. Men för att dra nytta av denna kunskap krävs det samsyn och tydligt definierade mål. Men det ska också sägas att Malin Lindfors Speace, som läst åtskilliga rapporter, menar att vaga ord och ytterst få konkreta mål och åtaganden finns det gott om i alla branscher.

Förra året infördes de nya lagkraven om hållbarhetsredovisning. Malin Lindfors Speace tror att det gör att åtminstone en del av ”fluffet” i hållbarhetsredovisningarna försvinner. Bolagen blir helt enkelt mer försiktiga när hållbarhetsinformationen kan bli kurspåverkande.

– Men den stora skillnaden är egentligen att hållbarheten numera är med – alltså från att tidigare inte nämnts alls. Tidigare var det bara de riktigt stora bolagen som hade med hållbarhetsredovisningar i sina rapporter, säger Malin Lindfors Speace.

Hon är mitt uppe i att gå genom skörden av förra årets rapporter.

– Tittar man brett, alltså även utanför fastighetsbranschen, går det tydligt att se hur bolagen tittat runt i kamrarna efter vad som går att mäta för att lyckas få med något i rapporten. Det är inte så konstigt, eftersom man inte jobbat med frågorna tidigare. Man har inte haft vanan och systematiken.

Frågeställningar kring trygghet, gemenskap, närheten till viktiga samhällsfunktioner blir allt viktigare. Bild Johan Bergmark.

Malin Lindfors Speace har hunnit plöja en handfull rapporter från fastighetsbolag. Några mönster tycker hon sig se.

– De mer traditionella bolagen redovisar mycket som är kopplat till miljö och energi. Vilket naturligtvis är klassiska fastighetsfrågor. Men frågeställningar kring trygghet, gemenskap, närheten till viktiga samhällsfunktioner blir allt viktigare. Det ser jag ta mer plats hos de unga bostadsbyggarbolagen.

Det går att arbeta med social hållbarhet ur en mängd olika perspektiv i ett företags värdekedja. Traditionellt har det handlat om att ta in mänskliga rättigheter och arbetsrättsliga villkor i leverantörsledet. Det kan handla om både anställningsför­hållanden hos underentreprenörer och under vilka förhållanden det material man köper in produceras. Internt handlar det om jämställdhet och mångfald. Men ett något mer outforskat perspektiv hittas ”nedströms” i värdekedjan. I fastighetsbranschen kan det innebära att arbeta med social hållbarhet ur boendeperspektiv och med närsamhället.

– Där kommer trygghetsfrågorna in. Konkreta saker som hur fönsterrutor i tvättstugan skapar större trygghet. Den typen av frågeställningar har jag inte sett i rapporterna tidigare. Troligen mer på grund av att det är en fråga i tiden än på grund av krav på rapportering. Men det blir tydligare när man måste uttrycka det i siffror och reda fakta.

Ska hon välja någon favorit blir det Castellum. Ett bolag som gjort en tydlig satsning på att angripa ungdomsarbetslöshet och utanförskap. Detta med ett bonussystem där det faller ut en bonus till entreprenörer som starar lärlingsprogram i de projekt där Castellum bygger.

Här kommer vi in på något intressant. För i fastighetsbranschen är det sannolikt en helt annan faktor än lagkrav som driver på att finslipa det sociala hållbarhetsarbetet. Allt oftare ställer kommunerna i markanvisningsprocesser krav på att byggaktörerna ska visa hur de bidrar till att stärka den sociala hållbarheten i området. Här märks en viss spretighet. Men ändå inte så att det förvirrar i alltför hög grad menar Filip Elland, Castellums hållbarhetschef. Än så länge har Castellum kunnat matcha kravställningarna med hur bolaget själva vill driva social hållbarhet.

– Vårt hållbarhetsprogram med lärlingsplatser har en tydlig fördel i att det är enkelt att redovisa, det går att visa på ett faktiskt antal personer som kommer i arbete, säger Filip Elland.

Men kanske att det finns en viss risk att det blir en inflation i relativt ytliga sociala insatser om bolagen ska börja toppa kommunernas önskelistor.

– Å andra sidan är det en rätt positiv tävlan. Visserligen kostar det lite pengar, men det är goda insatser och som ett börsnoterat bolag ser vi verkligen en affär i det vi gör, säger Filip Elland.

Håll intressentdialoger med dem som berörs av er verksamhet. Ta reda på vad som är väsentligt för dem och förstå hur det fungerar med affärsmodellen. Om man saknar det svaret är man svarslös. Då sitter man med en risk att folk uppfattar att man försöker köpa sig fri. Det kommer inte att fungera, säger Malin Lindfors Speace. Foto Johan Bergmark.

Och här ligger nog en del av förklaringen varför Castellums rapport gått hem hos Malin Lindfors Speace. Just vikten av att kunna koppla de hållbarhetssatsningarna till affärsmodellen är något hon återkommer till gång på gång.

– Många försöker avrapportera på allt enligt den nya regleringen. Men gör man det alltför plikttroget får man ingen nytta av det.

Istället för att bara försöka skrapa ihop vad man tror att bolagsverket vill se, anser Malin Lindfors Speace att hållbarhetsarbetet ska bli en del av
det som stärker affären.

– Då får du bättre kontroll på energiförbrukningen, mindre problem med farligt avfall, mindre omsättning av hyresgäster och så vidare. När sen kommunen vill se exempel på åtgärder för stärkt social hållbarhet kommer du att ha fler poäng än vad som efterfrågas.

Där fastighetsbolagens sociala insatser för 15 år sedan till stor del handlade om sponsring och stöd till lokala organisationer och föreningar handlar det nu i allt högre grad om betydligt djupare involvering och samverkan med samhället.

Finns det här en gränsdragningsproblematik, alltså att det blir oklart vem som ansvarar för vad?

– Inte som jag ser det. Ibland är det vettigare att ta ett större ansvar för det kommer ge nytta till de kunder man har, säger Malin Lindfors Speace.

Snarare då att den som kan leva upp till ett bredare ansvar får fördelen att skarpare kunna formulera den samhälleliga motprestation som behövs för att de egna satsningarna faktiskt ska fungera i det stora hela.

För det är ju trots allt så att vällovliga satsningar på exempelvis läxhjälp, som är superviktiga i ett område med trångboddhet, kan falla platt om sen samhället inte uppfyller sin del.

Riskerar bolaget att framstå som naiva? Alltså att de slår sig för bröstet, trots att utvecklingen i det stora går helt åt andra hållet.

– Nej, jag ser ingen risk så länge man är tydlig med vad man gör och varför man ser en styrka i det. Det handlar om att vara trygg i varför man gjort denna satsning.

Men hur kommer man dit? Vad är dina tips till den som står och vädrar lite osäkert på detta nya område?

– Håll intressentdialoger med dem som berörs av er verksamhet. Ta reda på vad som är väsentligt för dem och förstå hur det fungerar med affärsmodellen. Om man saknar det svaret är man svarslös. Då sitter man med en risk att folk uppfattar att man försöker köpa sig fri. Det kommer inte att fungera.

Tre perspektiv av Hållbart fastighetsägande

Att hållbarhetsfrågorna är komplexa, inte minst när de gått från att handla om miljö till att inriktas mer på samhällsfrågor, har Fastighetsägarna Stockholms hållbarhetschef Karin Karlsbro förståelse för. För att kunna spela en mer aktiv roll och stötta medlemmarna med kunskap och vägledning bestämde sig Fastighetsägarna Stockholm för att ta fram en plattform där begreppet ges ett konkret innehåll.

– Vi utgick från FN:s globala hållbarhetsmål och ställde oss frågan vad social hållbarhet betyder för vår organisation och vilken roll vi och medlemmarna spelar. Det landade i tre perspektiv; trygghet, integration och ansvarsfulla relationer, säger Karin Karlsbro.

Att inom ramen för sin verksamhet ta samhällsansvar och skapa samhällsnytta kan för fastighetsägare handla om goda relationer med intressenter, god förvaltningskvalitet samt trygga, trivsamma och stabila stadsdelar. Ett effektivt hållbarhetsarbete är väl integrerat med affärsstrategier och operativt arbete. Karin Karlsbro betonar att fastighetsägare länge tagit ett stort ansvar och lagt resurser på ökad trygghet i form av brottsförebyggande åtgärder, tagit ansvar för sina leverantörskedjor och som arbetsgivare arbetat med mångfald och jämställdhet. Men det märks också en vilja att ta fler och nya initiativ.

– Samtidigt ser vi allt tydligare hur behovet av en social bostadspolitik ökar, för att motverka utanförskap, segregation, bostadsbrist och hemlöshet.

 

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

SparaSpara