”Har jag missförstått något?”

Om politikerna fokuserar på åtgärder som dämpar skulderna utan att ta tag i regelverken som skapar bostadsbrist i allmänhet kommer de göra det här landet en björntjänst. Det skriver Tomas Erhagen, chefekonom på Fastighetsägarna Sverige.

Annons:

Annons:


Finansministern och bostads­ministern bråkar om vem som har rätt att besluta ränteavdragens vara eller inte vara. Det låter kanske som ett utslag av politiskt finlir, en petitess utan större betydelse. Men kanske är det större än så. Det är lätt att drabbas av en känsla av att det är räntebidragen som hela det bostadspolitiska samtalet kommer att handla om. Låt det inte bli så.

Bostadsbristen är en av vår tids ödesfrågor. Löser vi inte den, kommer vi alla att bli fattigare i takt med att hjulen på arbetsmarknaden snurrar allt långsammare. Vårt lands långsiktiga ekonomiska tillväxt blir då lägre och vi får mindre resurser att fördela. Det blir tack och adjö till det svenska välfärdssamhället.

Att i ett sådant läge lägga det politiska krutet på att diskutera ränteavdrag är illavarslande, även om bostadsministern ska ha en eloge för att han samtidigt lyfter behovet av att få bort flyttskatten. Bostadsbristen har nämnts i politiska tal, men när det gäller handling har fokus legat på en sido­effekt av bostadsbristen, nämligen hushållens växande skulder. Vi har fått ett bolånetak, ökade riskvikter för bankernas bolån, tuffare kapitalkrav och snart får vi även bindande amorteringskrav. Detta är ett stort problem. Istället för att gå till roten med problemet, det vill säga bostadsbristens orsaker, tar beslutsfattarna resolut tag i något helt annat och lyckas därigenom förvärra problemet. Jag återkommer till det senare. Först lite om just bostadsbristens orsaker.

Att sverige tillhör den internationella toppligan när det gäller urbanisering samtidigt som vi tillhör bottenskiktet när det gäller effektiva planprocesser blir en giftig kombination som förklarar en del av bristen. Situationen blir inte bättre av de regelverk som skapar inlåsningseffekter på bostadsmarknaden och därmed leder till att vi nyttjar det befintliga bostadsbeståndet på ett ineffektivt sätt. Ja, jag talar om reavinstskatter vid försäljning av bostadsrätter och villor, men i minst lika hög grad om hyressättningssystemet.

Hyressättningssystemet skapar inte bara inlåsningseffekter för de boende, det har också en direkt och mycket påtaglig påverkan på hushållens skuldsättning. Systemet har nämligen lett till att nyproduktionen på många håll har inriktats på bostadsrätter och villor. Det har också lett till omfattande ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter i storstäderna.

Om våra politiker nu väljer att fokusera på åtgärder som syftar till att dämpa skulderna utan att ta tag i de regelverk som skapar bostadsbrist i allmänhet och brist på hyresrätter i synnerhet, kommer de att göra det här landet en rejäl björntjänst. Om hushållen inte kan ta lån för att köpa bostäder på den del av bostadsmarknaden som fungerar, kommer bostadsbristen att bli ännu mer kvävande än idag.

Sluta slåss om vem som äger frågan om ränteavdragen och fokusera på de knutar som måste lösas upp om vi ska kunna minska bostadsbristen.

Därför ber jag er, politiker, att sluta slåss om vem som äger frågan om ränteavdragen och fokusera på de knutar som måste lösas upp om vi ska
kunna minska bostadsbristen inom en över­skådlig framtid. Fundera gärna på åtgärder som kan dämpa skulderna, men gör det i brett sammanhang där alla frågor som bidrar till dagens bostadsbrist kan diskuteras förutsättningslöst. Det var väl just det som var syftet med de partiöverskridande samtalen om bostadsmarknaden, eller missförstod jag något?

Tomas Ernhagen

chefekonom Fastighetsägarna Sverige