Mixat utbud bakom framgångsrika stadskärnor

Dagligvaruhandeln drar de största omsättningssiffrorna, men det är mixen av handel bostäder och arbetsplatser som får svenska stadskärnor att bli riktigt framgångsrika. Det visar årets upplaga av rapporten Cityklimatet.

Annons:

Annons:


Med kombinationen av urbanisering och e-handelns framfart som motivering har stadsutvecklare de senaste åren siat att stadskärnorna kommer att behöva omvandlas till våra nya vardagsrum för att kunna vara levande och lönsamma. Årets upplaga av rapporten Cityklimatet, som analysföretaget WSP gjort på uppdrag av Fastighetsägarna, vittnar om att spådomarna ser ut att slå in.

– Den upplevelsebaserade konsumtionen har ökat och stadskärnan har blivit vårt nya vardagsrum. Med ökad konkurrens från externhandel och e-handel har strukturen och butiksmixen förändrats. Men det innebär inte att antalet verksamheter blivit färre eller att stadskärnorna utarmats. Tvärtom har både omsättningen och antal verksamheter ökat vilket pekar på en förtätning i befintliga stadskärnor, säger Rudolf Antoni, näringspolitisk chef hos Fastighetsägarna.

Såhär definieras en stadskärna i rapporten Cityklimatet:

Stadskärnan är de områden av staden där densitet, branschdiversifiering och stråkintensitet är störst. I praktiken innebär detta de delar där en övervägande majoritet av arbetsplatser, handel, service, kulturinstitutioner och offentliga myndigheter är belägna, dvs ett område som tillgodoser flera målgruppers behov av såväl enklare som mer specialiserade tjänster.

Det är främst en ökad omsättning inom dagligvaruhandeln, till exempel livsmedel, tobak, systembolag, och kafé- och restaurangnäringen som ligger bakom de positiva siffrorna. Det i sin tur är resultatet av den strukturomvandling som skett i stadskärnorna de senaste åren. En omvandling som inneburit att antalet dagligvarubutiker, kaféer och restauranger och annan serviceverksamhet som hud- och skönhetsalonger blivit allt fler i förhållande till sällansköpsvarubutiker. Men även sällanköpsvaruhandeln, av exempelvis kläder, inredning, cykel och sport, utvecklades starkt under perioden jämfört med tidigare år.

Bilden av goda tider bekräftas av Sven-Olof Daunfeldt, professor i nationalekonomi och verksam inom Handelns utredningsinstitut, HUI.

– Vad man ändå kan konstatera är att medvetenheten om vikten av en levande stadskärna är större i dag än för några år sedan, fast tyvärr är fokus allt för mycket på handeln. ”Bara vi får hit H&M så löser sig allt”, är devisen man ofta hör, sade han när Fastighetstidningen för drygt ett år sedan besökte Falkenberg, som i årets upplaga av Cityklimatet toppar listan över stadskärnor med den högsta omsättningsökningen.

43

av de 52 stadskärnorna i undersökningen hade en positiv tillväxt mellan 2015-2016.

Gemensamt för omsättningsökningarna i landets välmående stadskärnor är att  fastighetsägare och näringsidkare utvecklat befintliga lokaler, genom om- och nybyggnationer och förtätning. Även det som tidigare ansetts som B- och C-lägen har blivit attraktiva för verksamheter som är mindre lägesberoende.

Men undersökningen visar också att det finns en stor spridning i tillväxt mellan de olika stadskärnorna. Den varierar mellan 9,4 procent och minus 2,4 procent. 43 av de 52 stadskärnorna i undersökningen hade en positiv tillväxt.

De stadskärnor som har störst närmarknad, det vill säga många arbetande och boende inom en radie av en kilometer, har haft den starkaste tillväxten de senaste fem åren.

– Slutsatsen borde därför vara att förtätning och nybyggnation av både bostäder och arbetsplatser i centrumnära lägen är prioriterad om man ska ha ett levande centrum, förklarar Rudolf Antoni.

En attraktiv stadskärna är en viktig förutsättning för tillväxt i en kommun. Ett levande centrum skapar arbetstillfällen, lockar till sig investerare, besökare, nya invånare och entreprenörer.

– Stadskärnan är en viktig del av den lokala identiteten. Den bör inte lämnas åt sitt öde. Därför måste kommunen tillsammans med fastighetsägare, och andra näringsidkare gemensamt ta ansvar för utvecklingen, avslutar Rudolf Antoni.

 

De 10 stadskärnor med starkast omsättningsutveckling 2015/2016

Falkenberg: +9,4 procent
Skara: +9,2 procent
Ängelholm: +7,6 procent
Trelleborg: +7,1 procent
Trollhättan: +7,1 procent
Kristianstad: +6,8 procent
Göteborg: +6,6 procent
Mjölby: +6,5 procent
Varberg: +6,0 procent
Uppsala: +6,0 procent
De tio stadskärnor med svagast omsättningsutveckling perioden 2015/2016

Uddevalla: -2,4 procent
Gislaved: -2,3 procent
Kristinehamn: -1,7 procent
Eskilstuna: -1,4 procent
Borlänge: -1,4 procent
Eslöv: -0,9 procent
Vetlanda: -0,8 procent
Sundsvall: 0 procent
Vänersborg: 0,8 procent
Alingsås: 1,1 procent

 

Hela rapporten, Cityklimatet 2017, kan du ladda ner här ifrån Fastighetsägarna.

Annons: