Lägenhetsinbrotten ökar – men visst går det att stoppa tjuven

Bostadsinbrott generellt varierar i antal från år till år – medan lägenhetsinbrotten ökar kontinuerligt och har mer än fördubblats under den senaste tioårsperioden. Förra året steg antalet lägenhetsinbrott med sex procent, enligt BRÅ (Brottsförebyggande Rådet). Statistiken talar sitt tydliga språk. Antalet inbrott i lägenheter, källare och vind ökar och man ser en tydlig trend. Studier …

Annons:

Annons:


Bostadsinbrott generellt varierar i antal från år till år – medan lägenhetsinbrotten ökar kontinuerligt och har mer än fördubblats under den senaste tioårsperioden. Förra året steg antalet lägenhetsinbrott med sex procent, enligt BRÅ (Brottsförebyggande Rådet). Statistiken talar sitt tydliga språk. Antalet inbrott i lägenheter, källare och vind ökar och man ser en tydlig trend. Studier genomförda av BRÅ visar att gärningsmännen, som i många fall är missbrukare, ofta tar sig in i en lägenhet genom entrédörren. Detta gällde i 46 procent av de lägenhetsinbrott som de har studerat. Vid övriga lägenhetsinbrott hade tjuven tagit sig in i bostadshuset genom fönster i markplan (26 procent) och i 18 procent av fallen genom balkongdörrar.  Det vanligaste är att gärningsmännen bryter sig in i bostadshuset genom att bända eller dyrka upp ytterdörren eller dörrkarmen, alternativt ett nåbart fönster eller fönsterbräda.  Frågan är om det ens är lönt att försöka hindra inbrottstjuven? Eller drabbas man av inbrott ändå?

Svensk polis och många andra brottsförebyggare arbetar efter den internationellt etablerade teorin ”Broken Windows”. Teorin går ut på att snabbt åtgärda skadegörelse eftersom ett krossat fönster snabbt leder till fler krossade fönster. Om byggnader inte underhålls tenderar de att snabbt förfalla och riskerar att dra till sig kriminalitet. Jag lyssnade i våras på ett intressant föredrag med Lennart Levander, som är tjänstledig polis och säkerhetskonsult på föreningen Fastighets­ägarna Järva.

Lennart arbetar själv efter Broken Windows-teorin. Han rekommenderar bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att göra regelbundna rundvandringar, både inomhus och utomhus. Lennarts tips är relativt enkla och ”billiga” åtgärder som kan öka säkerheten, som att regelbundet klippa häckar och buskar, att åtgärda slitna parkbänkar, byta ut trasiga staket, plocka upp skräp och slängda fimpar utanför huset, fixa till fula märken och repor på fastighetens ytterdörr och att underhålla källaren.

Om byggnader inte underhålls tenderar de att snabbt förfalla och dra till sig kriminalitet.”

Om man vill göra en regelrätt trygghetskontroll av sitt bostadshus finns det bra besiktningsprotokoll att ta hjälp av, ett sådant exempel finns på www.svenskabostader.se (sök: SB 2008 Trygghetskontroll)
För att minska risken för inbrott kan det vara värt att se över bostadshusets skalskydd, det vill säga att kontrollera entrédörrar och källardörrar, fönster och ­balkongdörrar på markplan. Ingen dörr och inget hus är det andra likt. Därför kan varje dörr behöva sin specifika säkerhetslösning beroende på dörrens och karmens utformning, hur stor yta som omsluter dörren, brytvinkeln med mera. Polisen, Stöldskyddsföreningen med flera, rekommenderar också att man monterar terrassdörrlås och fönsterlås i nåbara lägen­heter och källarförråd.

I en bostadsrättsförening är det många som passerar genom ytterdörren varje dag, boende, hyresgäster, brevbärare, hantverkare, hemtjänst med flera. Om föreningen har problem med att obehöriga tar sig in i huset finns det idag säkrare alternativ till portkoder. Ett sådant exempel är elektroniska passersystem där man använder en form av elektronisk nyckel, en så kallad tagg, för att ta sig in i allmänna utrymmen. På marknaden finns idag ett antal olika lösningar på passersystem, med varierande säkerhetsgrad beroende på föreningens behov.
Det är ofta tillfället som gör tjuven. Så det är faktiskt värt ett försök att mota Olle i grind och därmed slippa ovälkomna besökare i huset.

Maria Livijn näringspolitiskt ansvarig för bostadsrättsfrågor på Fastighetsägarna.
maria.livijn@fastighetsagarna.se.

Annons: