Hemlöshet – några ljuspunkter i dyster statistik

Statistiken är obeveklig – hemlösheten har ökat. Men i siffrorna i Socialstyrelsens aktuella hemlöshetsrapport anas också initiativen som trots allt pekar i en något positivare riktning.

Annons:

Annons:

Annons:


De senaste åren har det gjorts flera framgångsrika projekt för att komma tillrätta med en ökande hemlöshet. Men samtidigt växer behoven. Summa summarum är en allt värre situation där allt fler står långt utanför den ordinarie bostadsmarknaden.

Att tolka komplex statistik kring hemlöshet kan vara vanskligt. Ett exempel är att antalet personer som sover ute eller i offentliga utrymmen har ökat med ökat med 130 procent. Det handlar om 400 fler personer än den senaste undersökningen som gjordes 2011.

Det man bör hålla i minnet är att denna grupp är en undergrupp i statistiken. De med mest akut situation av de akut hemlösa om man så vill. Ser man till hela gruppen akut hemlösa, som även inbegriper dem som sov på härbärge, bodde i husvagn etc, så har den akuta hemlösheten ökat med 32 procent.

När det gäller den totala hemlösheten är ökningen något mindre dramatisk, från 30 800 (2011) till 32 398 (2017). En ökning med fem procent.

Men Christina Högblom, utredare på Socialstyrelsen, är noga med att påpeka att undersökningen bara ger en ögonblicksbild av läget.

– Ett femtiotal kommuner har inte deltagit i den omfattande enkäten. Resultaten omfattar heller inte samtliga personer i landet som är hemlösa och utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Här syns exempelvis inte EU-migranter och papperslösa.

Med en gardering för osäkerheten i siffrorna håller Christina Högblom med om att man hade kunnat förvänta sig än värre hemlöshetssiffror med tanke på den allmänna bostadsbrist som råder.

Även om statistiken inte ger något entydigt svar så finns det tecken på att projekt där man försökt arbeta proaktivt har gett utdelning.

Ett exempel är det samarbetsavtal mellan privata fastighetsägare och Örebro kommun kring bostadssociala frågor som slöts redan 2009. Här upplåter fastighetsägare lägenheter till Örebro kommun, som i sin tur hyr ut lägenheten i andra hand till kommuninvånare i behov av en övergångsbostad.

– I år har privata fastighetsägare lämnat fler lägenheter än någonsin. Dock har kommunen valt att använda merparten av lägenheterna till att lösa boendesituationen för flyktingar, säger Björn Åqvist ordförande i Fastighetsägarna Örebro län, till vardags VD för fastighetsföretaget AB Carlsson & Åqvist.

Ytterligare ett exempel på hur de proaktiva lösningarna inte riktigt hinner med när behoven växer med andra ord.

Boverket släppte nyligen en rapport där de kartlagt vilka krav och villkor som hyresvärdar ställer. Närmare 400 bostadsföretag har intervjuats. Där konstateras att det inte råder någon skillnad mellan vilka krav som privata och kommunala bostadsföretag ställer på sina blivande hyresgäster. Skillnaden är då större mellan olika bostadsföretag oavsett ägare. En tydlig trend är dock att kraven på hyresgästerna generellt sätt lättar.

En modell som visat sig framgångsrik för att hjälpa personer med ett missbruk är Bostad först. Här har man vänt på vad som tidigare var kutym. I tidigare trappmodeller rådde nolltolerans för drogmissbruk. Ett återfall och man var tillbaks på gatan.

I Bostad först utgår man från att livet som hemlös ofta är så tufft i sig att ett missbruk kan bli ett sätt att härda ut. Här tar man istället tag i missbruken när bostadsfrågan är löst. Naturligtvis ställs samma krav på ordning och skötsamhet som för vilken annan hyresgäst som helst.

Om Bostad först och andra metoder som fungerar går att läsa i reportaget Utestängda från 2015.

Annons: