Här är framtiden för bostadsbolagen

2,5 miljoner svenskar över 65 år om 25 år. För den offentliga sektorn och skattebetalarna blir de ett problem – för fastighetsägarna kan de vara en affärsmöjlighet.

Annons:

Annons:

Annons:


Vem vill tänka på sin ålderdom? På att kropp och kapacitet går på lågvarv. På att man en dag kan behöva hjälp upp ur sängen. Den dagen, den sorgen.

Du är inte ensam. Politikerna vill inte heller tänka på det. Men att sticka huvudet i sanden hjälper inte, om 25 år kommer 2,5 miljoner svenskar att vara 65 år eller äldre med en stor del över 80 år. I dag har vi runt 1,5 miljoner pensionärer i landet.

Ett skröpligare Sverige kräver även mer resurser (cirka 300 miljarder per år) och en höjning av kommunalskatten till runt 45 procent. Eller att vi höjer pensionsåldern med tio år för att få budgeten att gå ihop i stats-, kommunal- och landstingskassorna. Det enligt beräkningar av Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Men en äldre befolkning behöver inte bara bli en belastning för samhällsekonomin – det kan även vara en möjlighet för entreprenörer som säljer olika tjänster, och inte minst för fastighetsägare som är framsynta. För det borde väl ändå finnas en bostadsmarknad som attraherar 40-talisten om tio år när han/hon tröttnat på golfresor och på sin ålders höst vill digga Beatles och minnas studentrevolter tillsammans med sina jämnåriga.

Frågan är bara hur och var de äldre vill bo och vilket pris man är beredd att betala. Trygghetsboenden med service och kollektivhus är det som mest figurerar i media och i debatten. Thomas Dahl, vice vd på Wallenstam är skeptisk till den marknaden – i alla fall som hyresboenden.

–?Mycket service ser bra ut på pappret men när det är dags är inga beredda att betala. Och man ska inte överskatta marknaden för boenden där äldre bor tillsammans. Vår erfarenhet är att de flesta vill bo kvar i sina hem.

I Partille där den första Bovieran byggdes.

Stena Fastigheter är inne på samma linje. Man byggde 94 trygghetslägenheter i Malmö. Det blir inga fler.

–?Vi har svårt att få ihop kalkylen för en vanlig hyreslägenhet – att sedan klä den med extra kostnader som gör att den blir ännu dyrare blir ännu svårare. Grundproblemet är att bygga till låg kostnad så att folk har råd att betala, säger Christel Armstrong Darvik, vd på Stena Fastigheter.

Thomas Dahl tror att bästa lösningen är att förändra och anpassa en lägenhet efter individuella behov, som att bygga om ett kök eller minska på lägenhetsytan om en äldre hyresgäst önskar det.

–?Tyvärr går inte det med dagens hyressystem. Vi skulle vilja ha det som på lokalmarknaden, med avtal som löper över längre tid, säger Thomas Dahl.

En annan lösning är att få med kommunen i projektet. Peab har ett koncept för trygghetsboende (Annehem) där fastigheten byggs av Peab och sedan hyrs ut av Tornet eller annat privat bolag, och där kommunen hyr gemensamma utrymmena samt tillhandahåller värd och servicetjänsterna.

–?Kommunerna borde vara intresserade, säger Cecilia Önnervik, projektledare på Peab, ju längre man kan bo kvar på trygghetsboende ju billigare
för dem.

Per Olof Nylander, utredare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, anser att statsmakten borde vara mer generös med olika typer av bidrag för ökad tillgänglighet, som hissbidrag, bättre belysning ombyggnationer av badrum med mera.

–?Det är sådant som myndigheterna tycker att fastighetsägarna själva ska stå för. Men så funkar det inte, en bostadsrättsförening tar väl inga kostnader i dag för behov om 15 år. Fastighetsägare ska också akta sig att tänka för kortsiktigt. Om gamla människor tvingas flytta ut kanske det inte finns några nya som knackar på och vill hyra.

I princip alla ekonomiska bedömare är ense om att den offentliga budgeten inte kommer att räcka till för att hålla hög servicenivå inom äldrevården och att vi ska räkna med att betala mer själva – antingen med försäkringslösningar eller sparade medel. Allt fler förespråkar även en äldrepeng lik skolpengen vilket öppnar dörren för fler privata aktörer.

Christina Tavakolinia, på Kavat vård är en av dem. Hon driver med framgång åtta äldreboende i Stockholm med omnejd, bland annat ett boende för äldre iranier. Kavat vård erbjuder tilläggstjänster eller så kallade fixartjänster för att öka trivseln och friheten.

–?Folk vill inte ha standardmaten och budgetmadrassen. Vi tänjer på gränserna och är i en gråzon för tilläggstjänster det som man kan ta extra betalt för.

Fler äldreboenden kräver också mer utrymme och här efterlyser Christina Tavakolina större engagemang från fastighetsägarna.

–Jag har många på kö som vill till ett boende men det finns inga lokaler. Fastighetsbranschen tar inga risker när det ska byggas om. Man vill ha tioåriga hyresavtal och säker inkomst. Kan vi ta halva risken var skulle jag kunna bygga fler.

Enligt prognos från SCB blir det i princip bara svenskar över 65 år som står för befolkningsökningen fram till år 2050. Med längre livsläng gäller det särskilt gruppen 85 till 105 år.

Annons: