”Hur länge kan man ropa på vargen?”

Med en bättre tillväxt än i de flesta andra EU-länder borde Sverige ha högre räntor, men det kommer troligtvis att dröja minst tre år till. Det tror Swedbanks chefekonom Anna Breman. Här förklarar hon varför.

Annons:

Annons:


I minst fem år har ekonomer och ränteanalytiker sagt att räntan kommer att ”normaliseras” så småningom. Samtidigt har både korta och långa räntor fortsatt nedåt. Den nedre gränsen för styrräntor vid noll är sedan länge passerad. Sverige, Schweiz och Danmark visade vägen för negativa räntor och nu har även eurozonen och Japan följt efter. Är det rimligt att förvänta sig stigande räntor? Är det en risk att ingen längre lyssnar på analytikernas prognoser? Och att högt belånade företag och hushåll står oförberedda vid en ränteuppgång?

För att förstå de låga räntorna och den tröga återhämtningen i världskonjunkturen får vi gå tillbaka till finanskrisen 2008. Det var en systemviktig global finanskris som ledde till den djupaste lågkonjunkturen sedan depressionen på 1930-talet. Finanskrisen har haft allvarliga följdeffekter. Efter finanskrisen kom eurokrisen. Nu är vi inne i tredje vågen med en djup recession i flera tillväxtländer och en inbromsning i Kina. Många ekonomer har förväntat sig en mer normal konjunkturuppgång med en återgång till tillväxttakter och räntenivåer som vi hade innan finanskrisen, bara för att varje år bli besvikna på att återhämtningen är svagare än väntat.

Förutsättningarna för en stark uppgång i världsekonomin och en normalisering av räntor till för-finanskrisnivåer finns inte idag. En systemviktig global finanskris sätter spår. Låga investeringar under många år har bidragit till den låga produktivitet vi ser idag. Hög arbetslöshet under lång tid har gjort att personer lämnat arbetskraften permanent. En åldrande befolkning med färre i arbetsför ålder leder till lägre långsiktig tillväxt i viktiga ekonomier. Japan är redan där. Kina är snart där. Världens centralbanker har försökt pumpa upp ekonomier med konstgjord andning. Det har delvis fungerat och hindrat utvecklingen från att bli ännu sämre. Men det leder inte till långsiktigt hållbar tillväxt på en hög nivå. För det krävs det satsningar som stärker både arbetsmarknad, investeringar och företagande. Varken den politiska viljan, förmågan eller resurserna för att genomföra satsningar och reformer finns idag.

I Sverige ställs läget på sin spets. Tillväxten är bättre än i de flesta andra EU-länder. Högre räntor skulle vara normalt i denna miljö. Men en liten öppen ekonomi påverkas kraftigt av omvärlden. Sverige och Riksbanken kan inte avvika för mycket från ränteläget i Europa. Oro och låg likviditet på marknaden kan dock ge tvära kvast och snabba ränteuppgångar i korta perioden så som skedde förra våren. Det kan överraska hushåll och företag. På sikt finns möjligheterna till en mer varaktig uppgång i räntor även i vår omvärld, men det är inte troligt att räntorna når samma nivå som innan finanskrisen de närmsta 3-5 åren. Det är en värld med låga räntor att vänta flera år framöver.

Anna Breman

Chefekonom, Swedbank

Annons: