Kraven på affärmässighet gäller i högsta grad fortfarande

Med stigande förvåning ser jag hur en del aktörer för resonemang som går ut på att låta kommunägda bostadsbolag agera utan hänsyn till EU:s konkurrenslagar, och användas som ett verktyg för att lösa bostadsproblematiken genom att bortse från kravet på affärsmässighet. Bland exemplen finns bostadsminister Stefan Attefall som säger sig vara ”kritisk till kommunala bostadsbolag …

Annons:

Annons:


Med stigande förvåning ser jag hur en del aktörer för resonemang som går ut på att låta kommunägda bostadsbolag agera utan hänsyn till EU:s konkurrenslagar, och användas som ett verktyg för att lösa bostadsproblematiken genom att bortse från kravet på affärsmässighet.

Bland exemplen finns bostadsminister Stefan Attefall som säger sig vara ”kritisk till kommunala bostadsbolag som agerar som vilket privat fastighetsbolag som helst”. Där återfinns Hyresgästföreningen som genom sin ordförande Barbro Engman lyfter fram att ”allmännyttiga bolag inte ska ge vinst” och som dessutom satt i system att överklaga beslut om kommunala borgensavgifter, när kommunerna följer lagens intentioner om likvärdiga villkor mellan privata och kommunägda bostadsföretag.

De som vill bortse från kravet på affärmässiga principer har missat allvaret i den anmälan om brott mot EU:s konkurrenslagstiftning som Fastighetsägarna gjorde 2005, och det intresse som EU-kommissionen alltjämt riktar mot Sverige.

De som vill bortse från kravet på affärmässiga principer har missat allvaret i den anmälan om brott mot EU:s konkurrenslagstiftning som Fastighetsägarna gjorde 2005.”

Sverige var innan den nya lagstiftningen infördes mycket nära att behöva betala stora böter för otillåtet statsstöd. De kommunägda bolagens regelverk ändrades för att säkerställa att det inte ges stöd och ersättningar till offentligt ägda bolag, som snedvrider konkurrensen och strider mot EU:s konkurrensregler. Men redan efter två och ett halvt år med nya regler börjar man prata om en återgång till subventionskulturen, som om ingenting hänt.

Visst är bostadsbristen akut på flera håll i landet och visst finns det hushåll som är ytterst utsatta på bostadsmarknaden. Det är problem som vi genom ett aktivt handlande måste hjälpas åt att ta ansvar för och det brådskar. Fler bostäder behövs och det behövs bostäder av olika slag. Nyproduktionsbehovet är stort och Sabo:s Kombohus, där gemensam upphandling och pressade kostnader är filosofin, är ett bra exempel på att det kan finnas helt andra sätt att ta sig an just dessa utmaningar för branschen.

Inom Fastighetsägarna har vi kommit en bit på väg genom att lista de åtgärder som vi tycker krävs för att få igång ett ökat byggande och som håller sig på en högre nivå mera långsiktigt.  Åtgärderna överensstämmer bland annat med flera av de förslag som aktuella statliga utredningar presenterat gällande reformering av planprocessen respektive hyressättningssystemet. Bland förslagen märks även behovet av utbyggd infrastruktur, likvärdiga skattemässiga villkor för hyresrätter samt kommunal markprissättning. Även detaljerade byggregler samt tillämpning av riktvärden för buller föreslår vi ändras.

Det är den här vägen vi måste gå om vi långsiktigt ska kunna lösa bostadsfrågorna åt allt flera. Det är inte rätt väg att ropa ”bygg mera med statens pengar”. Rätt väg är att skapa goda förutsättningar för långsiktig och hållbar samhällsbyggnad genom att låta dem som har kunskap och ambitioner få rimliga möjligheter att förverkliga sina projekt. Det fungerar alldeles utmärkt för kontor och lokaler och kan fungera för bostäder. Men då krävs att utredningar och förslag omvandlas till konkret handling.

För övrigt

…märks att det finns ett större intresse för våra näringspolitiska frågor inom politiken.

 …beror det säkert på att bostadsfrågan börjar bli politiskt påträngande. Trycket är stort.

 …har jag börjat se över packningen inför politikerveckan i Visby.