[ Annons ]

Publicerat 10 april, 2012

Förorten 2.0 – så lyfter man ett område

De är Stockholmsförorter från 50-talet som började få dåligt rykte. Fastighetsägarna insåg att det krävdes en ansiktslyftning för att göra området attraktivt igen. Läs hur Hökarängen och Telefonplan blev trendiga.

I Hökarängen, en mil söder om Stockholm utvecklades på 1950-talet utifrån idén om grannskap och centrumutbildning, där navet var Sveriges första bilfria gågata. Än idag är Hökarängen en liten 50-talspärla, dock med ett dåligt rykte, hög ohälsa bland invånarna och med fastigheter i behov av omfattande renoveringar.

[ Annons ]

–?Hökarängen är en oslipad diamant med stor potential, säger Emma Henriksson, projektledare för Hållbara Hökarängen – Stockholmshems projekt för att utveckla området Hökar­ängen.

Målet med projektet är att skapa ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Hökarängen. En plats som är förstahandsvalet för människor att bo och arbeta på.
–?Gubbängen, som ligger tio minuters gångväg bort, anses vara mycket mer eftertraktat och lockande.

Hökarängen var när det byggdes på 50-talet en efterlängtad förort för trångbodda stockholmare. Nu en av många söderförorter i Stockholm som tappat lite av sin ursprungliga attraktionskraft. Telefonplan (lilla bilden höger) har redan omvandlats från fabriksområde till designcentrum.

Varför? Jo, de har historiskt haft ett bättre rykte än Hökarängen. Där har de också utvecklat centrum med ett trevligt café och nya centralt belägna bostäder, säger Emma Henriksson. En viktig del i att lyfta Hökarängen är att stärka centrumgatan som under de senaste åren har haft en negativ utveckling och tappat många affärs­idkare.
–?I ett litet centrum är det viktigt att vissa ankarverksamheter finns. Vi arbetar för att få bättre tillgänglighet och ett hållbart koncept med en bra butiksmix längst gågatan och torget. Det senaste året har vi till exempel fått hit ett apotek och nya restauranger. Jag tror att det ger förutsättningar för ett bra centrum dit boende och besökare gärna går för närservice och för att umgås över en bit mat. Nu vill vi gärna få hit ett café, säger Emma Henriksson.

Hon menar att ett centrumstråk kan öka genomströmningen av besökare på dagarna, skapa en mer levande stadsdel, och på så sätt höja områdets värde.
Stockholmshem satsar även på att locka konstnärer till Hökarängen. Det bland annat genom att hyra ut gamla butikslokaler.
– De gamla lokalerna används som ateljéer och 30 konstnärer har flyttat hit. Numera finns både Konsthall och Konst­apotek, och konstkafé och konstbibliotek är på gång. Tanken är att det ska bidra till mer liv, men även en större dagsbefolkning i området. Det kommer också bli ett positivt inslag i den publika verksamheten.

Även fastighetsbeståndet ses över ordentligt. Stockholmshem äger och förvaltar cirka 3 000 av de totalt 4 700 lägenheter som finns i Hökarängen och många av dessa ska nu restaureras. Fasader och ventilationer ska ses över, stammar bytas och fastig­heter energieffektiviseras. Allt utan att förstöra arkitekturens kvaliteter.
–?Att vi äger stora delar i området innebär att vi kan själva kan fatta beslut om hur helheten ska utvecklas. Det är enklare att utveckla ett område och höja dess värde när vi själva äger stora delar av det, säger Emma Henriksson.

Samtidigt framhåller hon att Stockholmshem också för ett nära samarbete med andra fastighetsägare i området, stadsdelsförvaltningen och hyresgästerna för att tillsammans se över helheten.
–?Det är viktigt att bjuda in andra i utvecklingen och att förstå stadsdelen. Vi måste ju lyssna till vad som faktiskt efterfrågas och vad som passar här. Det gäller att hitta områdets identitet och lyfta det som är unikt, till exempel att bevara och stärka 50-talskänslan.

Sju kilometer väster om Hökarängen ligger Telefonplan– ett exempel på att en stark identitet är en viktig nyckel till framgångsrik förvandling. Här byggde Ericsson sin huvudfabrik i slutet av 1930-talet. Då kretsade området kring företaget och många av medarbetarna både arbetade och bodde i närheten.

Sedan år 2000 äger Vasakronan Telefonplan och området har fått ett rejält ansiktslyft, kanske inte så mycket utseendemässigt utan snarare innehållsmässigt.
–?Efter förvärvet hade vi ett område på 120?000 kvadratmeter som vi skulle fylla med kontorshyresgäster. Vi insåg tidigt att vi var tvungna att hitta en nisch för att locka hit dem, berättar Dag Levander, fastighetschef inom Vasakronan.

Även Dag Levander menar att ett område behöver en identitet för att bli riktigt attraktivt. Och precis som i fallet med Stockholmshem och Hökarängen så är Telefonplan ett område som Vasakronan äger merparten av, och man har därför möjlighet att utforma en helhet. Vasakronan valde att forma Telefonplan till ett kreativt design­kluster. Att just kreativitet fick bli ledordet berodde mycket på den första hyresgästen som etablerade sig i området – Konstfack.
–?När Konstfack kom hit föll visionen på plats. Vi vill att området ska vara en plats för kreativa verksamheter där konst, design och arkitektur kan mötas, säger Dag Levander.

Utvecklingen är positiv. Idag arbetar och bor omkring 3?000 personer på Telefonplan och området förvandlas fort. En tidigare matsalsbyggnad har blivit utställningsyta, ett gammalt höglager har förvandlats till Sveriges största klätter­anläggning, och en förskola, där design präglar alltfrån arkitekturen till pedagogiken, har öppnat.

–?Utifrån sett ser Telefonplan nästan ut som det alltid har gjort, ändå har området genomgått en total omvandling. Det finns ett väldigt stort intresse bland intressenter att flytta hit, och många väljer att stanna kvar och expandera, säger Dag Levander.

Vasakronan fokuserar på nära samarbeten och på att lyssna till både hyresgäster, samarbetspartners och Stockholms Stad.
Monica Slama, kommunikationschef på Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, bekräftar bilden.
–?Vi träffar regelbundet Vasakronan för att se hur vi tillsammans kan lyfta området. Ska ett område förvandlas så krävs det att alla aktörer är involverade, säger hon.

För att attrahera ”rätt” hyresgäster till området har Telefonplan marknadsförts som ett kreativt område i ständig utveckling.
–?Ryktet har spridit sig fort. Området har blivit känt som det kreativa klustret och många dras hit. Jag tar ofta emot besökare från utlandet som kommer hit för att inspireras, berättar Monica Slama.

Dag Levander instämmer och menar att hyresgästerna själva är med och marknadsför området. Det goda ryktet sprider sig som ringar på vattnet.

Goda ringar på ett ”långsiktigt” vatten kommer också att spela en viktig roll för Hökar­ängen, menar Emma Henriksson:
–?Ett gott rykte sprider sig fort och höjer områdets attraktivitet.

___________________________________________________

”Det kunde vara lite coolt att öppna här”

TV-kändisarna Danne&Bleckan har sin tatuerarstudio i Högdalen. Henrik Gallon valde söderortsgrannen Hökarängen när han öppnade sin första studio.

Att det blev  just Hökarängen berodde på ett tips från en bekant som sa att det fanns lediga lokaler i området.
– Först tänkte jag att det skulle kännas konstigt att sitta så långt utanför city. Jag har tidigare arbetat på en salong i Kungsholmen och är van vid kundtrycket i stan. Men efter att ha tänkt efter kände jag att det istället kunde vara lite coolt att öppna här.

Det som avgjorde valet var att Henrik Gallon även flyttade till området med sin familj, samt att kunder söker efter sina tatuerare på nätet i allt större utsträckning.
– Att ha nära hem är den största fördelen. Men sen gillar jag även småstadskänslan som finns här. Allt är så nära.

Trycket på tatueringar går ofta ner under vintern så än så länge kan Henrik inte riktigt svara på hur många besökare det kommer att bli.
– Det är så konjunkturen för oss tatuerare ser ut. Lagom till våren brukar kunderna dyka upp igen. Och det är väl min förhoppning att de ska hitta hit då.

Henrik Gallon valde Hökarängen framför Stockholm city när han skulle öppna en egen studio.

___________________________________________________

Fredrik Helgöstam driver ett kontorshotell på Telefonplan där 60 företag samlats.

”Telefonplan är för designfolket vad Kista är för IT-folket”

På kontorshotellet Kolonien på Telefonplan kryllar det av folk. Här kan frilansare och mindre företag inom design hyra en enkel skrivbordsplats, ett eget rum eller dela rum med ett annat företag. Bakom kontorshotellet står Fredrik Helgöstam som tyckte att Telefonplan var ett självklart val att öppna på.
– Jag ville vara med och sätta södra Stockholm på kartan. När Konstfack öppnade här på Telefonplan blev det rätt naturligt att det också var rätt ställe att öppna ett designkontorshotell på.

2008 hyrde Fredrik Helgöstam 320 kvadratmeter av Vasakronan och kunde sedan hyra ut de första rummen till frilansare. Sedan dess har Kolonien vuxit med rekordfart. Idag sitter kontorshotellet på hela 2 600 kvadratmeter och hyr ut rum och arbetsplatser till 120 personer fördelade på 60 företag.
– Ungefär hälften av våra hyresgäster sitter här för att de bor i området och den andra halvan väljer att sitta här på grund av Telefonplans kreativa miljö. Att sitta tillsammans med andra kreatörer gör det möjligt att bygga ett starkt nätverk och hitta intressanta samarbetspartners, berättar Fredrik.

Han jämför sedan Telefonplan med Kista.
– Telefonplan är för designfolket vad Kista är för it-folket. Jag tror att det är helt rätt med ett designkluster i södra Stockholm. Det har inte funnits innan och behovet är stort av gemensam infrastruktur och mötesplatser för samarbeten och affärer.

___________________________________________________

– Många menade att inga kunder skulle komma ut till Hökarängen för att äta. Men de hade fel, säger Franjo Pravdic som öppnat Sveriges första peruanska cevicheria.

”Vad ska jag i stan att göra?”

Rödrutiga dukar ligger på borden och doften av vitlök, citron och chili triggar hungern. Vi befinner oss på Sveriges första peruanska cevicheria, Ajì y Ajo, som slog upp dörrarna i augusti 2011. Här serveras en av Perus nationalrätter – ceviche, där vit fisk, citron, salt och peppar är huvudingredienserna. Att cevicherian öppnade just i Hökar­ängen är ingen slump.
– Jag visste att det fanns en plan att förbättra Hökarängen och kände att jag ville vara med i den förändringen. Eftersom jag också bor i söderort så kändes det helt enkelt som ett perfekt läge, berättar Franjo Pravdic, som driver cevicherian.

Sedan öppningen har Franjo inte haft en ledig stund. Cevicherian har blivit omåttligt populär och omskriven i en mängd olika tidningar.
– När jag valde att öppna här var det många som var skeptiska och menade att inga kunder skulle komma ut till Hökarängen för att äta. Men de hade fel.

I nuläget ligger Ajì y Ajo i en liten anonym lokal på en sidogata. Men i och med cevicherian framgång ska Franjo nu flytta till en större lokal på Hökarängens gågata. Då ska restaurangen även ha öppet på kvällstid.

Men finns det inga planer på att flytta in till stan istället?
– In till stan? Nej, vad ska jag dit och göra? Om folk vill äta på min restaurang kan de komma hit istället. Jag vill vara med och höja klassen på Hökarängen och då kan jag ju inte flytta härifrån. Jag vill att barnfamiljer ska komma och äta hos oss. Här ska man kunna umgås och ha trevligt.

___________________________________________________

Fakta: Andra områden som har fått ett ansiktslyft

Stadsdelen Gårdsten i Göteborg var i mitten av 90-talet en av Sveriges mest problemfyllda förorter. 1996 startade Gårdstensbostäder en medveten strategi att omvandla området till en väl fungerande stadsdel.
Fastigheter renoverades och de boende involverades i planering och förvaltning. Med visioner, engagemang och kunskap förvandlades Gårdstensbostäder till ett attraktivt område och tilldelades Stora Samhällsbyggarpriset 2006.

Ringdansen i Norrköping har ett stort förändringsarbete genomförts. Arbetet har syftat till att ge området ett lyft och skapa ett väl fungerande bostadsområde med tonvikt på kretsloppsanpassning. Och hittills har det gett resultat. Jämförelser av befolkningssammansättningen i området före och efter renoveringen visar att genomsnittsinkomsten har ökat, liksom andelen sysselsatta, medan andelen socialbidrags­beroende har minskat.

Västra hamnen i Malmö har genomgått en fantastisk förvandling. Det tidigare industriområdet har omvandlats till ett ledande föregångsområde för hållbar utveckling. Här samlas cleantechföretag som tillsammans har skapat ett gemensamt kluster för att stärka attraktionskraften för nya investeringar.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]