Nu skriver vi snart 2015 och jag ska sammanfatta några av de tankar jag har i slutet av året. De sammanfaller delvis med det övergripande intryck jag fick med mig från Bokriskommitténs slutseminarium nu i veckan. Det är en splittrad bild. Flera av de politiker och andra aktörer som deltog på det välbesökta seminariet uppskattar […]
Nu skriver vi snart 2015 och jag ska sammanfatta några av de tankar jag har i slutet av året. De sammanfaller delvis med det övergripande intryck jag fick med mig från Bokriskommitténs slutseminarium nu i veckan. Det är en splittrad bild.
[ Annons ]
Flera av de politiker och andra aktörer som deltog på det välbesökta seminariet uppskattar den helhetssyn som Bokrisommittén formerat runt bostadspolitikens behov av åtgärder. Man måste både bygga mer och förbättra användningen av det befintliga bostadsbeståndet. Och flera lovordade också de konkreta förslagen avseende hyressättning, rörlighet och nybyggande.
Men inte alla förstås. Så risken är överhängande att även politiker som ser behovet av reformer väljer att fortsätta ducka, i synnerhet i det tillstånd av evig valrörelse som präglar rikspolitiken i dag. Å andra sidan inger det mig hopp att jag allt oftare möter politiker som bekräftar vår problemformulering och som vågar säga att också heliga kor inom bostadspolitiken har ett bäst-före-datum.
Även kring infrastrukturfrågorna är bilden splittrad på ett sätt som var svår att förutse före valet. De flesta är överens om att det behövs satsningar för sysselsättning och tillväxt, men hur och när lyckas våra folkvalda inte enas om.
Det beklagar jag särskilt, inte minst med tanke på vad sådana investeringar skulle betyda för vår branschs möjligheter att bidra med fler och bättre fastigheter för arbetstillfällen, service och inte minst bostäder.
Att Sverige skulle få uppleva ett extraval – om det nu blir så – var det inte många som ?förutsåg under det så ?kallade supervalåret 2014. Men det är väl bara att acceptera verkligheten.
I medierna utses redan vinnarna på ett extraval och i sin blygsamhet glömmer redaktionerna bort att placera sig själva på listan av reklam- och mediebyråer. Förlorare söks bland partier och partiledare.
Själv vill jag lansera andra förlorarkandidater. Nödvändiga politiska beslut försenas och osäkerhet hämmar värdefulla investeringar, såväl offentliga som privata. Bättre julklapp kunde man önskat sig, inte minst som situationen ser ut för de som drabbas värst av bostads- och arbetsmarknadernas tillkortakommanden.
Jag hoppas att vi efter den här turbulensen kan få en stabil och regeringsduglig regering ?på plats.
Sedan jag i förra numret av Fastighetstidningen berörde frågan har fler röster tillkommit i diskussionen om de mest utsatta hushållen på bostadsmarknaden. Många ser utmaningarna och var dagens modell brister, och vill även bidra till nya lösningar. Här vill jag mena att alla initiativ till nytänkande måste välkomnas och inte bara avfärdas reflexmässigt. Så löser vi väl inga problem.
Men vi går inte in i helgerna med ett dystert scenario för Sverige och särskilt inte för vår bransch. Även om det ser lite svagt ut i ekonomin, inte minst i vår omvärld, så pekar det allra mesta på att det kan bli ett bra år för fastighetsbranschen. Och 2015 bjuder (sannolikt) på ännu en valrörelse där säkert våra frågor kommer på agendan igen.
Jag hoppas att vi efter den här turbulensen kan få en stabil och regeringsduglig regering på plats. Det ser jag som avgörande för en utveckling av bostadspolitiken, för ett positivt investeringsklimat och för i vilken utsträckning vår bransch kan hjälpa Sverige att växa.
Med önskan om sköna helger och ett ?starkt 2015!
Reinhold listar:
- Mer samverkan i politiken skulle ge bättre resultat på bostadsmarknaden.
- Regeringen fick en hel budget i julklapp av Alliansen. Svårt att bräcka!
- Snö? Inte än och inte mitt favoritunderlag, men vinterdäcken är på och skidorna redo!
