Nu ska hyrorna upp på bordet

För att pejla in läget inför kommande förhandlingar frågade vi Tomas Ernhagen, chefsekonom Fastighetsägarna, och Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen, hur de ser på de centrala frågorna som nu stundar.

Annons:

Annons:

Annons:


Hyresförhandlingarna har startat och ska helst vara i land senast i mitten av december. Tidigare år har förhandlingarna till och ifrån strandat vilket lett till kraftiga förseningar för en del av beståndet. Förhandlingarna på den privata sidan i Stockholm blev först klara i april i år, det efter nio månaders segdragna diskussioner. Uppgörelsen slutade med att hyreshöjningen blev 1,3 procent, i riket var snittet 0,98 procents höjning.

I år har redan Sabo och Fastighetsägarna rest gemensamt krav på höjning av hyror med 3–4 procent beroende på lokala förutsättningar och i Stockholm är Fastighetsägarnas yrkanden höjning med 3,5 procent.

Både de kommunala och privata fastighetsägarna pekar på att den ekonomiska utvecklingen har varit god i Sverige men att detta inte har synts i utvecklingen av hyresnivån. För 2019 anser man att den makroekonomiska utvecklingen bättre måste spegla sig i kommande hyror.

Nu har tonläget varit tämligen ansträngt såväl innan som efter valet och parterna tycks stå långt från varandra även i år. Ökad inflation och högre kostnader sätter press på lönsamheten menar man från fastighetsägarna. Räntor är fortsatt låga och hyresvärdarna i allmänhet gör goda vinster, svarar hyresgästsidan.

De viktiga frågorna som ännu inte har fått en lösning är exakt vad en hyra ska spegla och hur tvister ska lösas. Här föreslår Hyreskommissionen att det bildas en oberoende tvistelösning. Läs intervju med Chris Österlund, vd för Botkyrkabyggen och en av medlemmarna i Hyreskommissionen.

Hur ser ni på resultatet efter förra årets hyresförhandlingar?
Fastighetsägarna: I de årliga förhandlingarna har Hyresgästföreningen ett veto, som de utnyttjade även under förhandlingarna om 2018 års allmänna hyresnivå. Resultatet blev att hyresnivån sänktes realt för tredje året i rad. Vetot är en följd av att det saknas såväl grunder för förhandlingen som en oberoende tvistelösning dit parterna kan vända sig om de inte kommer överens.
Hyresgästföreningen: Givet förutsättningarna med låga räntor och taxebundna kostnader var det rimliga hyreshöjningar som i slutändan speglade hyresvärdarnas faktiska behov.

Anser ni att boendekvalitet idag prissätts på ett adekvat sätt?
Fastighetsägarna: Kvaliteten i olika hyresrätter skiljer sig åt, vilket påverkar lägenhetens hyra. I grunden är det bra, eftersom vi vill att det ska vara möjligt att hitta lägenheter som motsvarar det man har råd med. Självfallet måste man hålla en acceptabel grundnivå. Hur kvaliteten ska påverka hyran avgörs i de sedvanliga bruksvärdesförhandlingarna.
Hyresgästföreningen: Nej, vi vill ha större spridning i förhandlingsöverenskommelserna så att förvaltningskvaliteten speglar hyran bättre än idag.

Vad tycker ni exakt att en hyreshöjning ska bygga på för parametrar?
Fastighetsägarna: De årliga förhandlingarna handlar om hur den allmänna hyresnivån på en ort ska höjas till följd av externa samhällsekonomiska faktorer som inte hyresvärden kan påverka. Ytterst handlar det om att det ska vara ekonomiskt möjligt att bygga och förvalta hyresrätter även i framtiden. Därmed skiljer de sig från de vanliga bruksvärdesförhandingarna, som handlar om faktorer som hyresvärden har ett direkt inflytande över.
Hyresgästföreningen: Det är centralt med lokala förhandlingar där alla perspektiv finns med. Viktigast för hyresgästerna är underhåll, inflytande och förvaltningskvalitet. Men även hyresvärdarnas perspektiv och samhällsekonomiska förutsättningar spelar in. Först då får man ett förhandlingsunderlag som håller över tid.

Är ni öppna för att det bildas ett oberoende tvistelösningsorgan för den privata marknaden
Fastighetsägarna: Ja, när det gäller förhandlingarna om den allmänna hyresnivåns utveckling. Men behovet gäller i lika hög grad för de kommunala bolagen.
Hyresgästföreningen: Ordningen är viktig för oss. Först måste vi se till att de lokala förhandlingarna fungerar. Därefter vill vi i ett första steg ha en partssammansatt tvistelösning. Sedan kan man diskutera en oberoende tvistelösning.

Annons: