Kollektivism 2.0 

Svenska ungdomar flyttar hemifrån tidigast i Europa men oron är stor för att inte hitta ett boende. Kan nya lösningar som kollektiv och en ökad inkludering av unga minska problemen? 

Annons:

Annons:

Annons:


Allt fler unga känner sig oroade över sin bostads­situation. Kanske är det inte så konstigt med tanke på att 75 procent av Sveriges kommuner uppger att de kommer ha ett fortsatt underskott av bostäder under de kommande tre åren. Företag inom it-branschen slår larm om svårigheterna att rekrytera på grund av bostadsbristen och många tvingas tacka nej till studieplatser på grund av att det inte finns bostäder att tillgå. Samtidigt tycks stressen över att hitta ett boende bara krypa allt längre ner i åldrarna.

– Jag läste på Twitter om en pappa vars 7-åriga son började prata om att ställa sig i bostadskön. I en sådan situation blir det verkligen tydligt att vi har en enorm bostadskris, säger Helena Olsson, chef för stadsutveckling och samhälle på Fastighetsägarna Stockholm.

DET HÄR ÄR UNGDOMSBAROMETERN

Ungdomsbarometern är en årlig undersökning som genomförts sedan 1991. I årets undersökning deltog cirka 16 000 respondenter mellan 15 och 24 år.

Enligt den årliga undersökningen Ungdomsbarometern är bostadsfrågan den fråga som klättrar mest på listan över vad gruppen unga mellan 15–24 år anser är den viktigaste samhällsfrågan idag. I årets undersökning hamnar den på femte plats.

Evelina Larsson, 27, är en av dem som väl känner igen sig i den oro som många unga beskriver. Hon har nyligen avslutat sina studier i Göteborg och står eventuellt inför en flytt till Stockholm. Hon trivs bra i sitt nuvarande kollektiva boende och är rädd att en flytt till Stockholm skulle göra att hennes boendesituation försämrades.

59 procent av unga anser att ökat bostadsbyggande är en mycket viktig samhällsfråga.

10 procent bor kollektivt med två eller fler personer.

2 av 3 unga tycker att staten borde garantera att alla får en bostad.

– Jag känner mig orolig för att jag ska bli tvungen att hyra svart i andra hand eller bo i ett område där jag egentligen inte vill bo. Bostads­situationen känns extrem i Stockholm, jag har hört talas om par som bor med varandra och inte gör slut för att den ena personen då skulle riskera att inte ha någonstans att bo. Det känns som en märklig tendens. Jag tycker inte att det ska behöva vara så, säger Evelina Larsson.

Att frigöra sig från sitt föräldrahem är för många en viktig process i att kunna påbörja vuxenlivet. Men dagens generation unga möts av en bostadsmarknad med stora hinder för att kunna ta sig in. Helena Olsson på Fastighetsägarna Stockholm tror att det är vanligt att unga upplever en frustration över att inte kunna flytta hemifrån. Dagens 15–24-åringar är dessutom uppvuxna med internet och vana vid att ha ett stort inflytande och kunna påverka tack vare lättillgänglig kunskap och information.

– När de sedan möts av dagens bostadsmarknad känner nog många att de nästan ger upp. Tittar man på Ungdomsbarometern ser man att gruppen 15–24-åringar anser sig ha ett stort inflytande och möjlighet att förändra saker. De har haft ett sorts ”Google-övertag” i familjen och kunnat påverka semesterresor och liknande. Sedan kommer de till bostadsmarknaden och känner att det är helt hopplöst, säger Helena Olsson.

Läs mer: ”Det räcker inte med goda intentioner”

Problemen på bostadsmarknaden riskerar dessutom att ge ringar på vattnet när det gäller utbildning och jobb. Allt fler tvingas tacka nej till utbildningsplatser på grund av svårigheten att skaffa ett boende, vilket i sin tur riskerar att öka de socioekonomiska klyftorna i samhället.

54% av de som bor i Stockholm uppfattar det som mycket svårt eller omöjligt att få ett permanent boende…

…vilket kan jämföras med 11% som bor i mindre ort/på landsbygd.

– Vi ser att bostadsbristen får konsekvenser även på lärosätena runt om i landet. Handelshögskolan och KTH i Stockholm har till exempel en stor majoritet stockholmselever på utbildningarna vilket blir en effekt av att det är svårt att hitta boende i Stockholm. Vi kan inte ha det så att man måste vara uppvuxen och redan bo i Stockholm för att kunna plugga här, säger Helena Olsson.

 

Men samtidigt som frustrationen och oron ökar, ökar också det politiska engagemanget bland 15–24-åringar. Många väljer att påverka genom en medveten konsumtion eller genom att engagera sig i en förening eller organisation. Allt fler unga uppger att de kan tänka sig att sitta med i styrelsen i sin bostadsrättsförening och boendet har blivit viktigt även för det sociala livet. Att bo i moderna kollektiv med gemensamma utrymmen är en boendeform som många unga tycks efterfråga.

Nicole Svensson, 25, är en av dem som kan tänka sig att i framtiden bo kollektivt. Hon värdesätter att ha en egen plats där hon kan dra sig undan och vara i fred, men vill samtidigt ha tillgång till gemensamma ytor där hon på ett enkelt sätt kan umgås med andra människor.

– I framtiden kan jag tänka mig att bo i ett ”Co-living”-hus. Jag tror att det är något som kommer att komma mer och mer i framtiden. Många vill bo tillsammans men ha sina egna rum samtidigt som man har ett gemensamt kök och ytor där man kan mötas och starta upp gemensamma projekt på. Jag själv har ett stort behov av att dra mig undan ibland, men jag vill samtidigt ha tillgång till det sociala utan att behöva anstränga mig allt för mycket för att möta andra människor, säger Nicole Svensson.

Ett företag som arbetar för att ta fram fler moderna och kollektiva boendemiljöer är Popup House. Cecilia Wemming, vd, känner väl igen bilden av att unga efterfrågar en annan typ av boende än det som traditionellt byggs idag.

Många unga vill hellre ha en mindre yta, dräglig hyra och kunna bo centralt, men i utbyte få tillgång till kollektiva lösningar som storkök, studieplatser och bibliotek.

Cecilia Wemming, vd för Popup House.

– Vi har sett att många unga hellre vill ha en mindre yta, dräglig hyra och kunna bo centralt, men i utbyte få tillgång till kollektiva lösningar som storkök, studieplatser och bibliotek; man vill helt enkelt ha fler platser att mötas på. Jag vet hur det var när jag flyttade till Stockholm och bodde själv i en etta i en ny stad. Det var ofta rätt ensamt på ett ofrivilligt sätt. Det vet jag att många brottas med.

 

 

 

EVELINA LARSSON

Foto: Svante Örnberg

”Smarta lösningar kan få fler att bo kollektivt” 

Evelina Larsson, 27, bor i ett kollektiv i östra Göteborg. Visst händer det att de lagar mat tillsammans, men det är långt ifrån det stereotypa 1970-talskollektivet med linsgrytor och trångboddhet som skildras i Lukas Moodyssons film ”Tillsammans”.

— Vi är fyra personer som delar på en lägenhet på 140 kvadrat. Alla har eget rum och sedan delar vi på vardagsrum, kök och två badrum, säger Evelina Larsson.

Hon har tidigare bott ensam, med rumskamrater, varit inneboende och delat lägenhet med en sambo. Bäst trivs hon i den kollektiva formen, så länge det funkar med de hon bor med.

— Jag gillar tanken på att dela på resurserna och leva hållbart. Istället för att ha fyra uppsättningar av allt kan vi dela på köksutrustning, dammsugare och verktygslåda.

I kollektivet bestämmer var och en över sitt eget rum, medan de gemensamma ytorna städas enligt ett schema. Även matlagningen sköts helt individuellt.

— Vi har ingen gemensam matkassa, men det händer att vi lagar mat tillsammans på helgerna för att det är kul.

Hon tycker att fler byggherrar borde satsa på att utveckla smarta lösningar för att man ska kunna bo fler i samma boende.

— Med tanke på hur bostadssituationen ser ut för unga idag så förstår jag inte varför en ensamstående person ska sitta och trycka på en trea. Nu vet jag inte hur många som egentligen gör det, men jag tycker definitivt att det är orimligt att det bara byggs fler och fler ettor.

Istället anser hon att nyproduktionen bör utvecklas så att fler kan bo kollektivt.

— Jag tror att nya smarta lösningar skulle göra att fler får upp ögonen för den kollektiva boendeformen. Det skulle dessutom ge boende åt fler.

 

NICOLE SVENSSON

Foto: Janne Danielsson.

Skapar trygghet och gemenskap

Bostadsbolaget Byggvesta vill genom konceptet ”Live to grow” få fler unga att känna sig trygga i sina boenden. För att lyckas med det har bolaget valt att anställa studentambassadörer.

Nicole Svensson, 25, är ambassadör i fastigheten Kosterhavet i Norra Djurgårdsstaden. Hon tycker att arbetet är viktigt, samtidigt som jobbet gör att hon får in en fot i arbetslivet.

– För de personer som flyttar hemifrån för första gången kan det vara ett stort stöd att ha en studentambassadör i huset att vända sig till. Jag är själv student och vet hur det var att flytta hemifrån för första gången. Det är en stor osäkerhet och många behöver verkligen någon att ställa frågor till. Att bara finnas i fastigheten och kunna namn på personer som bor där får folk att känna sig mer hemma, säger Nicole Svensson.

Som studentambassadör sköter hon det administrativa arbetet med att hålla i visningar, skriva hyreskontrakt och hjälpa till med andrahandsuthyrningar. Tillsammans med föreningsstyrelsen i huset, som består av frivilligt engagerade studenter, anordnar hon även gemensamma aktiviteter för de boende.

– Frågar jag mina vänner som flyttat till Stockholm för att plugga så tycker de flesta att det tar nästan 1,5 år innan man ens kommer in i den här staden. Jag har tidigare pluggat i Uppsala där det finns en helt annan tradition med nationer och student-aktiviteter. Det finns inte alls på samma sätt här i Stockholm.

Konceptet med studentambassadörer är därför något som Nicole Svensson tycker att fler fastighetsägare och hyresvärdar borde ta efter.

– Perioden som student handlar mycket om att utvecklas, inte bara på individnivå, utan även om att bli en del av någonting större. Att som ung kunna känna en social tillhörighet och en trygghet i sitt boende tror jag är väldigt viktigt.

 

MARKUS BRUNQVIST

Foto: Janne Danielsson.

”Ta tillvara på ungas engagemang” 

Markus Brunqvist är 28 år och sedan två år tillbaka ordförande i sin bostadsrättsförening vid Mariatorget i Stockholm. För fem år sedan gick han med i styrelsen efter att ha suttit med på ett årsmöte i föreningen.

– Jag hade fått frågan tidigare om jag kunde tänka mig att gå med. Eftersom vi är en relativt liten förening tycker jag att vi som bostadsrätts-innehavare har ett större ansvar att engagera oss i styrelsearbetet, säger Markus Brunqvist.

Intresset för att sitta med i sin bostadsrättsförening verkar vara stort bland unga. Enligt en undersökning från Bostadsrätterna uppger så många som 49 procent av de tillfrågade under 29 år att de kan tänka sig att gå med i styrelsen i sin bostadsrättsförening. Det som lockar är framförallt att kunna påverka sin förening och att få information och insyn i arbetet.

För Markus Brunqvists del var det just möjligheten att påverka som fick honom att vilja gå med.

Jag kände att jag hade ganska mycket att bidra med till min förening och en annan syn på vissa saker. I början såg jag möjligheten till att göra förändringar och samtidigt en del besparingar i föreningen. Det första jag gjorde var att lägga om banklånen så att vi sparade en del pengar.

I styrelsen där Markus Brunqvist är ordförande är han betydligt yngre än de övriga ledamöterna. Han tror att det i vissa föreningar kan finnas fördomar om att unga som vill sitta med inte är tillräckligt kunniga för uppdraget.

I en del föreningar kan det nog finnas en viss jargong där man tänker att ”äh, de är så unga så de kan ingenting”. Jag tycker det är otroligt viktigt att fler bostadsrättsföreningar tar tillvara på det engagemang och den kompetens som många unga besitter. Inte minst för att få ett breddat perspektiv i de beslut som fattas.

 

CECILIA WEMMING

Foto: Svante Örnberg

Litet men smart på 13 kvadrat 

Inspirerade av trenden downshifting, att anamma en enklare livsstil för att fly den materiella konsumtionshetsen och leva mer hållbart, har Popup House utvecklat ett boende för den som kan tänka sig en liten lägenhet, men inte vill göra avkall på boendekvalitén. Visionen är att bredda utbudet av hyresrätter och erbjuda något för den som vill lägga mindre tid och energi på sitt boende för att istället utnyttja det offentliga rummet mer. De fyra grundarna har en bakgrund från media, pr- och reklambranschen och startade bolaget utan tidigare erfarenheter från fastighetsbranschen, men med ett tydligt mål om att förändra den.

– Fastighetsbranschen har länge byggt boenden utifrån ett klassiskt folkhemsideal, och visst vill många bo på det sättet, men det finns även de som vill ha något helt annat. Vi vill utveckla hyresrätten så att den även passar personer med en annan typ av livsstil, säger Cecilia Wemming, vd för Popup House.

Tillsammans med arkitektbyrån ”Boy’s Don’t Cry” har Popup House tagit fram fullt utrustade lägenheter som byggs av containrar.

Modellen som används kallas ”20 fot high cube”, har en takhöjd på 2,8 meter och ger en boendeyta på 13 kvadrat. Därtill kommer en liten ”träholk” på ena kortsidan som fungerar som ett uterum på 1,5 kvadratmeter.

– 13 kvadratmeter är jättelitet, vi fattar det. Men bara för det så behöver det inte vara ett andra klassens boende, säger Cecilia Wemming. Tillsammans md arkitektbyrån har vi strävat efter att få till en hotellkänsla i lägenheterna – även om det är litet ska det kännas stort.

Trots den minimala ytan har ambitionen varit att boendemiljön ska kännas lyxig. Lägenheterna är utrustade med vattenburen golvvärme och kommer med ett fast möblemang där materialvalen håller en hög kvalitet.

– Vi vill att det ska vara lätt att umgås med andra samtidigt som man ska ha sitt eget lilla ”place”. Jag drömmer om att man ska kunna ha en gemensam slöjdstuga med 3D-printer, bil- och cykelpooler eller varför inte en gemensam bio i miniformat?

Popup House håller just nu på att färdigställa sitt första projekt; 38 lägenheter i Huddinge med inflyttning i sommar. Förhoppningen är att i framtiden kunna bygga ännu större områden med fler kollektiva lösningar som storkök, studieplatser och odlingsytor.

Annons: