”Man kan inte bo i 73 372 startbesked”

Det har pumpats ut 1,8 miljarder kronor i byggbonusar. Men Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP Analys & Strategi, är tveksam om kommunerna verkligen uppfyller kraven. Hon konstaterar att det råder stor skillnad mellan statistikens startbesked och det faktiska byggandet.

Annons:

Annons:

Annons:


Nyligen presenterade boverket en lista över vilka kommuner som i år får ta emot regeringens byggbonus. Totalt 199 kommuner får dela på 1,8 miljarder kronor eftersom de uppfyller ett antal krav som regeringen ställt upp – de ska ha gett startbesked till bostadsbyggande under det senaste året (från augusti 2016 till juli 2017), de ska ha tagit emot nyanlända enligt avtal och de ska även ha aktuella översiktsplaner och riktlinjer för bostadsbyggande.

Pengarna fördelas i relation till antal startbesked och antal ny­­anlända och det beror således på hur många andra kommuner som ansöker och hur många startbesked som getts dem och hur mycket pengar var och en av kommunerna får.

Det har kommit en del kritik kring att pengarna inte behöver öronmärkas i kommunerna och att de därför kan stoppas i vilka kommunal­ekonomiska hål som helst i slutet av året. Många undrar också om inte pengarna kunde göra större nytta på annat sätt. Jag funderar mer kring om kommunerna faktiskt uppfyller de krav som ställs på dem.

Startbesked stämmer väldigt dåligt överens med det faktiska byggandet

Listat

 

Byggbonus:

Borde ges till de som bygger och inte de som bara planerar.

 

Byggbonus:

Borde ges till de som ökar sitt byggande.

 

Byggbonus:

Borde kanske inte ges till någon.

I början av året frågar Boverket alla kommuner i landet om läget på bostadsmarknaden i den så kallade Bostadsmarknadsenkäten. Det är utifrån den man gör bedömningen hur många kommuner som har underskott/brist på bostäder och beräknar hur mycket bostäder som planeras sättas igång under året. Man frågar också om kommunen har aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen.

I årets enkät svarade 4 kommuner inte alls på frågan om de har antagna riktlinjer och 86 svarade att de inte hade det, medan 26 av de 200 som svarade att de hade antagna riktlinjer angav att de var antagna före år 2012. Bara 134 kommuner har riktlinjer antagna under den senaste mandatperioden. Av de kommuner som fick byggbonus var det 36 kommuner som enligt årets enkät inte hade antagna riktlinjer – de fick tillsammans 96 miljoner kronor i byggbonus. Några av dem har helt säkert hunnit med att anta riktlinjer under våren 2017 – men inte alla.

Åre kommun som gett startbesked till över 300 bostäder och fått byggbonus planerar inte att sätta igång en enda bostad under 2017–2018 och har heller inte enligt statistik från scb satt igång en enda bostad hittills under 2017. Kommunen har inga riktlinjer antagna.

Kommunernas planerade igångsättning och deras startbesked stämmer väldigt dåligt överens med det faktiska byggandet. Man kan faktiskt inte bo i 73 372 startbesked!

Stockholms stad har satt igång 6 500 bostäder de senaste fyra kvartalen – det är 23 procent färre än antalet startbesked och för att sätta igång enligt plan gäller det att man presterar med oförminskad takt under det sista kvartalet i år (något som för tillfället inte ser ut att lyckas).

Exemplet Solna är talande: kommunen har fått 18,5 miljoner i byggbonus för 907 bostäder. Enligt plan skall man under året påbörja byggandet av 1 ?236 bostäder. Men under de första tre kvartalen har bara 50 bostäder börjat byggas. Tar vi med sista kvartalet i fjol blir det 420 bostäder. Kommunen har inga antagna riktlinjer för bostadsbyggande sedan 2010. Frågorna man ställer sig: Är kommunen värd en bonus och borde kanske Solna betala tillbaka en del  till staten?

Maria Pleiborn
demograf och senior rådgivare på WSP Analys & Strategi

Annons: