Helhetsyn på energi främjar fjärrvärme

Där galoppbanan tidigare låg ska en stadsdel för 20 000 Täbybor växa fram. Konsultbolaget Profu fick i uppdrag att utreda vilken energiförsörjning som ger lägst klimatpåverkan utifrån ett helhetsperspektiv. 

Annons:

Annons:


Den nya stadsdelen, Täby Park, ska ha en blandning av bostäder, arbetsplatser, service och skolor. Här planeras för minst 6 000 bostäder och runt 5 000 arbetsplatser. Både Täby kommun och byggherrarna har högt ställda klimatambitioner. Konsultbolaget Profu fick i uppdrag att analysera möjliga lösningar för husens energiförsörjning för att visa på hur minsta möjliga klimat- och primärenergi-påverkan under lång tid kan uppnås.

– Täby Park är ett bra exempel på hur byggherrar, kommunen och energibolaget kan arbeta tillsammans för att säkerställa att nya stadsdelar blir hållbara. Genom att ta det här helhetsperspektivet på energifrågan tidigt i processen får byggherrarna ett bättre beslutsunderlag när de ska välja om husen ska ha fjärrvärme eller värmepump och om man ska satsa på solenergi, säger Kjerstin Ludvig på Profu.

Profus uppdrag var att analysera sex olika kombinationer av fjärrvärme, bergvärme, solel och solvärme ur ett helhetsperspektiv där man tagit hänsyn till klimatpåverkan och vilken primärenergianvändning som de olika kombinationerna leder till.

Profu gjorde sina beräkningar utifrån två olika scenarier hur energisystemet kommer att utvecklas långsiktigt.

– Där är slutsatsen att ju snabbare energisystemet utvecklas mot klimatneutralitet och resurseffektivitet, desto mindre blir skillnaden mellan fjärrvärme och bergvärme, säger Kjerstin Ludvig.

Både fjärrvärme och bergvärme är primär-energieffektiva och har relativt låg klimatpåverkan. Men i slutändan utgår fjärrvärmen som slutsegrare.

För fjärrvärmen är det viktiga inte om den produceras lokalt eller regionalt utan att den, som i Täbys fall, baseras på så stor andel kraftvärme som möjligt.

Om byggherrarna vill minska klimatpåverkan ytterligare är det framför allt elbehovet som bör minskas och där är de boendes elanvändning avgörande.

– Det är också viktigt att ta fasta på att hushållselen utgör en stor andel av elbehovet i nybyggda flerbostadshus. Husen byggs med bra klimatskal och låg energiförbrukning. Om byggherrarna vill minska klimatpåverkan ytterligare är det framför allt elbehovet som bör minskas och där är de boendes elanvändning avgörande, säger Kjerstin Ludvig.

Det är ett förhållande som även påverkar valet av uppvärmning. Det tydligaste exemplet är slutsatsen att solvärme är alldeles utmärkt i bergvärme-huset, då det minskar behovet av inköpt el. I ett fjärrvärmehus kan fastighetsägaren såklart glädjas åt något lägre fjärrvärmenota. Men i systemperspektivet är fjärrvärme och värme från solen i kombination inte lyckosamt, eftersom minskad fjärrvärmeproduktion även innebär minskad produktion av förnybar el.

– Den kombination som föll bäst ut i Täby Park är fjärrvärme i kombination med solel däremot. Men vår klimat- och energianalys är ju bara en del i det beslutsunderlag som byggherrarna behöver ta hänsyn till, säger Kjerstin Ludvig.

… men hållbarheten kan komma att ifrågasättas

Räkna med en högljudd debatt om hur olika energislag ska värderas i och med att Boverket presenterar regler för nära-nollenergibyggnader.

Liknande frågor som i exemplet Täby Park kommer fler fastighetsägare att behöva ta hänsyn till i och med att begreppet primärenergi införs i Boverkets regler för nära-nollenergibyggnader, vilket i sin tur är en anpassning till EU:s regelverk.

Tidigare har byggreglerna utgått från begreppet köpt energi som endast omfattar den energi som under ett normalår levereras till en byggnad. Nu införs istället begreppet primärenergi, vilket definieras som den totala energimängd som går åt för att producera en viss mängd nyttig energi för slutanvändaren. Det innebär alltså att beräkningen måste sträcka sig betydligt längre än till bara husknuten, sannolikt även utanför landets gränser.

Flera bedömare spår en högljudd debatt om hur olika primärenergifaktorer ska värderas. Och det är en diskussion om hur det svenska energisystemet ska komma att se ut i framtiden.

– Alla vill att deras energislag ska få en så låg primärenergifaktor som möjligt. Men det kan också innebära att man inte behöver bygga lika välisolerade hus för att klara byggnadskraven, säger Bengt Wånggren, vd Sweden Green Building Council.

Frågan om marginalel lär ta fart på nytt.

Men den mest infekterade frågan, spår Bengt Wånggren, är hur fjärrvärme från sopförbränning ska värderas. Här vill fjärrvärmebranschen själva gärna se att sopor är en resurs som inte har något värde och därför skulle kunna ges en mycket låg primär-energifaktor, kanske till och med noll.

– Men att se det på det sättet tycker jag är rent trolleri. Plastavfall är fossilt och orsakar koldioxidutsläpp. Därför ska vi sträva efter att inte använda det alls, säger Bengt Wånggren.

Här finns det inget rätt eller fel, utan det är mer en fråga om hur långt – både i tid och rum – perspektivet ska sträcka sig.