Forskning är en viktig del av samhällsbygget

Att regeringen väljer att satsa på forskning inom hållbart samhällsbyggande är mycket glädjande, skriver Reinhold Lennebo. Men för att kunna möta de kommande samhällsutmaningarna måste regeringen även skapa ett innovations- och utvecklingsfrämjande företagsklimat.

Annons:

Annons:

Annons:


I forskningspropositionen som regeringen presenterade i slutet av november är den övergripande målsättningen tydlig: satsningar på forskning är nödvändiga för att möta nuvarande och kommande samhällsutmaningar. Regeringen inrättar därför ett tioårigt forskningsprogram för hållbart samhällsbyggande som får ett anslag på 75 miljoner kronor under 2018 och 2019.

Uppskattningsvis kommer det totala anslaget till forskning och innovation inom samhällsbyggnadsområdet uppgå till en miljard kronor år 2020. Till det ska samhällsbyggnadssektorns samfinansiering adderas.

Det är en mycket glädjande framgång för sektorn sedan vi 2010 tillsammans med andra samhällsbyggnadsaktörer gick samman och bildade IQ Samhällsbyggnad, föreningen där vi numera lägger våra strategier runt forskning och innovation.

Regeringen satsar även på forskning kring social bostadspolitik, som innefattar bland annat planering och projektering av byggnader. Syftet är att skapa förutsättningar för hållbart samhällsbyggande när urbanisering och stadsutveckling ställer nya krav. Det är just den här typen av frågor som är högintressanta för fastighetsbranschen.

Värdet av det svenska fastighetsbeståndet brukar sägas utgöra två tredjedelar av den svenska nationalförmögenheten. Trots det skulle det dröja ända fram till 2016 innan fastighetsförvaltning fick sin första professur, då Anna Kadefors blev professor på KTH.

För att fler fastighetsbolag ska vilja och kunna motivera satsningar på forskning måste de också ges förutsättningar att kunna dra nytta av forskningen

Desto mer glädjande är att professuren inrättades som ett resultat av att 20 fastighetsbolag och fastighetsbranschrelaterade organisationer gick ihop för att finansiera tjänsten. Det är en viktig signal om att branschen är beredd och villig att axla det ansvar som ställs på en samhällsutvecklare. Fastighetsbranschens engagemang i forskning och utveckling är dokumenterad, men det finns mycket som talar för att den både kan och bör öka. Att utgå från forskningsbaserad kunskap när man själv utvecklar och förnyar sin verksamhet är en självklar del i en kunskapsbaserad verksamhet.

Från forskarsidan handlar det om att genom en djuplodande process bidra till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle men också om att utveckla fastighetsbranschen och ge större nytta till fastighetsföretagare, samhället, omgivningen, brukare och hyresgäster. Några av de områden där forskning kan bidra till att utveckla branschen är tydliga strukturer för stadsutveckling, hur skatter och finansieringsmodeller påverkar möjligheterna till utveckling, nya möjligheter genom digitalisering, urbanisering och utveckling av delningsekonomi.

Men för att fler fastighetsbolag ska vilja och kunna motivera satsningar på forskning måste de också ges förutsättningar att kunna dra nytta av forskningen. Många bolag vill redan idag utveckla sina erbjudanden och affärsmodeller för att bli mera attraktiva för sina kunder. Stelbenta strukturer, lagstiftning och regelverk som inte möter upp mot behoven sätter inte sällan käppar i hjulet.

För att regeringen med sin forskningspolitiska inriktning ska kunna uppnå sitt mål om stärkt konkurrenskraft och bidra till att möta de kommande samhällsutmaningarna måste den också vara beredd att skapa ett innovations- och utvecklingsfrämjande företagsklimat. Det är minst lika viktigt, om inte viktigare, än forskningen i sig.

Reinhold Lennebo
vd för Fastighetsägarna Sverige 

Reinhold x 3

Strandningar
Många strandningar i årets bostadshyresförhandlingar. Systemkollaps?

Rekordår
Nytt rekord för fastighetstransaktioner 2016. Mycket tyder på det.

December
Håll huvudet kallt och sträva inte efter svart bälte i shopping.

Annons: