Katastrofala val

I en rapport från försäkringsbolaget FM Globals, jämförs tre stora bränder i flerbostadsfastigheter som inträffade under en tvåmånadersperiod. En av dem – branden i Grenfell tower – fick katastrofala följder. Vid de andra två bränderna avstyrdes de värsta katastroferna. Vad skiljde dem åt?

Annons:

Annons:

Annons:


Tre byggnadsbränder jämförs i rapporten: Torch Tower i Dubai den 3 augusti, Marco Polo-lägenheterna i Honolulu den 14 juli och Grenfell Tower, i västra London den 14 juni. Det 86 våningar höga Torch Tower i Dubai var visserligen byggt med lättantändligt fasadmaterial, men hade ett fungerande automatiskt vattensprinklersystem. Marco Polo-lägenheterna i en byggnad på 36 våningar i Honolulu saknade vattensprinklersystem, men hade en fasad byggd med brandsäker, förstärkt betong. Grenfell tower i västra London hade som kontrast en lättantändlig fasad och led av en total avsaknad av vattensprinklersystem.

Antal döda vid bränderna i Dubai och Honolulu – 0.

Antal döda vid branden i Grenfell tower – 80.

Grenfell tower

Branden i Grenfell tower i västra London uppstod strax innan klockan 00:50 på den fjärde våningen, då de flesta i huset låg och sov. Det lättantändliga fasadmaterialet gjorde att branden spred sig mycket fort. Fastigheten saknade även vattensprinkler-system, som hade kunnat begränsa eldens spridning. Efter 15 minuter stod nästan hela byggnaden i brand. Totalt omkom 80 personer vid branden.

Direkt efter branden i Grenfell tower uppdagades att riskerna med den typen av fasadmaterial var kända sedan tidigare. Arnold Torling, en ledande brandsäkerhetsexpert i Storbritannien, hade varnat om riskerna redan för tre år sedan. Efter branden gick han så långt som att säga att katastrofen kunde ha ”avstyrts helt” och att katastrofen omöjligt hade kunnat inträffa om den ursprungliga fasaden av betong bibehållits. Istället hade fasaden byggts på med paneler av lättantändlig aluminiumkomposit vid en senare renovering.

Brittiska beslutsfattare visste om riskerna. Ändå kunde branden få så pass katastrofala konsekvenser.

Är det då valet av material som är det huvudsakliga problemet? Eller finns en mer systematisk problematik i grunden?

– Jag tror det är lite av båda. Vem som helst med en riskingenjörsbakgrund eller erfarenhet av brandsäkerhet kunde se, utifrån hur elden spred sig på utsidan av fasaden, att det var isoleringspaneler i plast som brann, säger Steven Plummer på fastighetsförsäkringsbolaget FM Global.

Steven Plummers råd:
• Bygg med material som inte kan brinna
• Se till att du har installerat brandsprinklersystem i din fastighet.

Steven Plummer är gruppchef för FM Globals riskingenjörer i deras nordiska verksamhet. Han är utbildad ingenjör och har jobbat med riskhantering och riskanalys i femton år.

– Men av det jag sett så rör det sig också om bristande kompetens och kunskap. Det räcker inte att möta vissa brandsäkerhetsklassificeringar. Byggmaterial kan bete sig olika beroende på om det används i liten eller stor skala. Det material som använts vid renoveringen av Grenfell tower ska inte användas vid byggnader av den storleken, fortsätter Steven Plummer.

Vattensprinklersystem är gjorda för att motverka elden där den uppstår. De är sårbara om branden uppstår utanför fasaden och särskilt om fasaden är lättantändlig, som i fallet vid branden i Torch tower i Dubai. Där uppstod branden på en balkong och spred sig utvändigt till flera våningar via fasaden, men hindrades från att få fäste invändigt tack vare vattensprinklersystemet. Vid branden i Honolulu uppstod branden invändigt och spred sig över hela våningen, då inget vattensprinklersystem fanns. Men branden nådde aldrig andra våningar tack vare byggnadens yttre betongfasad. Vid båda fallen avstyrdes katastrofer av brandlösningar som motverkade eldens spridning.

Inom riskanalys och riskhantering används ofta schweizer-ostmodellen. Enkelt sammanfattat går den ut på att du skyddas mot potentiella risker genom att ha flera olika säkerhetssystem på plats. Systemens sårbarheter illustreras av hålen i varje skiva och precis som på en ost är de olika stora och placerar sig annorlunda från skiva till skiva.

Alla skydd är sårbara. Skillnaden är att vid katastrofer, så är det flera system som fallerat samtidigt, utan att täcka för varandra.

– Det kan vara fysiska system, såväl som systematiska och mänskliga faktorer som kan fallera. Alla skydd är sårbara. Ditt vattensprinklersystem kanske stängs av för en ombyggnad. Skillnaden är att vid katastrofer, så är det flera system som fallerat samtidigt, utan att täcka för varandra.

Vid branden i Grenfell tower blev kombinationen av lättantändliga fasadmaterial, avsaknad av vattensprinklersystem, bristande kunskap vid renoveringsarbete och ignoranta makthavare, ett recept för total tragedi.

Vilka lärdomar kan då svenska fastighetsägare dra från katastrofen?

– De fastighetsägare vi samarbetar med följer oftast våra rekommendationer. Man bygger fasader av exempelvis betong och väljer gärna fasadpaneler där isoleringsmaterialet är gjort av glas- eller stenfiber som inte kan fatta eld.

Men Steven Plummer är dock noga med att poängtera:

– Det är dock fortfarande vanligt att man isolerar med kompositpaneler innehållande plast. Anledning är förmodligen att det isolerar väldigt bra och att det är enkelt att hantera och installera.

– Bygg med material som inte brinner och se till att du har brandsprinklersystem i din fastighet. Det behöver inte vara svårare än så.

Det kan vinna några få minuter. Men rädda många liv.