”Mer öppna data ger bättre konkurrens”

Strax innan årsskiftet gav regeringen Lantmäteriet i uppdrag att snabba på digitaliseringen. Samtidigt presenterades en studie från Handelshögskolan i Stockholm som visar att fri tillgång till offentliga kartdata kan spara samhället miljarder. Fredrik Sand, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, vill snabba på arbetet att göra inlåst data tillgänglig. 

Annons:

Annons:


Var finns de stora vinsterna?

– Det går att skapa en mängd nya tjänster, nya företag och nya arbetstillfällen om man ger tillgång till inlåsta och avgiftsbelagda offentliga data. Digitaliseringen har sänkt tröskeln enormt för vad som är möjligt att åstadkomma.

Vad finns det för värden för fastighetsbranschen?

– Fastighetsdata är bland de mest värdefulla datakällorna. Tillgång till data om planbestämmelser, restriktioner, kommunikationer och ledningsdragningar leder till effektiviseringar i bygglovsprocesser. Vi lever idag med processer som skapades för papper och kanske fax.

Men kan verkligen användande av öppna data göra så mycket i så pass formaliserad beslutsprocess?

– Ja, men det är viktigt att man inte bara digitaliserar samma process som tidigare. Hur skulle processen se ut om vi skapade den digitalt från början? Det finns även nytta med öppna data mellan offentliga organisationer.
Det skapar billigare och snabbare hantering.

Okej, men allt handlar inte bara om byggande…

– Öppna geodata skulle också kunna leda till bättre underlag i olika former av upphandlingar, vilket ger högre konkurrens och bättre anbud. Något som i slutändan bör gynna fastighetsägare.

Hur då?

– Ta exempelvis sophämtning eller snöröjning. Den som redan har kontraktet har ett övertag genom att veta hur ofta man behöver åka och hur lång tid. Finns sådan information som öppna data inför en upphandling skulle man få bättre anbud där de olika anbudsgivarna bättre kan anpassa sina förslag.

Men är det verkligen Handelskammarens linje att ge bort saker gratis?

– Detta är data som skattebetalarna oftast redan har betalat för. Det är stora värden som bara ligger och dammar i något arkiv eller snarare på någon server som ingen kommer åt. Data är bara nyttiga när de används. En finsk studie visade att försäljningen för arkitekt- och teknikföretag som återanvände geodata växte 15 procent snabbare i länder med låga eller inga avgifter på data. Handels-studien visar att det skulle bli en vinstaffär att ta bort Lantmäteriets avgifter för geodata.

Men varför ska inte myndigheterna själva få göra affären? 

– Hela idén med öppna data är att återanvända data på nya sätt. Vi vet inte på förhand vem som har de bästa idéerna. En del finns redan, som att använda väderdata för att styra fastighetens uppvärmningssystem effektivare. Men det är idag smhi:s prognoser och deras samarbetspartner man måste gå till. Det borde finnas utrymme för fler lösningar och fler aktörer och massor av helt nya tjänster för fastighetsägare.

Det har antagits en policy för öppna data räcker inte det?

– Det måste till ny energi i arbetet med öppna data, Sverige har tappat i eu:s rankning. Myndigheterna behöver publicera vilka datakällor de har och göra data tillgängligt i elektroniskt, maskinläsbart format. I dag finns ett undantag som gör att myndigheter lämnar ut data på papper eller mer låsta format. Det gör att andra länder nu leder utvecklingen. Det finns dock positiva exempel som Stockholms stad som har kommit långt med öppna data.