Lösningen fanns redan i huset

Att dra tilluftskanaler för en FTX-lösning i en äldre fastighet kan vara dyrt och krångligt. Men när Einar Mattsson skulle renovera ett par hus i Sätra visade det sig att lösningen funnits i väggarna sedan husen byggdes på 1960-talet.

Annons:

Annons:


Det har blivit ett rejält lyft. Nytt kök och badrum i alla lägenheter. I de tomställda lägenheterna, som den förvaltaren Helen Bodin nu öppnar dörren till, har man passat på att göra en totalrenovering av hela lägenheten.
Men den största förändringen syns knappt alls. Och det gjorde inte heller den största utmaningen Einar Mattsson ställdes inför när de sju huskropparna byggda 1965 skulle renoveras. Här hade man att tampas med radon från både berggrund och byggmaterial.

– Man hade tidigare använt sig av flera olika lösningar. Nu ville vi hitta en mer långsiktig lösning och det var en bidragande del till att vi tittade på FTX, säger Helen Bodin, förvaltare på Einar Mattsson.

Men i många fall blir det dyrt att dra de kanaler som krävs för tilluften. Behövs det dras nya kanaler inne i lägenheterna kan det innebära hyressänkning eftersom det stjäl en del utrymme. Men det problemet hade man löst – även om man inte hade en tanke på det då – redan när husen byggdes.

– De här husen byggdes med så kallat förstärkt självdrag. Från varje rum gick det kanaler upp till en skorsten. Det är en lösning som fungerade när det var varmt inne och kallt ute. Annars var det nästan inget luftombyte alls, säger Fredrik Westerberg, projektledare på Einar Mattsson.

Nu går frisk luft som renats i filter åt andra hållet. Det enda som syns är att där det tidigare satt ett galler sitter det nu ett spjäll av lite modernare snitt som fördelar den uppvärmda luften jämnt i rummet. Naturligtvis fick man först kosta på att täta de gamla kanalerna.

– Hade det visat sig att FTX inte alls hade burit sig ekonomiskt hade vi självklart tittat på andra lösningar. Men med denna lösning kunde vi uppnå flera saker på en och samma gång. Vi får bättre luftflöden, får bort radonproblemet och inte minst är det också en rent affärsmässig energiåtgärd, säger Fredrik Westerberg.

För att få plats med de nya ventilationsaggregaten, där man växlar över den uppvärmda frånluften, fick man bygga till en uppstickande del på taken.

– Vi tittade på en variant där aggregatet står ute. Men vi resonerade att om vi ska förvalta huset långsiktigt så vill vi kunna serva, byta filter och så vidare inomhus, säger Fredrik Westerberg.

Man räknar med att göra en rejäl energibesparing, varav värmeåtervinningen i den nya ventilationen står för det största bidraget. Tidigare drog husen 165 kWh/kvm, nu har man fått ner det till 85 kWh/kvm. Detta är än så länge rent teoretiska siffror eftersom man inte hunnit köra husen så länge. Intressant är att det kommer att vara möjligt att jämföra utfallet av olika åtgärder. I en del av beståndet har man tilläggsisolerat fasaderna och bytt fönster, i en del var fönstren redan bytta (dock inte med lika bra u-värde som de helt nya).

– Framförallt är det en helt annan boendekomfort än tidigare. Vi gjorde en Aktiv Bo-mätning nyligen. På produktindex gick vi från 69 till 93 procent nöjda, säger Helen Bodin.

Det är naturligtvis svårt att säga något om luftens inverkan på resultatet. Einar Mattsson har gjort flera åtgärder och även inkluderat upprustning av utemiljö.
Fredrik Westerberg berättar att man i möjligaste mån försökt att låta hyresgästernas synpunkter styra projektet, exempelvis valde man en annan utformning på köksskåpen i den andra fasen av projektet.