Hållbarhetscertififerade stadsdelar

Att miljöcertifiera sina hus har mer eller mindre blivit en självklarhet för många fastighetsägare. Med Citylab Action går det att hållbarhetscertifiera en hel stadsdel.

Annons:

Annons:

Annons:


Det är ett minst sagt omfattande arbete som ligger bakom. Arbetet med den nya certifieringen för hållbara stadsdelar inom Sweden Green Building Council har pågått i över sju år. Och då är det en av sammanlagt tre delar som nu lanseras.

– Den här första delen tar fasta på planeringsskedet i ett stadsutvecklingsprojekt. Det handlar om att få koll på alla processer och skapa ordning och reda i det fortsatta arbetet. Under nästa år kommer Steg 2 som avser certifiering av genomförandeskedet och steg 3 som avser certifiering av förvaltningsskedet att lanseras, säger Sigrid Walve, nytillträdd chef för Citylab.

Det är ju ofta rent affärsmässiga skäl som ligger bakom beslutet att certifiera en fastighet, hyresgästerna efterfrågar det. Men en hel stadsdel? Vad är drivkraften där?

– Olika aktörer – kommuner, byggbolag och fastighetsägare – kan såklart ha olika syften. De flesta kommuner har lokala miljömål. Då kan certifieringen vara ett tydligt sätt att visa att man tar dessa frågor på allvar. Och jag tror att många byggföretag och fastighetsägare är så vana att jobba med att certifiera byggnader och nu vill man ta hållbarhetsarbetet ett steg längre. Man vill ta ett större helhetsperspektiv för att visa att man är seriös i sitt hållbarhetsarbete.

Varför behöver man tänka längre än golv, väggar och tak?

– I en stadsmiljö går det aldrig att komma ifrån att huset relaterar till hela sin omgivning. Människorna i huset har en koppling till allt runtomkring. Både i det ekologiska och det sociala perspektivet är helheten viktig.

Men finns det också rena lönsamhetsskäl?

– Ja, inte minst kan certifieringen utgöra grunden för en gemensam struktur på hållbarhetskrav som är förutsägbar för hela branschen. Hittills har alla kommuner skapat sina egna regler vilket många byggföretag har klagat på.

Men för att fortsätta jämförelsen med att certifiera en enskild fastighet. Ett hus blir klart, men en stad är i ständig förändring. Är det inte betydligt svårare att certifiera något som är i ständig rörelse?

– Ja, det är naturligtvis svårt och komplext. Men för det första är det viktigt att förstå att det här mer handlar om ett fokus på processer än att specificera i detalj hur många kvadratmeter, kilowattimmar och så vidare som ska uppnås. Här handlar det mer om att säkerställa att dessa frågor tas med i planeringen. Saker som det i många stadsutvecklingsprojekt i efterhand visat sig att de aldrig riktigt landade på någons bord. De faktiska lösningarna kommer också att kunna variera beroende på grundförutsättningarna i ett område.

Men i en stadsdel kan det hela tiden uppstå nya behov, efter tio år kan det vara något helt annat som efterfrågas…

– Precis som vi gjort med vårt certifieringssystem Miljöbyggnad så kommer det att bli återkommande revideringar av systemet. Det kan mycket väl komma nya fokusområden inom hållbarhet som behöver lyftas in. Och i förvaltningsprocessen kan det mycket väl bli så att man kommer att behöva göra om certifieringen. Dit har vi som sagt inte kommit än.

Av de 17 fokusområden som finns med, vad tror du kommer att överraska mest?

– De ekologiska aspekterna har det under en tid varit relativt stort fokus på. Många jobbar numera aktivt med exempelvis grönytefaktorer. Därför tror jag att indikatorerna för sociala hållbarhet är vad som kommer att skapa mest diskussion i projekten.

Social hållbarhet är också betydligt mer svårgreppbart än ett visst antal kvadratmeter grönyta. Kan du ge exempel på vad det kan innebära.

– Det finns definierat i FN:s hållbarhetsmål och det kan exempelvis vara att skapa delaktighet, hälsa, att motverka segregation, att det finns prisrimliga bostäder och att verka för mångfald. Men återigen, det handlar inte i första hand om att sitta på sin kammare med en checklista. Processen och kunskapsdelningen har varit som ett mantra i arbetet. Utbildning och kunskapsdelning är centrala delar i certifieringsarbetet.

Hur tror du att det kommer att mottas?

– Jag vet hur mycket detta behövs. I min tidigare roll som hållbarhetsstrateg i Täby kommun och hållbarhetsansvarig för ett av de största projekten fick vi i projektgruppen uppfinna hjulet själva. Det är inte hållbart att kommunerna jobbar så.

De är först att hugga certifieringen

Masthuggskajen som ligger i Älvstadens sydvästra del, strax utanför Göteborgs historiska stadskärna, är ett av de första projekten att använda Citylab Action som ett processledningsverktyg i sin hållbarhetsstyrning i samverkan.

– Citylab skapar en mycket bra plattform för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. Citylabarbetet har för vårt projekt, bidragit till ett starkare driv, bättre samarbetsklimat och dessutom inneburit att vi lyckats integrera hållbarhetsfrågorna i det ordinarie projektarbetet istället för att bli en parallell process vid sidan av, säger Adelina Lundell, processledare social hållbarhet i Älvstranden Utveckling.

Illustration: Kanozi Arkitekter

 

Annons: